Jag ser att Ulf Bjereld upprepar påståendet att det är tunt med partiledarämnen för (S). Det håller jag inte med om. [UPPDATERING Ulf Bjereld påpekar i en kommentar här nedan att det inte var så han menade i intervjun.]
Alla socialdemokratiska partiledare i modern tid har utvecklats under sin ordförandetid. Erlander, Palme, Carlsson, Persson - ja Sahlin också fast tiden blev kort. Och vem visste att Anna Lindh skulle bli så framgångsrik och populär som utrikesminister när hon utsågs år 1998?
Därför bör man inte avfärda dagens namn så svepande som till exempel Aftonbladets ledarsida gjort. Människor utvecklas och har andra sidor än dem som politisk position och medielogik hittills tvingat dem att visa fram.
Med detta sagt går jag över till namn nummer två i mitt enkla försök till politisk analys. Mikael Damberg.
Jag har för min del satt upp fem områden som särskilt viktiga:
* skattefinansierad välfärd av god kvalitet som bidrar till jämlikhet
* ambitiös miljöpolitik som bidrar till jobb och konkurrenskraft
* bättre uppväxtvillkor i miljonprogrammets hyreshusområden
* en aktiv europapolitik men ett nej till Nato-medlemskap
* mänskliga rättigheter och rättssäkerhet
Mikael Damberg är ordförande för Stockholms läns partidistrikt, där flera ledande politiker profilerat sig på en större roll för marknadslösningar i valfärden och inte velat återställa borgerliga skattesänkningar. Jag tänker till exempel på Ilija Batljan och Helene Hellmark Knutsson. Själv har Mikael Damberg varit försiktigare och mer intellektuell i sitt resonemang till exempel om skattenedsättningar för hushållstjänster. Jag är ändå tveksam till Dambergs vilja att gå till val på de skattehöjningar som jag tror välfärden behöver. Särskilt i en tid av stor befolkningsökning där många står utanför arbetsmarknaden.
Som SSU-ordförande engagerade sig Mikael Damberg starkt för miljöfrågorna. I riksdagen har han inte haft miljö som ansvarsområde, men jag tror han har en god grundinställning till ambitiös miljöpolitik som en drivkraft för jobb och tillväxt.
Damberg förstår också villkoren för ungdomar i miljonprogrammet och har engagerat sig för en mer jämlik skola (ett område där han har stora kunskaper och verkligen ger Jan Björklund en match).
Europapolitiken skulle bli tydligare med EU-vännen Damberg som ordförande. Säkerhetspolitiken och Nato har jag inte hört honom tala om på länge och det ingår inte heller i hans politiska uppdrag. Det är ett område där alla partiledarämnen borde vara tydliga med ett nej till Nato-medlemskap.
Mikael Damberg har stora internationella kunskaper sedan sin tid som SSU-ordförande. Han har drivit frågor om mänskliga rättigheter både internationellt och Sverige. Det gäller inte minst kvinnors situation i förtryckande miljöer, där han gjort viktiga insatser bland annat som ordförande för Fadime Sahindahls minnesfond.
På flera av dessa fem områden gillar jag alltså Mikael Dambergs politiska inriktning. Mitt frågetecken gäller viljan att föreslå den skattefinansiering som behövs för en rättvis välfärd i framtiden.
(Slutligen, som jag skrev förra gången: Jag har inte möjlighet att gå igenom allt som de aktuella personerna gjort eller sagt på de här områdena, det får bli en övergripande bedömning. Tar tacksamt emot synpunkter på saker jag missat.)
Andra om Socialdemokraterna: AB, DN, DN2, Exp, Exp2, Rapport, SvD, SvD2, Helle Klein, Peter Andersson, Rasmus Lenefors, med flera
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hej Mats,
SvaraRaderaDu tolkar mitt citat i SvD fel. När jag talar om "tunna kandidatled" menar jag inte att det råder brist på enskilda personer som skulle klara av uppdraget. Jag menar i stället att det råder brist på personer som träder fram som kandidater och markerar att de är villiga att ta uppdraget. Det är en viss skillnad. :)
Ulf, ursäkta missuppfattningen. Det är risken med korta citat...
SvaraRaderaSkattefinansierad välfärd är viktigt för dig. Men de kan komma in på tre sätt. Dels genom höjda skattesatser. Dels genom höjda löner. Dels genom att fler arbetar och betalar skatt. Jag tror att det vore en väldig underskattning av Mikael Dambergs argumentationslinje om man avfärdade hans intresse för skattefinansierad välfärd med en hänvisning till hans tveksamhet inför höjda skattesatser. Erfarenheten visar att en välfungerande näringspolitik kan bidra till höjd produktivitet och höjda löner. Men personligen anser jag att det allra viktigaste är att fråga sig hur man kan minska förtidspensioneringarna bland ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser (10 procent av ungdomarna kommer inte ut i jobb), hur man kan erbjuda attraktiv, ändamålsenlig och frivillig rehabilitering för långtidssjuka och hur man kan korta tiden för etablering på arbetsmarknaden för nyanlända. De personer som försöker förenkla frågan om välfärdens finansiering till en fråga om kamp för höjda skatter gör socialdemokratin en otjänst.
SvaraRaderaHans, tack för klok kommentar som vanligt. Det är just en sådan diskussion jag vill få igång genom att skriva om partiledarnamnen utifrån politiskt innehåll och inte spelteori.
SvaraRaderaDu har flera viktiga punkter. För min del har jag länge argumenterat för större offentliga satsningar på till exempel nyanlända. Även om man kan förbättra effektiviteten så behövs det ett antal miljarder per år för att ge ungdomar och andra i miljonprogramsområden en bra start. Jag har inte sett något annat sätt att finansiera det som är trovärdigt förutom skattevägen.
Jag tror också att större inslag av privata försäkringar i vård och omsorg kommer att öka de sociala skillnaderna medan en stark gemensam finansiering via skattsedeln bidrar till en produktiv jämlikhet.
En utväg för den som inte vill höja skatterna är att på sikt minska det ganska orimliga överskottskravet och nöja sig med säg 30% statsskuld - ändå extremt lågt i ett europeiskt perspektiv. Men vem vågar föra en sådan diskussion idag?
Har uppfattat Damberg som en högersosse. Vi behöver en partiledare som står för genuint socialdemokratiska värderingar. Det finns idag fyra högerpartier, med Damberg som partiledare är risken att det skulle bli fem. Att sälja ut skola, sjukvård och äldreomsorg till riskkapitalbolagen är helt fel enligt min mening.
SvaraRadera