torsdag 11 juni 2020

Tyst inför morgondagens vaccinbeslut i riksdagen


Vaccin mot covid-19 står högt på dagordningen när EU:s hälsoministrar möts i morgon, fredag. Hårda diskussioner mellan kommissionen och medlemsländerna har pågått under ett antal veckor, under radarn i svenska medier. Vad säger EU-nämnden om den avvaktande svenska hållningen i morgon bitti, när riksdagen ska ta ställning?

Det råder en global brist på produktionskapacitet för vaccin. Jag har skrivit i ett tidigare inlägg om risken för att Sverige hamnar långt bak i kön när mäktigare länder gör förhandsbeställningar av de stora läkemedelsföretagen. Hittills har den svenska hållningen ändå varit avvaktande. När EU:s hälsosäkerhetskommitté möttes 5 maj hade den svenska delegationen inte mycket mer konkret att säga än att "SE kan framföra att det idag inte finns kapacitet att producera ett vaccin i SE". Senare har Sverige bejakat arbetet med en vaccinstrategi i allmänna ordalag, men ständigt understrukit att EU bara ska agera om det finns ett mervärde jämfört med de nationella insatserna. Under tiden har fyra andra EU-länder satt igång ett gemensamt arbete för att snabbare få vaccin.

EU-kommissionen arbetar nu med en plan för hur medborgarna ska kunna bli vaccinerade mot covid-19. Den svenska positionen inför morgondagens ministermöte är oklar. Å ena sidan understryker regeringen att det är bråttom. Å andra sidan heter det så här i den kommenterade dagordning som riksdagen fått: "Regeringen anser dock att det i nuläget inte är ändamålsenligt att binda sig till en specifik lösning för att få tillgång till vaccin mot covid-19. Den nationella samordnaren för covid-19 vaccin behöver utarbeta en bred strategi för att Sverige ska få tillgång där olika vägar måste övervägas." Med tanke på att regeringen ännu inte tillsatt någon vaccinsamordnare torde detta ta tid, medan stormakter som USA säkrar sitt behov att ett eventuellt vaccin. EU i övrigt vill nog inte vänta med att agera.

Även när det gäller EU:s beredskap inför kommande kriser verkar Sverige ligga lågt. Sex medlemsländer har tagit initiativ för att stärka EU:s långsiktiga förmåga. Frankrike, Tyskland, Danmark med flera föreslår i ett brev till kommissionen en rad åtgärder för att bland annat stärka produktionsförmågan i Europa av skyddsutrustning, läkemedel och vaccin. Sverige finns inte med bland undertecknarna. Två tunga kommissionsledamoter skriver om hur EU ska bli bättre på att bevaka sina intressen och tar bland annat upp pandemiberedskapen. Är Sverige åter på väg att hamna utanför en central utveckling inom EU, samtidigt som vi får kritik för att vara osolidariska?

På den globala nivån är däremot Sverige aktivt. Biståndsminister Peter Eriksson har presenterat extra ekonomiska satsningar på vaccininitiativet Gavi och argumenterar för en fördelning av ett vaccin efter behov. Det är bra, men ersätter inte en tydlig linje inom EU. Sannolikt behövs en svensk strategi som både säkrar vaccin åt vår egen befolkning och en kvot av något slag för utvecklingsländernas behov. En aktiv roll i EU skulle underlätta denna rätt svåra balansakt.

Att Moderaterna nu går ut i vaccinfrågan borde inte hindra kloka personer i andra partier att också ställa frågor om vad Sverige egentligen har för strategi. Det var inte särskilt tydligt när Socialutskottet fick en föredragning förra veckan. Att läsa protokollet från morgondagens EU-nämnd blir intressant så småningom, både för allmänhet och för granskningskommission.