söndag 15 maj 2011

Tack kära läsare

Den 25 maj börjar jag som samhällspolitisk chef på Unionen. Det ska bli spännande att arbeta på Sveriges största fackförbund för privatanställda med en halv miljon medlemmar och många viktiga frågor på dagordningen. [UPPDATERING Jag är fr.o.m. 6 mars 2012 chefredaktör på Ny Teknik. UPPDATERING 2: Jag har slutat som chefredaktör och kommer från februari 2013 att vara fristående skribent, bland annat för att skriva klart en ny bok.]

Jag kommer inte att fortsätta blogga i denna form. Ett stort tack till alla er som läst inlägg, kommenterat eller hört av er på andra sätt!

(Jag passar på att länka till min senaste rapport som fristående skribent, om fackföreningarna och EU 2020. Texten skrevs på uppdrag av SALTSA och i samarbete med det fackliga Brysselkontoret. Den återspeglar läget i början av april. Här finns rapporten från ett seminarium i ämnet.)

fredag 29 april 2011

Sverige i B-laget?

"Därför angår eurokrisen också oss", är rubriken på en läsvärd artikel i Tiden av Björn Elmbrant. Flera andra skribenter tar upp euron i det senaste numret (april 2011).

Och visst angår eurokrisen oss. Jag har inte möjlighet att skriva någon längre artikel i ämnet nu. Bara en iakttagelse.

Mycket av den svenska debatten handlar om ekonomiska siffror. Kronan klarar sig bra medan euron faller i värde. Tillväxten är hög och statsfinanserna starka. Ja-sidans ekonomiska varningar inför folkomröstningen år 2003 verkar ha varit överdrivna, till exempel när det gäller flykten av exportföretag.

För några år sedan kunde det ha gått tvärtom. Vi vet inte vad som hade hänt med kronan och med svensk ekonomi om Lettland tvingats till en panikdevalvering. Det ekonomiska läget kan fortfarande förändras. Om bostadsbubblan som internationella bedömare ser spricker är det inte så säkert att kronan klarar sig lika bra.

Den stora bristen i den debatt som nu förs om Sverige och euron är ändå en annan. EU förändras i eurokrisens spår. Håkan Juholt varnar i Tiden för ett A- och B-lag i EU, kanske också ett C-lag. Den risken är reell.

Eurogruppen stärker sin samordning och sitt inflytande över beslut som påverkar alla medlemsländer. Särskilda toppmöten med enbart eurogruppen gör detta tydligt. Innehållet i europakten var svårt att påverka för länder utanför den gemensamma valutan.

Sedan tidigare har Sverige hamnat utanför G20-gruppen som behandlar den globala ekonomin. Visst lyssnar andra länder fortfarande på våra erfarenheter och argument, men svenska åsikter väger mindre tungt när vi inte finns med i de rum där många avgörande beslut kommer till.

Ska man diskutera Sverige och eurokrisen går det därför inte att bortse från risken att vi marginaliseras i det europeiska samarbetet och därmed också tappar inflytande globalt. Vad betyder det på sikt?

[UPPDATERING: En historisk koppling till eurodebatten 2003 finns i min bok "Anna Lindh och det nya Europa". Läs mer på www.annalindheuropa.se]

lördag 16 april 2011

Granska Strålsäkerhetsmyndigheten

Jag hinner inte blogga så mycket nu, men här i alla fall ett inlägg om några slutsatser kring den svenska reaktionen på Fukushima.

Det är knappast förvånande att Japan uppgraderar olyckan vid Fukushima till en sjua på INES-skalan. Allvaret och de stora utsläppen har varit kända för den som följer internationella analyser av händelsen.

I Japan har myndigheterna däremot försökt tona ned läget. Samma sak i Sverige där Strålsäkerhetsmyndigheten länge okritiskt återgav uppgifter från sina japanska kollegor.

Det viktigaste nu är naturligtvis att minska riskerna i Japan så långt det går. Den svenska regeringen måste också se till att vår egen beredskap fungerar bättre.

Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, förringade från början allvaret i Fukushima och gav regeringen felaktig information. Det fick till exempel Carl Bildt att skriva så här på sin blogg , efter ett möte på UD där bland annat Miljödepartementet deltog:

"Via Strålsäkerhetsmyndigheten och IAEA följer vi nära utvecklingen i de olika kärnkraftverk som fått problem. När vi gick igenom situationen mitt på dagen i dag bedömdes läget som oroande men inte alarmerande."

Då var situationen redan utom rimlig kontroll, enligt de kartläggningar som senare gjorts av bland annat Der Spiegel. Allvaret stod klart för många bedömare, till exempel för den tyska motsvarigheten till SSM. Tyskland och Frankrike agerade snabbare än Sverige för att skydda sina medborgare.

De tusentals svenskarna i Tokyo hade kunnat råka illa ut på grund av dålig information och regeringens långsamma hantering av reseråden. Som tur var blåste vindarna ut över havet när explosionerna vid Fukushima inträffade. När regeringen insåg att SSM haft fel agerade UD mer kraftfullt.

Nästa gång kan en olycka ske i vårt närområde. Då duger det inte att lita på andra länders myndigheter. Det borde vi ha lärt redan av Tjernobyl för snart 25 år sedan.

Något måste ha hänt i Sverige efter att de kompetenta myndigheterna Statens Kärnkraftsinspektion och Statens Strålskyddsinstitut slogs samman till SSM år 2008.

I mitten av mars frågade jag miljöminister Andreas Carlgren vad han tänkte göra åt situationen. Hans pressekreterare svarade:

När vi kommit bort från det akuta läget och fått hela bilden av omfattningen av händelserna i Japan, behöver vi givetvis följa upp den information som lämnats från Japan, hur information delats och de bedömningar som gjorts.”

Regeringen har sagt sig vilja följa upp kärnsäkerheten efter Fukushima genom ett uppdrag till SSM, men det behövs också en oberoende genomgång av myndighetens egna arbete. När nu Japan uppgraderar olyckan borde Andreas Carlgren snabbt ta initiativ till en granskning av Strålsäkerhetsmyndigheten och vidta de nödvändiga åtgärderna för att Sverige ska kunna göra självständiga och korrekta bedömningar av olyckor i andra länder.

För övrigt är det intressant att bland medierna bara Ny Teknik tycks ha förstått vidden av de japanska uppgifterna i veckan av hur stora mängder radioaktivitet som släppts ut - och att det inte är slut än.


Andra om strålsäkerhet: DN, Ny Teknik, med flera

måndag 28 mars 2011

Lämna Juholts särbo i fred

Jag hade tänkt blogga lite mindre efter en intensiv period, men i kväll blir jag upprörd över hur medier behandlar Håkan Juholts särbo. Ett antal stora nätsajter toppar med Dagens Industris nyhet om att hon dömts för bedrägeri år 2007.

Åsa Lindgren är ingen makthavare. Att hon har ett förhållande med den man som nu valts till socialdemokratisk partiledare motiverar inte denna typ av publicitet.

Att vara ledande politiker har ett högt personligt pris. Granska politiker och andra makthavare hårt, men låt deras familjer vara i fred.

Jag hoppas de ansvariga utgivarna funderar på medieetiken några varv till och låter bli att tapetsera Sverige med löpsedlar om en privatperson.

Andra om detta: AB, DN, Exp, SvD, med flera

lördag 26 mars 2011

Alla tillsammans i Håkan Juholts version

Håkan Juholt vann snabbt den socialdemokratiska kongressens hjärta med ett tal som innehöll både Olof Palme och Elvis Presley. Applåderna var många och starka.

"The King" i all ära, men det hade nog större betydelse att Håkan Juholt återvände till en klassisk socialdemokrati. Jämlikhet och solidaritet som förutsättningar för utveckling och tillväxt. Kamp mot orättvisor som barnfattigdomen, med särskilt betoning på bättre uppväxtvillkor i miljonprogrammet. Socialdemokratin som en folkrörelse där det är högt i tak.

Håkan Juholt gick med i SSU år 1976. Det gjorde jag också. På sätt och vis var det mer symbolik i att lördagens kongress inleddes med sången Alla tillsammans än att Håkan Juholt tog emot ovationerna till Elvis Presleys toner.

Alla tillsammans skrevs för SSU på det radikala 1970-talet. Håkan Juholt skärpte i dag tonen mot privata bolag som sätter vinsten framför kvaliteten i välfärden. Han citerade partiprogrammets formuleringar om kapitalismens brister. Finanskrisen har fått även affärstidningar att tänka om, sade Juholt.

Det var samma tonart som i Thorstein Bergmans sång:

"Det finns ingen ödets och himmelens lag Det finns ingen slumpens cynism. Människor lider var eviga dag. De lider av kapitalism."

Storbildsskärmen visade hur Carin Jämtin klämde i lite extra under den versen, som på SSU-tiden.

Jag gillar det. Ett problem i valrörelsen 2010 var att socialdemokratin inte tydligare kritiserade rofferiet av skattepengar som borde gå till bra skolor och äldreomsorg. Missnöjet med hur välfärdspengarna försvinner till skatteparadis är stort också i medelklassen, oavsett vad en del politiska journalister tror.

Håkan Juholts tal var skickligt, roligt, entusiasmerande. Ideologiskt klarsynt med samhällsmedborgarna som grund, inte kunderna på en marknad. En bra nystart för Socialdemokraterna.

På två punkter sätter jag ändå frågetecken.

Det ena är miljön. Håkan Juholt hade några meningar om frisk luft och om klimatutmaningen, men utvecklade inte någon vision för 2010-talets gröna folkhem. Det hoppas jag han hinner med i kommande tal, både för att det är viktigt i sak och för att locka de väljare som lutar åt miljöpartiet. Att den nyvalde partiledaren inte berörde kärnkraften med ett ord är märkligt, mitt under den värsta olyckan sedan Tjernobyl.

Det andra är säkerhetspolitiken. Jag har inget emot Håkan Juholts formuleringar om samarbete över Atlanten, men varför var det så viktigt att betona den transatlantiska länken i ett kort utrikespolitiskt avsnitt där till exempel frihetskampen i arabvärlden eller palestiniernas situation inte fick ordentlig plats? Det skapar osäkerhet om hur hårt socialdemokratins nej till Nato är på längre sikt, särskilt med Juholts formulering i början av talet om att gå "från neutralitet till aktivism".

Alla verser av Alla tillsammans är värda att lyssna på. Även de textrader som handlar om hur USA vräkt bomber över byar och fält och om hur kortsiktiga vinstintressen förgiftat vår mat.

Andra om (S): AB, AB2, AB3, DN, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, Exp, Exp2, Exp3, Exp4,GP, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, Alltid rött alltid rätt, Anna Ardin, Annarkia, Bios politicos, Den hälsosamme ekonomisten, Helle Klein, HBT-Sossen, Lena Sommestad, Martin Moberg, Roger Jönsson, Rune Lanestrand, Röda Berget, Johan Westerholm, Peter Weiderud, Veronica Palm, med flera

fredag 25 mars 2011

Starkt tal av Mona Sahlin

Mona Sahlins sista tal som partiledare blev också ett av de bästa. Värderingar, sammanhållning, framåtblick.

Det var en stark plädering för internationell solidaritet med särskilt fokus på Mellanöstern. Mycket engagemang mot rasism och mot Sverigedemokraterna.

Mona Sahlin vill se ett ambitiöst miljöarbete och tog flera gånger upp kärnkraften. "Låt vårt framtida gröna folkhem vara fullt av energi men utan olja och kärnkraft", sade hon.

Hon visade också lyhördhet för ungdomars engagemang - för integritet, mänskliga rättigheter, jämställdhet, bra arbetsvillkor.

Den röst som (S)-kongressen hörde i dag behövs i socialdemokratin och i samhällsdebatten även framöver.

Andra om (S): AB, Dagens Arena, DN, SvD, Eric Sundström, HBT-Sossen, Högbergs tankar, Jämlikhetsanden, Katarina Nyberg Finn, Martin Moberg, Peter Andersson, Roger Jönsson, Sebastians tankar, Stefan Wikén, Ulf Bjereld, med flera

torsdag 24 mars 2011

Höga förväntningar på Håkan Juholt

"Gå ut och var glad", uppmanade Håkan Juholt socialdemokraterna i ett utmärkt tal på Broderskaps kongress. Blir det någon annan låt av Ulf Lundell på lördag, "Lycklig, lycklig" till exempel?

Jag hade tänkt rada upp trevliga citat av Lundell som den nyvalde partiordföranden skulle kunna använda, men efter Fukushima är det svårt att få Bob Dylan´s A hard rain´s gonna fall ur huvudet.

Nåja, Håkan Juholt kan nog hitta sina citat ändå. Jag tror inte han behöver så många råd från mig, vare sig om musiken eller om politiken.

Däremot ska jag för egen del lyssna noga på installationstalet. Särskilt på de punkter jag tog upp i mina analyser av partiledarnamnen.

Håkan Juholt kommer säkert att argumentera lysande om jämlikhet och en skattefinansierad välfärd för alla. Det har han redan gjort vid många tillfällen, till exempel här.

Utvecklar den nye partiledaren visionen om det gröna folkhemmet? Det hoppas jag. Solidaritet och trygghet behövs för klimatomställningen. Många kommer förstås också att lyssna på hur Juholt uttrycker sig om kärnkraften, inte minst om de äldsta reaktorerna.

Uppväxtvillkoren i miljonprogrammet är ett annat ämne där jag kommer att spetsa öronen. Fortsätter Juholt sin företrädares engagemang för ungdomarna?

Förhoppningvis har den nye partiledaren ett ordentligt internationellt avsnitt i sitt tal. Jag kommer särskilt att lyssna på hur Håkan Juholt uttrycker sig om alliansfriheten och Nato.
Liksom vad han säger om mänskliga rättigheter och rättsäkerhet.

För övrigt uppger Aftonbladet att Leif Pagrotsky kan bli utrikespolitisk talesman. Det skulle vara ett misstag. Socialdemokraterna behöver en företrädare som står för partiets linje: en rättvis världsordning med EU som ett centralt politiskt redskap. Inte ny splittring som under EMU-kampanjen 2003.

Andra om (S): AB, DN, DN2, Exp, Exp2, SvD, SvD2, SvD3, HBT-Sossen, Högbergs tankar, In Your Face, Johan Westerholm, Peter Andersson, Rasmus Lenefors, Röda Berget, Sandro Wennberg, med flera

onsdag 23 mars 2011

Pressa regeringen om lönerna och EU

Fel problem, fel lösning. EU-förslagen om ekonomisk styrning handlar alltför mycket om åtstramning utan offensiva satsningar på utbildning och gröna investeringar. Toppmötet på torsdag och fredag riskerar att skriva fast en ekonomisk politik där EU hamnar på efterkälken i den globala ekonomin.

Dessutom är det orimligt att kommissionen ska granska och komma med rekommendationer om lönerna i medlemsländerna. LO, TCO och Saco har argumenterat klokt om detta. Jag har tagit upp frågan ett antal gånger tidigare.

De rödgröna partierna såg till att Sverige inte kommer att ingå i den kommande europakten. Socialdemokraterna har ändå inte sagt tydligt nej till förslagen om ekonomisk styrning som har liknande effekter.

Partiet måste agera tydligare på dagens möte med riksdagens EU-nämnd. Beslutsfattandet i Europa grundar sig på de nationella parlamenten. Sverige har en minoritetsregering. Det måste få konsekvenser när de politiska skillnaderna är så här tydliga. Visst kommer svenska krav om ändringar i förslagen om ekonomisk styrning att ställa till problem på toppmötet, men sådant har EU upplevt förut.

Mona Sahlin är fortfarande partiledare. Hon och gruppledaren Sven-Erik Österberg borde se till att Socialdemokraterna säger nej till EU-inblandning i lönebildningen.

Andra om EU: Dagens Arena, AB, med flera

måndag 21 mars 2011

Gör Thomas Östros till EU-talesperson

Håkan Juholt och Carin Jämtin är ett utmärkt förslag till ny partiledning, skrev jag när valberedníngen presenterade namnen. Det ska bli spännande att höra Juholts och Jämtins tal i helgen.

Att ge Veronica Palm och Mikael Damberg mer framträdande poster är också en bra del av Socialdemokraternas förnyelse och föryngring.

Däremot tror jag det är ett misstag av valberedningen att föreslå att Thomas Östros lämnar det verkställande utskottet. Jag har visserligen kritiserat vissa av hans ekonomiska förslag tidigare än många andra, men jag har också skrivit att Östros är en av socialdemokratins mest erfarna och begåvade politiker.

Den inställningen håller jag fast vid, även om det tycks blåsa motvind för bergsprängarsonen nu. Att det skulle ske någon sorts vänstersväng om Leif Pagrotsky skulle bli ekonomisk-politisk talesperson har jag svårt att tro.

Enligt TV4 accepterar Thomas Östros att lämna VU. Det vore olyckligt för socialdemokratin om han också lämnade den aktiva politiken.

Valrörelsen år 2014 kommer att handla mycket om regeringsduglighet. Håkan Juholt behöver bygga ett lag som har trovärdighet på en rad områden.

Ett av dem är europapolitiken. Inget ont om dagens (S)-företrädare, men i valet 2014 gäller det att övertyga om att ett parti som varit i opposition i åtta år kan hävda Sveriges intressen bättre i EU än en sittande statsminister som hållit i ett ordförandeskap.

Då behövs en talesperson med lång erfarenhet av arbetet i EU:s ministerråd och skarp blick för samhällsutvecklingen i Europa. Thomas Östros är ett utmärkt namn för det uppdraget. Särskilt om han skärper tonen om de fackliga rättigheterna i EU.

Andra om (S): AB, AB2, AB3, DN, DN2, Exp, SvD, SvD2, SvD3, med flera

Lyssna inte på vapenlobbyn

Ska Sverige sända JAS-plan till Medelhavet för attacker mot Libyen? Det är inte en enkel fråga. Insatsen har FN-mandat och blev nödvändig för att stoppa Khadaffis övergrepp på civilbefolkningen. Det talar för svenskt deltagande.

Å andra sidan handlar det sannolikt om ett längre åtagande än några dagars flygangrepp. Det finns ingen tydlig exitstrategi för den militära operationen. Man kan inte utesluta att det i någon fas blir aktuellt även med internationella marktrupper. Deltar Sverige nu kan det politiska trycket öka att sända svenska soldater i Nordic Battlegroup senare, med betydande risker. Det bör man vara medveten om.

En ytterligare faktor är utvecklingen i andra delar av världen. EU har strategiska intressen i Libyen medan utvecklingen i till exempel Elfenbenskusten inte står lika högt på den politiska dagordningen. Kanske behövs Nordic Battlegroup där som förstärkning av FN-styrkan om konflikten trappas upp ytterligare. Det behöver också vägas in.

Jag lutar ändå åt att Sverige bör delta i angreppet mot Khadaffis trupper, men frågan är inte lätt. En sak är jag i alla fall säker på: det är inte vapenlobbyns argument som ska avgöra.

Det är lättare att sälja JAS om planet har använts i ett riktigt krig, heter det i kretsar som står försvarsindustrin nära. De riksdagsledamöter som ska ta ställning till Sveriges deltagande i Libyen bör kritiskt granska tidningsrubriker och annat där det mellan raderna finns liknande industripolitiska intressen. Viljan att sälja JAS får inte påverka beslutet.

Andra om Libyen: AB, DN, Exp, SvD, SvD2, SvD3, med flera

lördag 19 mars 2011

Nödvändig attack - men sedan då?

Den franske presidentens besked om militära insatser kommer i sista ögonblicket. Khadaffis styrkor har i dag angripit staden Benghazi med tanks och artilleri. Sarkozy annonserar nu flygattacker även mot sådana markstridskrafter, inte bara en flygförbudzon.

Attacken mot Khaffadi har stöd av FN:s säkerhetsråd och i arabvärlden. Krig är alltid ett misslyckande, men i detta fall har flygangreppen från Frankrike med flera länder blivit nödvändiga.

Frågan är vad som sker efter attackerna. Det är inte säkert att Libyen förblir ett enat land. En annan möjlighet är att flera maktcentra tävlar om makten.

I ett sådant läge kan det även krävas fredsbevarande trupp på marken, trots att sådana insatser tycks vara uteslutna i den aktuella FN-resolutioner.

Redan i den aktuella situationen kan EU:s principer om solidaritet mellan medlemsländerna testas, av flera skäl. Malta ligger nära Libyen men är inte Nato-medlem. Det är osannolikt men inte omöjligt att Khadaffi kan uppmana till terrordåd i EU-länder som deltar i angreppet på Libyen. Flyktingströmmar engagerar hela EU.

Den svenska regeringen har valt att stå utanför. EU har ingen militär roll, säger Reinfeldt och Bildt i konflikt med tidigare svensk säkerhetspolitik. Det är inte säkert att den linjen fungerar i längden.

Andra om Libyen: AB, DN, DN2, Exp, GP, SvD, SvD2 ,SvD3, SvD4, SvD5, Försvar och säkerhet, Wiseman´s Wisdoms, med flera

fredag 18 mars 2011

Stäng gamla reaktorer

Kina avbryter projekteringen av nya kärnkraftverk. Tyskland stänger reaktorer som tagits i drift före år 1980 i avvaktan på en större omprövning av energipolitiken. Ett antal andra länder ändrar också sin politik.

I Sverige händer i stort sett ingenting. Regeringen håller fast vid sin politik som öppnar för nya reaktorer. Den enda förändringen kommer från EU, att det ska ske nya säkerhetsbedömningar av anläggningarna.

Centerpartiets hållning är särskilt märklig. Man undrar vad Thorbjörn Fälldin tänker och vad partiet har för existensberättigande i dagens regering om Maud Olofsson inte får igenom den minsta kursändring efter en så allvarlig olycka som i Fukushima.

Också Socialdemokraternas inställning förvånar. Visserligen är partiet i ett övergångsskede mellan Mona Sahlin och Håkan Juholt, men nog kunde ändå företrädare som Sven-Erik Österberg gå längre än att bara kräva ett stopp för nya reaktorer. Se på hur förutseende Göran Persson var när han drev igenom stängningen av Barsebäck.

De äldsta svenska reaktorerna närmar sig 40 års ålder. När Bo Bylund för några år sedan utredde avveckling på (S)-regeringens uppdrag hade han 40 års livlängd i sitt huvudscenario. Det var hög tid att stänga reaktorer redan innan Fukushima.

Nu behövs det en avvecklingsplan för de äldsta reaktorerna. Det skulle sätta fart på användningen av förnybar energi, och ge konkurrensfördelar när världens energipolitik förändras.

Marknaden kommer inte att lösa energifrågorna på egen hand, här krävs politiska beslut. Mona Sahlin, Håkan Juholt och Carin Jämtin, med flera, borde prata ihop sig om ett utspel redan före den extra partikongressen. Att ligga lågt nu kan ha ett högt politiskt pris.

[UPPDATERING Enligt österrikiska ZAMG hade man redan de tre första dagarna ett utsläpp av radioaktivt jod från Fukushima som motsvarar 20% av samma ämne från Tjernobyl totalt. Men svenska Strålsäkerhetsmyndigheten talar fortfarande bara om "risk för storskaliga utsläpp."]

Andra om kärnkraften: AB, AB2, AB3, AB4, DN, DN2, DN3, Exp, GP, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, SvD9, SvD10, SvD11, Mitt i steget, Röda Berget, RB2, med flera

torsdag 17 mars 2011

Vad säger Reinfeldt på EU-toppmötet?

Det är klokt av regeringen att inte säga ja till euro-pakten inför toppmötet nästa vecka.

Dels därför att Reinfeldt riskerar ett nederlag i riksdagen. De rödgröna partierna med Thomas Östros i spetsen gjorde ett bra jobb i finansutskottet och ställde regeringen inför ett fullbordat faktum - säg nej till EU-inblandning i lönebildningen. [UPPDATERING Jag ser att LO kritiserar (S) för att inte ha gått längre.]

Dels därför att pakten är fel i sak. Den ensidiga betoningen på åtstramning och försämrade villkor kommer inte att få fart på Europas ekonomi. Sanering av statsfinanserna behövs, men det måste ske samtidigt med satsningar på kunskap och på ett sätt som gör att bördorna fördelas rättvist.

Alliansen är splittrad. Folkpartiet vill se Sverige i pakten för euron. Hur kommer Fredrik Reinfeldt att agera på toppmötet, håller han en låg profil?

En rödgrön regering skulle ha agerat kraftigt för den europeiska sociala modellen och för att EU-kommissionen inte ska lägga sig i lönebildningen. Det räcker inte med att Reinfeldt säger nej till svenskt deltagande i pakten för euron just nu. Han borde också argumentera varför innehållet är fel i sak och inte kan få prägla de regler för ekonomisk styrning, som ska gälla hela EU.

Det kravet borde de rödgröna partierna ställa på fredagens EU-nämnd och upprepa nästa vecka vid samrådet med statsministern.

Andra om EU: SvD, LO-bloggen, med flera

Reinfeldts märkliga linje om Libyen

Muammar Khadaffi hotar med blodbad i Benghazi. FN:s säkerhetsråd närmar sig en resolution om inte bara en flygförbudszon, utan kanske också en "no-drive zon" med attacker mot pansarfordon, artilleri med mera.

Förutsättningen är att Ryssland och Kina kan övertygas genom formuleringar om att man sedan ska söka vapenvila och att det inte är tal om någon ockupationsstyrka. Khadaffi hotar att slå tillbaka mot civila mål i Medelhavet.

EU har ingen militär roll, upprepar Fredrik Reinfeldt och Carl Bildt som sitt mantra. Och visst är det Nato som har resurserna till en insats nu. Ändå är det märkligt att regeringen inte nämner det som numera är en grundsten i svensk säkerhetspolitik, EU:s militära förmåga.

Vissa tolkar detta som ytterligare ett steg mot Nato-medlemskap. Jag ser det som ett i och för sig förståeligt försök att hålla svenska soldater utanför ett krig. Ändå blir effekten märklig.

Förhoppningsvis ingriper omvärlden i Libyen innan det är för sent, men då krävs också en långsiktig strategi. Att helt utesluta EU som del av en större internationell insats borde motiveras bättre än vad Reinfeldt och Bildt gjort hittills.

Dessutom är Malta särskilt utsatt, ett land som är EU-medlem men inte ingår i Nato. Tolkar den svenska regeringen numera EU:s solidaritetsförklaring som att Malta inte ska få någon form av stöd? Vad betyder det i så fall för hur de borgerliga partierna ser på svensk säkerhetspolitik? För min del har jag alltid varit emot ömsesidiga försvarsgarantier inom EU, men de borgerliga partierna har ju röstat för det i riksdagen.

EU borde också ägna mer kraft åt situationen i Bahrain och tydligare fördöma hur protesterna brutalt slås ned med stöd av utländska trupper.

Andra om Libyen: AB, AB2, AB3, DN, DN2, DN3, Ekot, Ekot2, Exp, Exp2, Exp3, SvD SvD2, SvD3, SvD4, med flera

Hjälp svenskarna i Tokyo

Lämna Tokyo. Vi hjälper er. Det budskapet ger Tyskland, Frankrike och Storbritannien till sina medborgare.

Den svenska regeringen väljer en annan väg. Tidigare har UD och Strålsäkerhetsmyndigheten enbart sagt åt svenskarna att följa japanska myndigheters rekommendationer. Sent i går kväll kom beskedet att alla inom 8 mils avstånd från Fukushima bör lämna området, efter att USA tagit motsvarande beslut. Fortfarande finns inga tydliga rekommendationer till de många svenskarna i Tokyo och Yokohama.

Genom hela denna kris har regeringen hänvisat till Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, som i sin tur okritiskt följt japanska myndigheter. I går tyckte SSM det var en viktig uppgift att berätta för världen hur duktiga de japanska kollegorna var. Några timmar därefter kom det motsatta budskapet - riskzonen är större än vad japanerna säger.

Jag skulle kunna fylla den här bloggen med exempel på missbedömningar SSM och UD gjort, men istället hänvisar jag den intresserade till mitt twitterkonto. Det viktiga nu är att stödet fungerar kommande timmar och dagar.

Det här är inte en kris som går över fort. Även i ett optimistiskt scenario kommer utsläppen från Fukushimi att vara stora lång tid framöver. Att det finns så mycket kärnbränsle där och att plutonium används förvärrar läget.

UD måste ha beredskap för en situation där vinden vänder och förhöjda nivåer av radioaktivitet mäts upp i Tokyo. Det kanske inte blir mätvärden som är farliga på individuell nivå, men vad händer i en megastad om det ändå blir panik? Sådana farhågor tycks ligga bakom rekommendationerna från till exempel Tyskland, men svenska UD lyssnar tydligen bara till SSM.

Tyskland har gjort korrekta bedömningar av läget vid kärnkraftverket genom hela krisen. Fredrik Reinfeldt, Carl Bildt och Andreas Carlgren borde lyssna på sina kollegor i Berlin och se till att svenskarna i Japan får rätt information och stöd.

[UPPDATERING Äntligen förbereder den svenska regeringen en evakuering.]

Andra om Japan: AB, AB2, AB3, AB4, AB5, AB6, DN, DN2, DN3, DN4, DN5, Ekot, Exp, Exp2, GP, SvD, SvD2, SvD3 , SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, med flera

onsdag 16 mars 2011

Likheter mellan Oskarshamn och Fukushima

Allt värre nyheter från Japan. Enligt uppgifterna nu på morgonen verkar läget i Fukushima vara utom kontroll. Höga strålningsnivåer, rök från en reaktor, stigande temperaturer i fler bassänger för använt kärnbränsle.

Katastrofen kommer att få effekter lång tid framöver. Det är svårt att se annat än att de radioaktiva utsläppen fortsätter och påverkar stora delar av Japan.

Därmed kommer den också att påverka synen på kärnkraften under lång tid. I Sverige har debatten redan börjat. I Tyskland har Angela Merkel beslutat stänga sju reaktorer, åtminstone tillfälligt.

Naturligtvis finns det skillnader mellan Japan och Sverige. Sannolikheten för en tsunami eller stor jordbävning är låg hos oss. Kärnkraftverket i Fukushima har fler reaktorer på samma plats än vad som är fallet i Sverige.

Men det finns också likheter. Problemen i Fukushima började i en reaktor från tidigt 1970-tal. Fyra svenska reaktorer togs i drift på 1970-talet:

Oskarshamn 1 år 1972
Oskarshamn 2 år 1974
Ringhals 1 år 1976
Ringhals 2 år 1975

Angela Merkel stängde de tyska reaktorer som fanns före år 1980.

Likheterna är fler, särskilt mellan Oskarshamn och Fukushima. På båda platserna förvaras använt kärnbränsle nära reaktorerna. Det rör sig om kokvattenreaktorer. Både Fukushima och Oskarshamn har tillstånd att använda MOX-bränsle med plutonium.

Incidenten i Forsmark år 2006 visar att nödsystemen kan falla bort även på svenska anläggningar. Just nu pågår en krisövning utifrån ett scenario där kylningen inte fungerar i Oskarshamn. Dessutom finns terrorhotet kvar.

Det är obegripligt att Centerpartiet står fast vid sitt ja till kärnkraften. Både sakskäl och politisk logik talar för att regeringen tar fram en handlingsplan för att stänga de äldsta reaktorerna.

Även Socialdemokraterna borde skärpa tonen. Att bara kräva ett stopp för nya reaktorer räcker inte när problemet är värst med de äldsta. Här har Håkan Juholt en utmaning inför sitt installationstal - att gå från den lokalt förankrade politiken till att vara en ledare för hela landets socialdemokrati.

Medier om kärnkraft: AB, AB2, Dagens Arena, DN, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, Ekot, Exp, Exp2, GP, GP2, Ny Teknik, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6 SvD7, med flera

Många har bloggat klokt om kärnkraften. Jag har tyvärr inte hunnit länka men här är några till en början: Approximation, Helle Klein, Högbergs tankar, In your face, Johan Westerholm, Leine Johansson, Lena Sommestad, Martin Moberg, Peter Andersson, Rasmus Lenefors, Röda Berget, med flera

tisdag 15 mars 2011

En japansk tragedi

Situationen vid kärnkraftverket i Fukushima blir allt värre. Premiärministern varnar för höga strålningsvärden kring reaktorerna efter nattens explosion och brand. Vinden blåser mot storstäderna.[UPPDATERING Enligt SMHI med flera är vinden mer gynnsam just nu. Osäkra uppgifter.] Dessutom ska branden ha skett vid det använda kärnbränslet, som utgör en stor fara.

Tankarna går naturligtvis främst till alla de japaner som drabbas av denna tragedi. Sverige har hög kärnteknisk kompetens och finns det något vi kan göra så bör vi ställa upp.

I Tokyo finns normalt ungefär 2 000 svenskar. Den svenska regeringen har misslyckats med att ge dem korrekt information i tid.

Carl Bildt borde ha varit var på jobbet i går kväll för att få ordningen på krisorganisationen. Först nu på morgonen avråder UD från resor till Tokyo. Det gäller nu också att ge bästa möjliga stöd till de många svenskar som finns i Tokyo och Yokohama inför den panik som kan uppstå där.

Ambassaden behöver förstärkas och regeringen måste se till att ge en korrekt bild på sin egen hemsida eftersom tilliten till japanska myndigheter är så låg. Eftersom Strålsäkerhetsmyndigheten inte klarat sin uppgift hittills bör UD och Miljödepartementet dra nytta av de tyska och franska regeringarnas lägesbedömningar.

Andra om Japan: AB, AB2, AB3, AB4, DN, DN2, DN3. DN4, DN5, Exp, GP, GP2, SvD, SvD2, SvD3 , SvD4, SvD5 med flera

måndag 14 mars 2011

Vad händer med kärnbränslet?

Den japanska regeringen fortsätter att tona ned problemen vid reaktorerna i Fukushima. Trots en ny explosion i natt.

Tre saker är särskilt oroande just nu.

För det första, de radioaktiva utsläpp som redan skett och som pågår. Franska strålskyddsinstitutet IRSN talade i går om stora utsläpp, 10 000 gånger bakgrundsstrålningen i samband med den första explosionen. Mätvärdena på amerikanska fartyg 16 mil från Fukushima för några timmar sedan var också höga. Allt detta förtiger den japanska regeringen.

Det andra är osäkerheten kring det använda kärnbränsle som förvaras i Fukushima. Detta bränsle är synnerligen farligt men det finns få uppgifter om vad som nu händer med bassängerna där det uttjänta bränslet ligger.

Det tredje är uppgifter om vind in över land, inte ut över havet.

De japanska myndigheternas desinformation gör saken ännu värre. Om mätningar i Tokyo framöver visar förhöjd strålning kommer människor inte att lita till myndigheternas bedömningar av hur farligt det är.

Det är ett av skälen till att UD och Strålsäkerhetsmyndigheten måste börja göra egna bedömningar av läget, liksom Frankrike och Tyskland, istället för att blint lita till japanska myndigheter.

För övrigt bra beskrivning i New York Times av händelserna så här långt.

[UPPDATERING Uppgifterna från kraftbolaget TEPCO nu vid 12.30 om att bränslestavarna legat fria från vatten i reaktor 2 är mycket, mycket oroande.]

[UPPDATERING Oroväckande uppgifter från expert på SKB om hur använt kärnbränsle förvaras och kyls i Fukushima.]

Andra om Fukushima: AB, AB2, AB3, AB4, DN, DN2 , DN3 ,Ekot,Exp, Exp2, Exp3, GP, GP2, SvD, SvD2, SvD3, Matilda Ernkrans, med flera

söndag 13 mars 2011

Dålig krishantering efter Fukushima

Det finns ungefär 2 000 svenskar i Tokyo. Ändå har inte Strålsäkerhetsmyndigheten, SMM, en bedömning av vindriktningar från reaktorerna i Fukushima som sträcker sig längre än till i morgon lunch. Det berättade en ansvarig tjänsteman på SSM för mig nyss, efter att jag frågat tidigare i dag.

krisinformation.se finns bara bedömningen från i går kväll: "Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer därför att ett eventuellt utsläpp av radioaktiva ämnen inom de närmaste dagarna inte innebär någon fara för exempelvis Tokyo."

Svenskar i Tokyo och Yokohama som litar på våra myndigheter får en bild. Går de däremot in på Österrikes motsvarighet till SMHI kan de se en simulering från i morse, som visar att eventuella utsläpp från Fukushima på tisdag hamnar i Tokyo.

Jag påstår inte att det är stor sannolikhet för att personer i Tokyo råkar ut för farligt radioaktivt nedfall, men det förvånar mig att SSM inte har en aktuell bedömning.

Det är särskilt allvarligt eftersom UD hänvisar till SSM vad gäller sina reseråd. Där finns inga specifika råd till svenskarna i Tokyo. Tyskar som tar del av reseinformationen från sitt UD, Auswärtiges Amt, får däremot veta att de bör lämna Tokyo snarast, bland annat med hänvisning till Fukushima.

Det är också märkligt att SSM helt litar på japanska myndigheter, som deltagit i mörkläggningen av hur allvarlig situationen vid reaktorerna är.

Föregångaren till SSM, SKI, var bra på krisberedskap. Det märkte jag inte minst under min tid på Miljödepartementet. Något tycks ha hänt vid omorganisationen av myndigheterna. Ytterst ligger ansvaret för att krishanteringen fungerar på regeringen och i detta fall särskilt på Andreas Carlgren.

Andra om Japan, kärnkraft: AB, DN, DN2, SvD, med flera

Reinfeldts märkliga syn på EU

Det är en nyhetsintensiv helg. I Libyen fortsätter Khadaffis angrepp mot dem som gjort uppror. Vad som sker i de städer som de regimtrogna trupperna återtar kan man bara föreställa sig.

Omvärlden står i allt väsentligt passiv, liksom så många gånger förr. Förslag om en flygförbudszon har inte blivit verklighet.

I detta läge säger Sveriges statsminister att de militära frågorna inte är något för EU. Den utmärkta bloggen Försvar och Säkerhet påminner om vad Fredrik Reinfeldt sade till Dagens Nyheter vid EU-toppmötet i fredags:

"EU är framför allt lämpat för andra typer av samarbeten, som ekonomiskt stöd, att bygga demokratiska institutioner och säkerställa humanitär hjälp" och "Diskussionen om en eventuell militär användning tycker jag ska föras i NATO och i FN:s säkerhetsråd. Flera EU-länder är ju också medlemmar där."

Att EU har en militär förmåga är numera en grundläggande del av svensk säkerhetspolitik. Ändå väljer Fredrik Reinfeldt att bortse från detta i sitt resonemang.

Jag hävdar inte att EU ska ingripa på egen hand i Libyen. Men att unionen har en gemensam uppfattning och försöker få till stånd ett FN-mandat för att stoppa dödandet borde vara en svensk linje. Då kan även EU spela en militär roll, inom ramen för en större internationell insats med deltagande från USA och arabvärlden.

Ompröva kärnkraften

Härdsmälta kan ha inträffat vid två av de japanska reaktorerna, säger regeringens talesman som tidigare tonat ned alla problem. Sverige och EU behövde ge Japan allt stöd som går att erbjuda i detta svåra läge.

Tankarna går till alla de japaner som redan drabbats av jordbävning och tsunami. Rädslan för vad som nu sker vid kärnkraftverket i Fukushima läggs till saknaden över de tusentals som gått bort i översvämningarna.

Kärnkraftens farlighet kommer nu att diskuteras över hela världen. Anhängarna lär säga att Japan är ett specialfall, att tsunamis inte inträffar i länder som Sverige.

Risken för allvarliga olyckor ökar naturligtvis om man bygger reaktorer i jordbävningsdrabbade områden. Katastrofen i Fukushima visar ändå riskerna med kärnprocesser som fortsätter av sig själva när strömmen försvinner. Även i Forsmark år 2006 vägrade nödgeneratorerna att fungera. Det var en allvarligare incident än flertalet medier rapporterade, även om det tack och lov gick att få igång strömförsörjningen igen.

Allt går inte att förutse hur duktiga ingenjörerna än är. Synen på terrorism och kärnkraft ändrades drastiskt efter 11 september 2001. Då blev Barsebäcks läge plötsligt en större säkerhetsfråga. De som kritiserade beslutet att stänga reaktorerna där borde tänka om efter det som nu sker i Japan. Till riskerna hör också avfallsfrågan, vilket illustreras av att det också förvaras använt kärnbränsle i Fukushima.

Huvudfokus nu behöver vara att ge stöd till Japan. Svenska politiker, inte minst Centerpartiet, borde också ompröva sin syn på en farlig energikälla.

[UPPDATERING Explosionen vid reaktor 3 i natt, bristande kylning vid reaktor två och det använda kärnbränslet som förvaras i Fukushima gör läget ännu mer oroande.]

Andra om Japan, kärnkraft: AB, AB2, AB3, AB4, DN, DN2, Ekot, Exp, Exp2, Exp3, GP, GP2, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, Carl Schlyter, Högbergs tankar,Röda Berget, Veronica Palm, Leif Pagrotsky, Lena Sommestad, med flera

lördag 12 mars 2011

MOX-bränsle i Fukushima?

CNN rapporterar att en härdsmälta kan vara på gång i Fukushima. Uttalanden nyligen från kraftbolaget pekar i liknande riktning. Flera reaktorer har förlorat nödkylningen.

Den tredje reaktorn vid Fukushima tycks vara laddad med MOX-bränsle, som innehåller plutonium och som sägs vara svårare att kyla. Det gör läget ännu allvarligare. Det som nu händer kan få oöverskådliga effekter.

Under hela katastrofen har den japanska regeringen och kraftbolaget TEPCO gått ut med lugnande information om att läget är under kontroll. Denna mörkläggning har inte gjort situationen bättre.

Troligen har det redan skett stora radioaktiva utsläpp. Sverige och EU måste göra allt som är möjligt för att ge stöd till Japan.

Andra om läget: DN, SvD, med flera

Extremt allvarligt läge

En explosion tycks ha skadat reaktorinneslutningen i Fukushima. Därmed kommer mer radioaktivitet ut i omgivningen. Varningarna om en härdsmälta blir ännu mer dramatiska.

Vad man måste förstå i den här situationen är hur svårt räddningsarbetet blir. Redan är strålningen i kontrollrummet långt över normala nivåer. Om stora delar av byggnaden är förstörd kommer det att bli svårt för någon människa att vara i närheten av den skadade reaktorn. Strålningen och det kaos som troligen råder nu kommer att påverka även övriga fem reaktorer i detta stora kärnkraftverk.

Jag har skrivit kritiskt om kärnkraft i många år, men ändå hoppats att något som detta inte skulle inträffa efter de fruktansvärda erfarenheterna från Tjernobyl. De senaste uppgifterna gör mig verkligen orolig.

[UPPDATERING Nu vid 15-tiden säger japanska myndigheter att det var den yttre barriären som gav vika men att reaktorn i sig själv fortfarande är innesluten. Uppgifterna är motstridiga men redan det stora utsläppen av radioaktivitet ställer till allvarliga problem för räddningsarbetet.]

Andra om Fukushima: AB, DN, Exp, SvD, SvD2, med flera

Reinfeldt måste försvara kollektivavtalen

Euro-toppmötet kom i går kväll överens om en "pakt för euron". Den beskrivs som mindre bindande än de tysk-franska förslagen för en dryg månad sedan. Ändå innehåller pakten en ny färdriktning jämfört med den sociala modell som funnits i EU:s Lissabonstrategi och andra politiska dokument.

Den nya pakten innehåller fortfarande återhållsamhet med löner, höjd pensionsålder och hårda regler om statsskulder. Formuleringarna tycks vara vagare än tidigare, och länderna kan välja formerna för hur de genomför pakten. Den kommer likväl att användas för att pressa fram sociala försämringar. Däremot finns inte motsvarande hårda tag mot den oansvariga finanssektor som skapat stora delar av krisen.

Texten om att försvaga nationella kollektivavtal tunnades ut, men det är anmärkningsvärt att EU-ledarna över huvud taget lägger sig i denna fråga. Fortfarande är målet att ha mer decentraliserade förhandlingar. Det är knappast bra för fackföreningarnas styrka och inte heller för moderniseringen av europeisk ekonomi.

Pakten för euron kommer att påverka alla 27 medlemsländer. Fackföreningar mobiliserar redan inför vårtoppmötet 24-25 mars. De partier i riksdagen som vill försvara kollektivavtal och den europeiska sociala modellen måste höja tonen ännu mer.

Reinfeldt måste lägga in sitt veto mot försvagningar av kollektivavtalen, annars bör de rödgröna partierna inte godkänna regeringens position inför vårtoppmötet.

fredag 11 mars 2011

Den farliga kärnkraften

Över tusen människor kan ha dött i den fruktansvärda jordbävning och tsunami som har drabbat Japan. Naturkatastrofen slår mot landet och människorna på många sätt.

Nu kommer också rapporter om att situationen vid kärnkraftverket i Fukushima är allvarligare än ägarna tidigare hävdat. Trycket i reaktorn ökar och det finns risk för radioaktivt läckage. Enligt vissa uppgifter finns det sådana läckor i kylsystemet att påfyllnaden av kylvatten med amerikansk hjälp inte räcker.

Det är inte säkert att detta blir en härdsmälta, men läget verkar allvarligt. Återigen visar det kärnkraftens risker. Och att atomindustrin ofta ägnar sig åt desinformation när något händer - liksom när reservsystemen vägrade fungera i Forsmark år 2006.

Japan behöver allt stöd som är möjligt att få fram - både efter jordbävningen generellt och om situationen förvärras ytterligare vid reaktorn i Fukushima.

[UPPDATERING Situationen förvärras. Uppgifterna nu vid 23-tiden om mycket hög radioaktivitet i kontrollrummet och en utvidgad zon för evakuering är mycket oroande. Frågan är också vad som sker med övriga reaktorer på platsen.]

[UPPDATERING 2: Nu efter midnatt uppgifter om kylproblem också vid flera andra reaktorer i Fukushima. Utsläpp av radioaktivitet. Massevakuering. Läget verkar mycket bekymmersamt.]

[UPPDATERING 3: Nyhetsbyråer rapporterar nu på morgonen om hög sannolikhet för härdsmälta.]

Andra om situationen i Japan: AB, AB2, AB3, DN, DN2, DN3, DN4, Ekot, Exp, GP, GP2, GP3, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7 med flera

Värna kollektivavtalen i EU

Partiledarval i all ära, men nu gäller det för alla som gillar den svenska arbetsmarknadsmodellen att agera snabbt. I dag möts ledarna för euroländerna till toppmöte om den ekonomiska krisen.

På dagordningen finns bland annat ett nytt förslag till konkurrenskraftspakt, utarbetad av EU:s permanenta ordförande Herman Van Rompuy och EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso. Det ska i första hand gälla euroländerna, men kommer också att påverka Sverige.

Det är känt sedan tidigare att de två männen bland annat vill låta kommissionen övervaka löneutvecklingen i medlemsländerna. Sådana förslag har redan lett till kraftiga protester från fackföreningar liksom från parlamentariker.

Nu skriver Svenska Dagbladet att förslaget också tar upp kollektivavtalens ställning:

"Extra känsligt för många skandinaviska öron är en paragraf om att kollektivavtal måste decentraliseras. EU-dignitärerna vill att en enskild arbetsstyrka ska kunna förhandla med en enda arbetsgivare och inte, som i exempelvis Sverige, att stora grupper i samma bransch förhandlar med alla arbetsgivare inom branschen och ”låser” denna."

Jag har inte sett denna uppgift tidigare men Teresa Küchler är en duktig journalist som säkert har goda källor. BBC har liknande uppgifter. Skulle eurotoppmötet anta en sådan formulering kan effekterna bli stora, både på arbetsmarknaden och på EU-debatten i länder som Sverige.

Försöken att påverka lönebildningen har varit uppe i riksdagen ett antal gånger. Jag tycker ändå läget är sådant att de rödgröna partierna måste ta i ännu mer. Att Fredrik Reinfeldt kommer till EU-nämnden före vårtoppmötet 24-25 mars räcker inte.

Begär en särskild riksdagsdebatt om konkurrenskraftspakten och EU:s ekonomiska styrning, inom de närmaste två veckorna.

Ställ hårda krav på den svenska regeringens agerande vid vårtoppmötet, så att Reinfeldt tvingas vara lyhörd inför fackliga synpunkter och undvika ännu ett nederlag i EU-nämnden.

torsdag 10 mars 2011

Utmärkt förslag till partiledning

Håkan Juholt har förutsättningarna att bli en bra partiledare för Socialdemokraterna. Han har gedigen folkrörelsekänsla, lång politisk erfarenhet, och inte minst en entusiasm som partiet behöver. Det spelar mindre roll att han inte varit statsråd. Rollerna som kunnig ordförande för Försvarsberedningen och för försvarsutskottet ger ändå Håkan Juholt hög trovärdighet som statsministerkandidat.

Carin Jämtin är en glad överraskning som partisekreterare. Jag trodde Stockholms partidistrikt skulle hålla fast vid Veronica Palm. Kombinationen Juholt och Jämtin kan bli en verklig vitamininjektion.

Jag gillar den politiska profil som Håkan Juholt och Carin Jämtin har, inte minst när det gäller att stoppa rofferiet av skattepengar som borde gå till välfärden. Det betyder inte att "vänsterfalangen" inom (S) vunnit, som en del kommentatorer redan tycks säga. Snarare att personliga egenskaper blev viktigare än kohandel mellan så kallad höger och vänster.

Samma novemberdag som Mona Sahlin kastade in handduken skrev jag om de fyra mest troliga namnen som efterträdare: Östros, Palm, Juholt och Damberg. När nu valberedningen landat på Håkan Juholt är det viktigt att även ta till vara på de tre andra namnens förmåga. Och att hitta sätt att lyfta fram nästa generation.

Därför borde det sker fler fyllnadsval än de två som nu annonserats. Orkar inte kongressen med detta så blir en viktig första uppgift för Håkan Juholt att bygga ett lag i riksdagen som förenar trovärdighet som regeringsbärande parti med förnyelse och jämställdhet.

Andra om (S): AB, DN, DN2, Exp, GP, SvD, SvD2, SvD3, med flera

måndag 7 mars 2011

Skilj på PR-firmor och folkrörelser

Dagens Nyheter blandar samman den långa svenska traditionen av folkrörelser och demokratisk dialog med det som är ett problem i dag, den snabba tillväxten av PR-bolag som inte redovisar sina kunder. Huvudledaren tar inte ens upp det senare fenomenet och problematiserar inte påverkan med okända, ekonomiskt starka avsändare.

Kanske är det därför som tidningens ledarredaktion inte förstår Ibrahim Baylans sammankoppling mellan nya personvalregler och behovet av lagstiftning om professionell lobbning, i en intervju som DN tyvärr inte publicerat på nätet.

Ibrahim Baylan har sett på nära håll hur Prime PR riktat in sig på (S)-politiker och erbjudit "gratishjälp" till personvalkampanjer. Detta kommer att bli ännu mer lockande när det blir lättare att komma in på personkryss.

Socialdemokraternas nya partisekreterare har en viktig uppgift för att få fram både lagstiftning om PR-firmorna och egna riktlinjer för partiet. Det kan nog ske lättare om det inte blir Helene Hellmark Knutsson, som haft alltför nära kontakter med Prime PR för att det ska vara lämpligt.

söndag 6 mars 2011

Rätt beslut av Ibrahim Baylan

Socialdemokraternas partisekreterare Ibrahim Baylan lämnar sin post vid extrakongressen, uppger Rapport. Det är ett klokt beslut som öppnar för en helhetslösning i partiledningsfrågan, något som jag skrivit om här tidigare.

Ibrahim Baylan är en duktig politiker som jag hoppas får ett annat tungt uppdrag.

Andra om (S): AB, DN, Exp, GP, SvD, med flera

Juholt vill ha jämlikhet och säkerhet

När Mona Sahlin kastade in handduken beskrev jag Håkan Juholt som en av de mest troliga efterträdarna. Han skrev senare i november en debattartikel med liknande innehåll som ett linjetal på en partikongress.

Sedan blev det tyst. Kanske därför att Skåne med flera distrikt valde att driva Pär Nuder under så lång tid.

Nu dyker Håkan Juholts namn upp igen. Han har onekligen meriterna för att bli partiledare. Lång tid i riksdagen, brett kontaktnät, erfarenhet som biträdande partisekreterare, ordförande i ett partidistrikt. Han har inte varit statsråd men är mycket kunnig om säkerhetspolitik och krisberedskap, bra för trovärdigheten som statsministerkandidat. När det till exempel gäller it-säkerhet har Juholt drivit den nuvarande regeringen framför sig.

Det återstår att se hur långt det räcker i detta sena skede. Ett annat scenario är att det trots allt blir Mikael Damberg eller Thomas Östros, medan vänsterdistrikten får kompensation genom en ny partisekreterare eller andra förändringar i VU. Det kan också finnas en del missnöje kvar efter Håkan Juholts krav i höstas på att hela partiledningen skulle avgå. Men Håkan Juholt är en stark kandidat.

Jag har skrivit om andra namn utifrån fem frågor:

* skattefinansierad välfärd av god kvalitet som bidrar till jämlikhet
* ambitiös miljöpolitik som bidrar till jobb och konkurrenskraft
* bättre uppväxtvillkor i miljonprogrammets hyreshusområden
* en aktiv europapolitik men ett nej till Nato-medlemskap
* mänskliga rättigheter och rättssäkerhet

Håkan Juholt är en stark förespråkare för skattefinansierad välfärd som bidrar till jämlikhet och tillväxt. Det är ett av skälen till att han uppfattas som mer till vänster. Han utvecklade sin syn till exempel i ett tal hos Broderskap under tiden som biträdande partisekreterare, och i sin artikel direkt efter Mona Sahlins besked i november.

Jag har inte sett lika många uttalanden om miljöpolitiken. Där är jag osäker var Håkan Juholt står, men det är ett plus att försvarsberedningen lyft fram klimatfrågorna så tydligt under hans tid där.

Inte heller när det gäller miljonprogrammet har jag sett särskilda utspel från Juholt. Man kan förstås säga att den generella syn han har på god välfärd åt alla skulle ha stor betydelse för uppväxtvillkoren i miljonprogrammet, men jag tror också det behövs riktade investeringsprogram.

Håkan Juholt har breda internationella kunskaper. Han har kandiderat till EU-parlamentet och argumenterat för en aktiv europapolitik. Genom många år som försvarspolitiker har han skaffat sig ett ordentligt kunnande om strategiska säkerhetspolitiska frågor, inte minst som ordförande för försvarsberedningen. Jag är dock tveksam till det sätt som Håkan Juholt fick socialdemokratin att acceptera den nya säkerhetspolitiska linjen 2008 att kunna ge militärt stöd till Baltikum vid en kris, utan ett tillräckligt nationellt territorialförsvar. Där hade det behövt en bredare debatt inom partiet än några rader i försvarsberedningens betänkande.

Vad gäller mänskliga rättigheter och rättssäkerhet har jag inte tveksamheter till Håkan Juholts inställning. I sitt tal för Broderskap var han tydlig om de mänskliga rättigheterna i ett antal delar av världen, inklusive Israels övergrepp mot palestinier.

Sedan är det ju en merit att han gillar Bob Dylan, Ulf Lundell och Bruce Springsteen. Gå ut som synlig socialdemokrat och var glad, avslutade Juholt talet hos Broderskap och citerade Lundell:

”Sjunk inte, sjunk inte ner, gå ut och var glad. Du är vad du gör, du är dina handlingar, dina val. Stäng av TV:n nu, lämna ditt rum. Gå ut och var glad”

Onekligen en aktuell uppmaning i dessa tider.

Tidigare inlägg i denna serie:

Veronica Palm vågar tala miljö
Mikael Damberg gillar tjänstejobb
Österberg vill ha kvar den svenska modellen
Östros har störst trovärdighet
Eneroth: folkrörelse och industri
Närmare Israel med Pär Nuder

Andra om (S): AB, AB2, AB3, Barometern, Ekot, Exp, Exp2, Exp3, Folkbladet, SvD, SvD2, Östran, HBT-Sossen, Högbergs tankar, Jämlikhetsanden, Lena Sommestad, Martin Moberg, Roger Jönsson, med flera

fredag 4 mars 2011

Dags för förslag, Berit Andnor

Moderaterna planerar för nya skattesänkningar, trots Reinfeldts uttalande i valrörelsen om att prioritera välfärden och inte minska skattekvoten. Det är hög tid för socialdemokratin att gå på offensiven.

Den nya partiledarens tal om tre veckor blir särskilt viktigt. Förhoppningsvis början på en tid av mer självförtroende för socialdemokratin än de senaste månadernas självspäkning.

Men tiden rinner ut för Berit Andnor Bylund och valberedningen. Det är bråttom att komma fram till förslag. Inte i första hand för att partiledaren behöver förbereda invigningstalet, det ordnar sig säkert. Däremot för att kunna göra extrakongressen till en framgång. Snart kommer krisrubrikerna i medierna på allvar, om inte valberedningen löser upp knutarna.

Jag har skrivit tidigare om svårigheterna när valet bara handlar om en post, partiordföranden. Det hade underlättat betydligt om fler ställt sina platser till förfogande.

Så tycks det fortfarande vara. "Elefanten i rummet" skrev Karin Pettersson om Mona Sahlin när Aftonbladets ledarsida deltog i avsättandet av partiets första kvinnliga partiledare. Dagens elefant i rummet tycks vara partisekreteraren Ibrahim Baylan. Om han inte tydligt ställer sin plats till förfogande blir det svårt att lösa ekvationen om den nya partiledningen.

Det finns många bra kvinnliga kandidater till partisekreterarposten. Jag har nämnt ett antal av dem tidigare. Ibrahim Baylan skulle säkert göra ett gott arbete till exempel som ekonomisk-politisk talesman eller gruppledare i riksdagen.

Då blir det lättare för valberedningen och partidistrikten att ta ställning till ordförandefrågan. Både Mikael Damberg och Thomas Östros kan bli utmärkta partiledare. Östros om partiet vill ha en person som verkligen kan utmana Reinfeldt om trovärdigheten som statsminister (i 2014 års valrörelse kommer det att vara viktigare än medansvaret för 2010 års misslyckande). Damberg om man vill ha mer av förnyelse och profilfrågor som tilltalar ung medelklass i storstäderna.

Det är inte orimligt att välja en kvinna mer till vänster som partisekreterare om Damberg eller Östros blir ordförande. Det är jag inte lika orolig för som en del andra i debatten. SSU under 1990-talet är ett dåligt exempel, men ungdomsförbundets försoning under 1980-talet fungerade med en liknande politisk balans. Tyska SPD är ett annat positivt exempel där de värsta interna striderna nu har dämpats efter valet av Sigmar Gabriel och Andrea Nahles. Det handlar mer om personkemin än om konstruktionen i sig.

Nästa steg är en bra balans i VU i stort. Mer föryngring på övriga poster med Thomas Östros som partiledare. Mer betoning av statsrådserfarenhet med Mikael Damberg. Framför allt: våga lyfta fram duktiga framtidsnamn. Vänta inte till den ordinarie kongressen år 2013 och låt inte krav på millimeterrättvisa mellan regionerna stå iväg för ett riktigt bra lag.

Dagarna går fort. Berit Andnor Bylund måste agera med större handlingskraft än hittills. Bollen - och ansvaret - ligger framför allt hos henne och hos Ibrahim Baylan.

Andra om (S): AB, AB2, AB3, Dagens Arena, Exp, Fokus, SvD, Högbergs tankar, Johanna Graf, Jämlikhetsanden, Martin Moberg, Peter Andersson, Röda Berget, Tord Oscarsson, med flera

torsdag 3 mars 2011

Den stora EU-striden som medierna missar

Regeringen saknar majoritet i riksdagen. Det är värt att påminna om det ibland. På sikt kan Fredrik Reinfeldt få stora problem med till exempel förankringen av EU-politiken.

I går undvek i alla fall regeringen ett nederlag. Vad jag förstår skedde ytterligare en miss med kvittningssystemet vid voteringen om EU:s ekonomiska styrning med mera. Regeringen behöver inte lämna en skrivelse till riksdagen inför vårtoppmötet 24-25 mars.

Det betyder inte att frågan försvinner. Fredrik Reinfeldt kan inte ha en majoritet i riksdagen emot den linje han vill driva på toppmötet.

Här handlar det inte om småsaker. I spåren av den ekonomiska krisen vill EU-kommissionen bland annat granska hur lönerna i medlemsländerna utvecklas. Det kan leda till rekommendationer om ingrepp i lönebildningen.

Sådana krav finns redan i förhållande till länder som tagit EU-lån. Dessutom håller EU-ordföranden Herman van Rompuy på med en ny version av den konkurrenskraftspakt som Tyskland och Frankrike vill ha. Där ska även återhållsamhet med löneökningar finnas med.

Fackföreningarna har reagerat starkt på dessa ingrepp i förhandlingsrätten och på system som de nordiska kollektivavtalen. Detta är en stor EU-strid som många nyhetsredaktioner missat, trots skarpa debattartiklar från bland annat socialdemokratiska politiker.

Tidigare stödde Sverigedemokraterna de rödgröna partierna i EU-nämnden vad gäller utstationeringsdirektivet. Hur går det denna gång när regeringen ska redovisa sin linje om ekonomisk styrning, konkurrenskraftpakt med mera?

Regeringen skulle göra klokt i att lyssna på fackföreningarna och skärpa tonen mot EU-inblandning i lönebildningen. Framför allt på grund av sakargumenten, men också för att undvika nederlag i riksdagen.

Johan Danielsson skriver bra om läget på LO-bloggen. Läs också det fackliga Brysselkontorets rapportering.

tisdag 1 mars 2011

Närmare Israel med Pär Nuder

Envisa uppgifter säger att Berit Andnor gärna vill se Pär Nuder som socialdemokratisk partiledare och att övertalningsförsök pågår. Trots att Nuder gett besked om sitt "oåterkalleliga" nej till posten.

För min del tror jag att Pär Nuder var ärlig i intervjun med Aktuellts Mats Knutson. Han har gått vidare i livet efter en lång politisk insats. Valberedningen tycks inte respektera beskedet och därför finns det ändå skäl att skriva om Nuder på samma sätt som jag gjort med andra namn som nämns.

Jag har tagit upp fem punkter tidigare:

* skattefinansierad välfärd av god kvalitet som bidrar till jämlikhet
* ambitiös miljöpolitik som bidrar till jobb och konkurrenskraft
* bättre uppväxtvillkor i miljonprogrammets hyreshusområden
* en aktiv europapolitik men ett nej till Nato-medlemskap
* mänskliga rättigheter och rättssäkerhet

Pär Nuder har skickligare än de flesta argumenterat för den svenska välfärdsmodellen. Det är dock svårt att se några avgörande skillnader mellan honom och till exempel Thomas Östros i synen på den ekonomiska politiken, till exempel när det gäller tillräckligt höga skattenivåer för att klara en rättvis välfärd i framtiden.

När det gäller miljöpolitiken har Pär Nuder ett ansvar för att Göran Perssons vision om det gröna folkhemmet inte fick större genomslag i regeringens arbete. Som statssekreterare och senare som finansminister hade Nuder kunna driva på miljöarbetet istället för att bromsa det. Socialdemokratin blir troligen inte särskilt grön med Pär Nuder som partiledare.

Vad gäller miljonprogrammen berättar Pär Nuder i sin bok Stolt men inte nöjd hur hårt han reagerade på Mona Sahlins tal om ett investeringsprogram i miljardklassen. Det är begripligt att han som ekonomisk-politisk talesman ville vara informerad i förväg, men även som finansminister stoppade Pär Nuder förslag om att bryta segregationen.

Pär Nuder står för den socialdemokratiska majoritetslinjen om EU och deltar aktivt i den internationella debatten om god välfärd. I utrikespolitiska frågor ligger han ofta närmare USA än den mer kritiska socialdemokratiska traditionen. Med Pär Nuder som partiledare är det mer troligt att socialdemokratin på sikt svänger i synen på Nato.

När det gäller mänskliga rättigheter skulle en förändring med Pär Nuder som partiledare vara synen på konflikten mellan israeler och palestinier. Där har han haft en mer positiv syn på Israel och inte velat se tydliga fördömanden av israeliskt övervåld. Det finns också känsliga frågor kring avvisningar med mera sedan Pär Nuders tid som ansvarig för säkerhetsfrågor i Statsrådsberedningen.

Pär Nuder är en begåvad politiker men också kontroversiell. Det är osäkert om han uppfyller valberedningens kriterium att kunna samla partiet. Berit Andnor tar en risk om hon tänker lansera Pär Nuder sent inför kongressen som ett överraskande kort ur rockärmen.

Tidigare inlägg i denna serie:

Veronica Palm vågar tala miljö
Mikael Damberg gillar tjänstejobb
Österberg vill ha kvar den svenska modellen
Östros har störst trovärdighet
Eneroth: folkrörelse och industri

Andra om Socialdemokraterna: AB, AB2, AB3, DN, DN2, Exp, Exp2, Exp3, Exp4, SvD, SvD2, Björn Sundin, Högbergs tankar, John Johansson, Rasmus Lenefors, Röda Berget, med flera