Den 25 maj börjar jag som samhällspolitisk chef på Unionen. Det ska bli spännande att arbeta på Sveriges största fackförbund för privatanställda med en halv miljon medlemmar och många viktiga frågor på dagordningen.
Jag kommer inte att fortsätta blogga i denna form. Ett stort tack till alla er som läst inlägg, kommenterat eller hört av er på andra sätt!
(Jag passar på att länka till min senaste rapport som fristående skribent, om fackföreningarna och EU 2020. Texten skrevs på uppdrag av SALTSA och i samarbete med det fackliga Brysselkontoret. Den återspeglar läget i början av april. Här finns rapporten från ett seminarium i ämnet.)
söndagen den 15:e maj 2011
fredagen den 29:e april 2011
Sverige i B-laget?
"Därför angår eurokrisen också oss", är rubriken på en läsvärd artikel i Tiden av Björn Elmbrant. Flera andra skribenter tar upp euron i det senaste numret (april 2011).
Och visst angår eurokrisen oss. Jag har inte möjlighet att skriva någon längre artikel i ämnet nu. Bara en iakttagelse.
Mycket av den svenska debatten handlar om ekonomiska siffror. Kronan klarar sig bra medan euron faller i värde. Tillväxten är hög och statsfinanserna starka. Ja-sidans ekonomiska varningar inför folkomröstningen år 2003 verkar ha varit överdrivna, till exempel när det gäller flykten av exportföretag.
För några år sedan kunde det ha gått tvärtom. Vi vet inte vad som hade hänt med kronan och med svensk ekonomi om Lettland tvingats till en panikdevalvering. Det ekonomiska läget kan fortfarande förändras. Om bostadsbubblan som internationella bedömare ser spricker är det inte så säkert att kronan klarar sig lika bra.
Den stora bristen i den debatt som nu förs om Sverige och euron är ändå en annan. EU förändras i eurokrisens spår. Håkan Juholt varnar i Tiden för ett A- och B-lag i EU, kanske också ett C-lag. Den risken är reell.
Eurogruppen stärker sin samordning och sitt inflytande över beslut som påverkar alla medlemsländer. Särskilda toppmöten med enbart eurogruppen gör detta tydligt. Innehållet i europakten var svårt att påverka för länder utanför den gemensamma valutan.
Sedan tidigare har Sverige hamnat utanför G20-gruppen som behandlar den globala ekonomin. Visst lyssnar andra länder fortfarande på våra erfarenheter och argument, men svenska åsikter väger mindre tungt när vi inte finns med i de rum där många avgörande beslut kommer till.
Ska man diskutera Sverige och eurokrisen går det därför inte att bortse från risken att vi marginaliseras i det europeiska samarbetet och därmed också tappar inflytande globalt. Vad betyder det på sikt?
[UPPDATERING: En historisk koppling till eurodebatten 2003 finns i min bok "Anna Lindh och det nya Europa". Läs mer på www.annalindheuropa.se]
Och visst angår eurokrisen oss. Jag har inte möjlighet att skriva någon längre artikel i ämnet nu. Bara en iakttagelse.
Mycket av den svenska debatten handlar om ekonomiska siffror. Kronan klarar sig bra medan euron faller i värde. Tillväxten är hög och statsfinanserna starka. Ja-sidans ekonomiska varningar inför folkomröstningen år 2003 verkar ha varit överdrivna, till exempel när det gäller flykten av exportföretag.
För några år sedan kunde det ha gått tvärtom. Vi vet inte vad som hade hänt med kronan och med svensk ekonomi om Lettland tvingats till en panikdevalvering. Det ekonomiska läget kan fortfarande förändras. Om bostadsbubblan som internationella bedömare ser spricker är det inte så säkert att kronan klarar sig lika bra.
Den stora bristen i den debatt som nu förs om Sverige och euron är ändå en annan. EU förändras i eurokrisens spår. Håkan Juholt varnar i Tiden för ett A- och B-lag i EU, kanske också ett C-lag. Den risken är reell.
Eurogruppen stärker sin samordning och sitt inflytande över beslut som påverkar alla medlemsländer. Särskilda toppmöten med enbart eurogruppen gör detta tydligt. Innehållet i europakten var svårt att påverka för länder utanför den gemensamma valutan.
Sedan tidigare har Sverige hamnat utanför G20-gruppen som behandlar den globala ekonomin. Visst lyssnar andra länder fortfarande på våra erfarenheter och argument, men svenska åsikter väger mindre tungt när vi inte finns med i de rum där många avgörande beslut kommer till.
Ska man diskutera Sverige och eurokrisen går det därför inte att bortse från risken att vi marginaliseras i det europeiska samarbetet och därmed också tappar inflytande globalt. Vad betyder det på sikt?
[UPPDATERING: En historisk koppling till eurodebatten 2003 finns i min bok "Anna Lindh och det nya Europa". Läs mer på www.annalindheuropa.se]
lördagen den 16:e april 2011
Granska Strålsäkerhetsmyndigheten
Jag hinner inte blogga så mycket nu, men här i alla fall ett inlägg om några slutsatser kring den svenska reaktionen på Fukushima.
Det är knappast förvånande att Japan uppgraderar olyckan vid Fukushima till en sjua på INES-skalan. Allvaret och de stora utsläppen har varit kända för den som följer internationella analyser av händelsen.
Det är knappast förvånande att Japan uppgraderar olyckan vid Fukushima till en sjua på INES-skalan. Allvaret och de stora utsläppen har varit kända för den som följer internationella analyser av händelsen.
I Japan har myndigheterna däremot försökt tona ned läget. Samma sak i Sverige där Strålsäkerhetsmyndigheten länge okritiskt återgav uppgifter från sina japanska kollegor.
Det viktigaste nu är naturligtvis att minska riskerna i Japan så långt det går. Den svenska regeringen måste också se till att vår egen beredskap fungerar bättre.
Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, förringade från början allvaret i Fukushima och gav regeringen felaktig information. Det fick till exempel Carl Bildt att skriva så här på sin blogg , efter ett möte på UD där bland annat Miljödepartementet deltog:
"Via Strålsäkerhetsmyndigheten och IAEA följer vi nära utvecklingen i de olika kärnkraftverk som fått problem. När vi gick igenom situationen mitt på dagen i dag bedömdes läget som oroande men inte alarmerande."
Då var situationen redan utom rimlig kontroll, enligt de kartläggningar som senare gjorts av bland annat Der Spiegel. Allvaret stod klart för många bedömare, till exempel för den tyska motsvarigheten till SSM. Tyskland och Frankrike agerade snabbare än Sverige för att skydda sina medborgare.
De tusentals svenskarna i Tokyo hade kunnat råka illa ut på grund av dålig information och regeringens långsamma hantering av reseråden. Som tur var blåste vindarna ut över havet när explosionerna vid Fukushima inträffade. När regeringen insåg att SSM haft fel agerade UD mer kraftfullt.
Nästa gång kan en olycka ske i vårt närområde. Då duger det inte att lita på andra länders myndigheter. Det borde vi ha lärt redan av Tjernobyl för snart 25 år sedan.
Något måste ha hänt i Sverige efter att de kompetenta myndigheterna Statens Kärnkraftsinspektion och Statens Strålskyddsinstitut slogs samman till SSM år 2008.
I mitten av mars frågade jag miljöminister Andreas Carlgren vad han tänkte göra åt situationen. Hans pressekreterare svarade:
När vi kommit bort från det akuta läget och fått hela bilden av omfattningen av händelserna i Japan, behöver vi givetvis följa upp den information som lämnats från Japan, hur information delats och de bedömningar som gjorts.”
Regeringen har sagt sig vilja följa upp kärnsäkerheten efter Fukushima genom ett uppdrag till SSM, men det behövs också en oberoende genomgång av myndighetens egna arbete. När nu Japan uppgraderar olyckan borde Andreas Carlgren snabbt ta initiativ till en granskning av Strålsäkerhetsmyndigheten och vidta de nödvändiga åtgärderna för att Sverige ska kunna göra självständiga och korrekta bedömningar av olyckor i andra länder.
För övrigt är det intressant att bland medierna bara Ny Teknik tycks ha förstått vidden av de japanska uppgifterna i veckan av hur stora mängder radioaktivitet som släppts ut - och att det inte är slut än.måndagen den 28:e mars 2011
Lämna Juholts särbo i fred
Jag hade tänkt blogga lite mindre efter en intensiv period, men i kväll blir jag upprörd över hur medier behandlar Håkan Juholts särbo. Ett antal stora nätsajter toppar med Dagens Industris nyhet om att hon dömts för bedrägeri år 2007.
Åsa Lindgren är ingen makthavare. Att hon har ett förhållande med den man som nu valts till socialdemokratisk partiledare motiverar inte denna typ av publicitet.
Att vara ledande politiker har ett högt personligt pris. Granska politiker och andra makthavare hårt, men låt deras familjer vara i fred.
Jag hoppas de ansvariga utgivarna funderar på medieetiken några varv till och låter bli att tapetsera Sverige med löpsedlar om en privatperson.
Andra om detta: AB, DN, Exp, SvD, med flera
Åsa Lindgren är ingen makthavare. Att hon har ett förhållande med den man som nu valts till socialdemokratisk partiledare motiverar inte denna typ av publicitet.
Att vara ledande politiker har ett högt personligt pris. Granska politiker och andra makthavare hårt, men låt deras familjer vara i fred.
Jag hoppas de ansvariga utgivarna funderar på medieetiken några varv till och låter bli att tapetsera Sverige med löpsedlar om en privatperson.
Andra om detta: AB, DN, Exp, SvD, med flera
lördagen den 26:e mars 2011
Alla tillsammans i Håkan Juholts version
Håkan Juholt vann snabbt den socialdemokratiska kongressens hjärta med ett tal som innehöll både Olof Palme och Elvis Presley. Applåderna var många och starka.
"The King" i all ära, men det hade nog större betydelse att Håkan Juholt återvände till en klassisk socialdemokrati. Jämlikhet och solidaritet som förutsättningar för utveckling och tillväxt. Kamp mot orättvisor som barnfattigdomen, med särskilt betoning på bättre uppväxtvillkor i miljonprogrammet. Socialdemokratin som en folkrörelse där det är högt i tak.
Håkan Juholt gick med i SSU år 1976. Det gjorde jag också. På sätt och vis var det mer symbolik i att lördagens kongress inleddes med sången Alla tillsammans än att Håkan Juholt tog emot ovationerna till Elvis Presleys toner.
Alla tillsammans skrevs för SSU på det radikala 1970-talet. Håkan Juholt skärpte i dag tonen mot privata bolag som sätter vinsten framför kvaliteten i välfärden. Han citerade partiprogrammets formuleringar om kapitalismens brister. Finanskrisen har fått även affärstidningar att tänka om, sade Juholt.
Det var samma tonart som i Thorstein Bergmans sång:
"Det finns ingen ödets och himmelens lag Det finns ingen slumpens cynism. Människor lider var eviga dag. De lider av kapitalism."
Storbildsskärmen visade hur Carin Jämtin klämde i lite extra under den versen, som på SSU-tiden.
Jag gillar det. Ett problem i valrörelsen 2010 var att socialdemokratin inte tydligare kritiserade rofferiet av skattepengar som borde gå till bra skolor och äldreomsorg. Missnöjet med hur välfärdspengarna försvinner till skatteparadis är stort också i medelklassen, oavsett vad en del politiska journalister tror.
Håkan Juholts tal var skickligt, roligt, entusiasmerande. Ideologiskt klarsynt med samhällsmedborgarna som grund, inte kunderna på en marknad. En bra nystart för Socialdemokraterna.
På två punkter sätter jag ändå frågetecken.
Det ena är miljön. Håkan Juholt hade några meningar om frisk luft och om klimatutmaningen, men utvecklade inte någon vision för 2010-talets gröna folkhem. Det hoppas jag han hinner med i kommande tal, både för att det är viktigt i sak och för att locka de väljare som lutar åt miljöpartiet. Att den nyvalde partiledaren inte berörde kärnkraften med ett ord är märkligt, mitt under den värsta olyckan sedan Tjernobyl.
Det andra är säkerhetspolitiken. Jag har inget emot Håkan Juholts formuleringar om samarbete över Atlanten, men varför var det så viktigt att betona den transatlantiska länken i ett kort utrikespolitiskt avsnitt där till exempel frihetskampen i arabvärlden eller palestiniernas situation inte fick ordentlig plats? Det skapar osäkerhet om hur hårt socialdemokratins nej till Nato är på längre sikt, särskilt med Juholts formulering i början av talet om att gå "från neutralitet till aktivism".
Alla verser av Alla tillsammans är värda att lyssna på. Även de textrader som handlar om hur USA vräkt bomber över byar och fält och om hur kortsiktiga vinstintressen förgiftat vår mat.
Andra om (S): AB, AB2, AB3, DN, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, Exp, Exp2, Exp3, Exp4,GP, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, Alltid rött alltid rätt, Anna Ardin, Annarkia, Bios politicos, Den hälsosamme ekonomisten, Helle Klein, HBT-Sossen, Lena Sommestad, Martin Moberg, Roger Jönsson, Rune Lanestrand, Röda Berget, Johan Westerholm, Peter Weiderud, Veronica Palm, med flera
"The King" i all ära, men det hade nog större betydelse att Håkan Juholt återvände till en klassisk socialdemokrati. Jämlikhet och solidaritet som förutsättningar för utveckling och tillväxt. Kamp mot orättvisor som barnfattigdomen, med särskilt betoning på bättre uppväxtvillkor i miljonprogrammet. Socialdemokratin som en folkrörelse där det är högt i tak.
Håkan Juholt gick med i SSU år 1976. Det gjorde jag också. På sätt och vis var det mer symbolik i att lördagens kongress inleddes med sången Alla tillsammans än att Håkan Juholt tog emot ovationerna till Elvis Presleys toner.
Alla tillsammans skrevs för SSU på det radikala 1970-talet. Håkan Juholt skärpte i dag tonen mot privata bolag som sätter vinsten framför kvaliteten i välfärden. Han citerade partiprogrammets formuleringar om kapitalismens brister. Finanskrisen har fått även affärstidningar att tänka om, sade Juholt.
Det var samma tonart som i Thorstein Bergmans sång:
"Det finns ingen ödets och himmelens lag Det finns ingen slumpens cynism. Människor lider var eviga dag. De lider av kapitalism."
Storbildsskärmen visade hur Carin Jämtin klämde i lite extra under den versen, som på SSU-tiden.
Jag gillar det. Ett problem i valrörelsen 2010 var att socialdemokratin inte tydligare kritiserade rofferiet av skattepengar som borde gå till bra skolor och äldreomsorg. Missnöjet med hur välfärdspengarna försvinner till skatteparadis är stort också i medelklassen, oavsett vad en del politiska journalister tror.
Håkan Juholts tal var skickligt, roligt, entusiasmerande. Ideologiskt klarsynt med samhällsmedborgarna som grund, inte kunderna på en marknad. En bra nystart för Socialdemokraterna.
På två punkter sätter jag ändå frågetecken.
Det ena är miljön. Håkan Juholt hade några meningar om frisk luft och om klimatutmaningen, men utvecklade inte någon vision för 2010-talets gröna folkhem. Det hoppas jag han hinner med i kommande tal, både för att det är viktigt i sak och för att locka de väljare som lutar åt miljöpartiet. Att den nyvalde partiledaren inte berörde kärnkraften med ett ord är märkligt, mitt under den värsta olyckan sedan Tjernobyl.
Det andra är säkerhetspolitiken. Jag har inget emot Håkan Juholts formuleringar om samarbete över Atlanten, men varför var det så viktigt att betona den transatlantiska länken i ett kort utrikespolitiskt avsnitt där till exempel frihetskampen i arabvärlden eller palestiniernas situation inte fick ordentlig plats? Det skapar osäkerhet om hur hårt socialdemokratins nej till Nato är på längre sikt, särskilt med Juholts formulering i början av talet om att gå "från neutralitet till aktivism".
Alla verser av Alla tillsammans är värda att lyssna på. Även de textrader som handlar om hur USA vräkt bomber över byar och fält och om hur kortsiktiga vinstintressen förgiftat vår mat.
Andra om (S): AB, AB2, AB3, DN, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, Exp, Exp2, Exp3, Exp4,GP, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, Alltid rött alltid rätt, Anna Ardin, Annarkia, Bios politicos, Den hälsosamme ekonomisten, Helle Klein, HBT-Sossen, Lena Sommestad, Martin Moberg, Roger Jönsson, Rune Lanestrand, Röda Berget, Johan Westerholm, Peter Weiderud, Veronica Palm, med flera
fredagen den 25:e mars 2011
Starkt tal av Mona Sahlin
Mona Sahlins sista tal som partiledare blev också ett av de bästa. Värderingar, sammanhållning, framåtblick.
Det var en stark plädering för internationell solidaritet med särskilt fokus på Mellanöstern. Mycket engagemang mot rasism och mot Sverigedemokraterna.
Mona Sahlin vill se ett ambitiöst miljöarbete och tog flera gånger upp kärnkraften. "Låt vårt framtida gröna folkhem vara fullt av energi men utan olja och kärnkraft", sade hon.
Hon visade också lyhördhet för ungdomars engagemang - för integritet, mänskliga rättigheter, jämställdhet, bra arbetsvillkor.
Den röst som (S)-kongressen hörde i dag behövs i socialdemokratin och i samhällsdebatten även framöver.
Andra om (S): AB, Dagens Arena, DN, SvD, Eric Sundström, HBT-Sossen, Högbergs tankar, Jämlikhetsanden, Katarina Nyberg Finn, Martin Moberg, Peter Andersson, Roger Jönsson, Sebastians tankar, Stefan Wikén, Ulf Bjereld, med flera
Det var en stark plädering för internationell solidaritet med särskilt fokus på Mellanöstern. Mycket engagemang mot rasism och mot Sverigedemokraterna.
Mona Sahlin vill se ett ambitiöst miljöarbete och tog flera gånger upp kärnkraften. "Låt vårt framtida gröna folkhem vara fullt av energi men utan olja och kärnkraft", sade hon.
Hon visade också lyhördhet för ungdomars engagemang - för integritet, mänskliga rättigheter, jämställdhet, bra arbetsvillkor.
Den röst som (S)-kongressen hörde i dag behövs i socialdemokratin och i samhällsdebatten även framöver.
Andra om (S): AB, Dagens Arena, DN, SvD, Eric Sundström, HBT-Sossen, Högbergs tankar, Jämlikhetsanden, Katarina Nyberg Finn, Martin Moberg, Peter Andersson, Roger Jönsson, Sebastians tankar, Stefan Wikén, Ulf Bjereld, med flera
torsdagen den 24:e mars 2011
Höga förväntningar på Håkan Juholt
"Gå ut och var glad", uppmanade Håkan Juholt socialdemokraterna i ett utmärkt tal på Broderskaps kongress. Blir det någon annan låt av Ulf Lundell på lördag, "Lycklig, lycklig" till exempel?
Jag hade tänkt rada upp trevliga citat av Lundell som den nyvalde partiordföranden skulle kunna använda, men efter Fukushima är det svårt att få Bob Dylan´s A hard rain´s gonna fall ur huvudet.
Nåja, Håkan Juholt kan nog hitta sina citat ändå. Jag tror inte han behöver så många råd från mig, vare sig om musiken eller om politiken.
Däremot ska jag för egen del lyssna noga på installationstalet. Särskilt på de punkter jag tog upp i mina analyser av partiledarnamnen.
Håkan Juholt kommer säkert att argumentera lysande om jämlikhet och en skattefinansierad välfärd för alla. Det har han redan gjort vid många tillfällen, till exempel här.
Utvecklar den nye partiledaren visionen om det gröna folkhemmet? Det hoppas jag. Solidaritet och trygghet behövs för klimatomställningen. Många kommer förstås också att lyssna på hur Juholt uttrycker sig om kärnkraften, inte minst om de äldsta reaktorerna.
Uppväxtvillkoren i miljonprogrammet är ett annat ämne där jag kommer att spetsa öronen. Fortsätter Juholt sin företrädares engagemang för ungdomarna?
Förhoppningvis har den nye partiledaren ett ordentligt internationellt avsnitt i sitt tal. Jag kommer särskilt att lyssna på hur Håkan Juholt uttrycker sig om alliansfriheten och Nato.
Liksom vad han säger om mänskliga rättigheter och rättsäkerhet.
För övrigt uppger Aftonbladet att Leif Pagrotsky kan bli utrikespolitisk talesman. Det skulle vara ett misstag. Socialdemokraterna behöver en företrädare som står för partiets linje: en rättvis världsordning med EU som ett centralt politiskt redskap. Inte ny splittring som under EMU-kampanjen 2003.
Andra om (S): AB, DN, DN2, Exp, Exp2, SvD, SvD2, SvD3, HBT-Sossen, Högbergs tankar, In Your Face, Johan Westerholm, Peter Andersson, Rasmus Lenefors, Röda Berget, Sandro Wennberg, med flera
Jag hade tänkt rada upp trevliga citat av Lundell som den nyvalde partiordföranden skulle kunna använda, men efter Fukushima är det svårt att få Bob Dylan´s A hard rain´s gonna fall ur huvudet.
Nåja, Håkan Juholt kan nog hitta sina citat ändå. Jag tror inte han behöver så många råd från mig, vare sig om musiken eller om politiken.
Däremot ska jag för egen del lyssna noga på installationstalet. Särskilt på de punkter jag tog upp i mina analyser av partiledarnamnen.
Håkan Juholt kommer säkert att argumentera lysande om jämlikhet och en skattefinansierad välfärd för alla. Det har han redan gjort vid många tillfällen, till exempel här.
Utvecklar den nye partiledaren visionen om det gröna folkhemmet? Det hoppas jag. Solidaritet och trygghet behövs för klimatomställningen. Många kommer förstås också att lyssna på hur Juholt uttrycker sig om kärnkraften, inte minst om de äldsta reaktorerna.
Uppväxtvillkoren i miljonprogrammet är ett annat ämne där jag kommer att spetsa öronen. Fortsätter Juholt sin företrädares engagemang för ungdomarna?
Förhoppningvis har den nye partiledaren ett ordentligt internationellt avsnitt i sitt tal. Jag kommer särskilt att lyssna på hur Håkan Juholt uttrycker sig om alliansfriheten och Nato.
Liksom vad han säger om mänskliga rättigheter och rättsäkerhet.
För övrigt uppger Aftonbladet att Leif Pagrotsky kan bli utrikespolitisk talesman. Det skulle vara ett misstag. Socialdemokraterna behöver en företrädare som står för partiets linje: en rättvis världsordning med EU som ett centralt politiskt redskap. Inte ny splittring som under EMU-kampanjen 2003.
Andra om (S): AB, DN, DN2, Exp, Exp2, SvD, SvD2, SvD3, HBT-Sossen, Högbergs tankar, In Your Face, Johan Westerholm, Peter Andersson, Rasmus Lenefors, Röda Berget, Sandro Wennberg, med flera
onsdagen den 23:e mars 2011
Pressa regeringen om lönerna och EU
Fel problem, fel lösning. EU-förslagen om ekonomisk styrning handlar alltför mycket om åtstramning utan offensiva satsningar på utbildning och gröna investeringar. Toppmötet på torsdag och fredag riskerar att skriva fast en ekonomisk politik där EU hamnar på efterkälken i den globala ekonomin.
Dessutom är det orimligt att kommissionen ska granska och komma med rekommendationer om lönerna i medlemsländerna. LO, TCO och Saco har argumenterat klokt om detta. Jag har tagit upp frågan ett antal gånger tidigare.
De rödgröna partierna såg till att Sverige inte kommer att ingå i den kommande europakten. Socialdemokraterna har ändå inte sagt tydligt nej till förslagen om ekonomisk styrning som har liknande effekter.
Partiet måste agera tydligare på dagens möte med riksdagens EU-nämnd. Beslutsfattandet i Europa grundar sig på de nationella parlamenten. Sverige har en minoritetsregering. Det måste få konsekvenser när de politiska skillnaderna är så här tydliga. Visst kommer svenska krav om ändringar i förslagen om ekonomisk styrning att ställa till problem på toppmötet, men sådant har EU upplevt förut.
Mona Sahlin är fortfarande partiledare. Hon och gruppledaren Sven-Erik Österberg borde se till att Socialdemokraterna säger nej till EU-inblandning i lönebildningen.
Andra om EU: Dagens Arena, AB, med flera
Dessutom är det orimligt att kommissionen ska granska och komma med rekommendationer om lönerna i medlemsländerna. LO, TCO och Saco har argumenterat klokt om detta. Jag har tagit upp frågan ett antal gånger tidigare.
De rödgröna partierna såg till att Sverige inte kommer att ingå i den kommande europakten. Socialdemokraterna har ändå inte sagt tydligt nej till förslagen om ekonomisk styrning som har liknande effekter.
Partiet måste agera tydligare på dagens möte med riksdagens EU-nämnd. Beslutsfattandet i Europa grundar sig på de nationella parlamenten. Sverige har en minoritetsregering. Det måste få konsekvenser när de politiska skillnaderna är så här tydliga. Visst kommer svenska krav om ändringar i förslagen om ekonomisk styrning att ställa till problem på toppmötet, men sådant har EU upplevt förut.
Mona Sahlin är fortfarande partiledare. Hon och gruppledaren Sven-Erik Österberg borde se till att Socialdemokraterna säger nej till EU-inblandning i lönebildningen.
Andra om EU: Dagens Arena, AB, med flera
måndagen den 21:e mars 2011
Gör Thomas Östros till EU-talesperson
Håkan Juholt och Carin Jämtin är ett utmärkt förslag till ny partiledning, skrev jag när valberedníngen presenterade namnen. Det ska bli spännande att höra Juholts och Jämtins tal i helgen.
Att ge Veronica Palm och Mikael Damberg mer framträdande poster är också en bra del av Socialdemokraternas förnyelse och föryngring.
Däremot tror jag det är ett misstag av valberedningen att föreslå att Thomas Östros lämnar det verkställande utskottet. Jag har visserligen kritiserat vissa av hans ekonomiska förslag tidigare än många andra, men jag har också skrivit att Östros är en av socialdemokratins mest erfarna och begåvade politiker.
Den inställningen håller jag fast vid, även om det tycks blåsa motvind för bergsprängarsonen nu. Att det skulle ske någon sorts vänstersväng om Leif Pagrotsky skulle bli ekonomisk-politisk talesperson har jag svårt att tro.
Enligt TV4 accepterar Thomas Östros att lämna VU. Det vore olyckligt för socialdemokratin om han också lämnade den aktiva politiken.
Valrörelsen år 2014 kommer att handla mycket om regeringsduglighet. Håkan Juholt behöver bygga ett lag som har trovärdighet på en rad områden.
Ett av dem är europapolitiken. Inget ont om dagens (S)-företrädare, men i valet 2014 gäller det att övertyga om att ett parti som varit i opposition i åtta år kan hävda Sveriges intressen bättre i EU än en sittande statsminister som hållit i ett ordförandeskap.
Då behövs en talesperson med lång erfarenhet av arbetet i EU:s ministerråd och skarp blick för samhällsutvecklingen i Europa. Thomas Östros är ett utmärkt namn för det uppdraget. Särskilt om han skärper tonen om de fackliga rättigheterna i EU.
Andra om (S): AB, AB2, AB3, DN, DN2, Exp, SvD, SvD2, SvD3, med flera
Att ge Veronica Palm och Mikael Damberg mer framträdande poster är också en bra del av Socialdemokraternas förnyelse och föryngring.
Däremot tror jag det är ett misstag av valberedningen att föreslå att Thomas Östros lämnar det verkställande utskottet. Jag har visserligen kritiserat vissa av hans ekonomiska förslag tidigare än många andra, men jag har också skrivit att Östros är en av socialdemokratins mest erfarna och begåvade politiker.
Den inställningen håller jag fast vid, även om det tycks blåsa motvind för bergsprängarsonen nu. Att det skulle ske någon sorts vänstersväng om Leif Pagrotsky skulle bli ekonomisk-politisk talesperson har jag svårt att tro.
Enligt TV4 accepterar Thomas Östros att lämna VU. Det vore olyckligt för socialdemokratin om han också lämnade den aktiva politiken.
Valrörelsen år 2014 kommer att handla mycket om regeringsduglighet. Håkan Juholt behöver bygga ett lag som har trovärdighet på en rad områden.
Ett av dem är europapolitiken. Inget ont om dagens (S)-företrädare, men i valet 2014 gäller det att övertyga om att ett parti som varit i opposition i åtta år kan hävda Sveriges intressen bättre i EU än en sittande statsminister som hållit i ett ordförandeskap.
Då behövs en talesperson med lång erfarenhet av arbetet i EU:s ministerråd och skarp blick för samhällsutvecklingen i Europa. Thomas Östros är ett utmärkt namn för det uppdraget. Särskilt om han skärper tonen om de fackliga rättigheterna i EU.
Andra om (S): AB, AB2, AB3, DN, DN2, Exp, SvD, SvD2, SvD3, med flera
Lyssna inte på vapenlobbyn
Ska Sverige sända JAS-plan till Medelhavet för attacker mot Libyen? Det är inte en enkel fråga. Insatsen har FN-mandat och blev nödvändig för att stoppa Khadaffis övergrepp på civilbefolkningen. Det talar för svenskt deltagande.
Å andra sidan handlar det sannolikt om ett längre åtagande än några dagars flygangrepp. Det finns ingen tydlig exitstrategi för den militära operationen. Man kan inte utesluta att det i någon fas blir aktuellt även med internationella marktrupper. Deltar Sverige nu kan det politiska trycket öka att sända svenska soldater i Nordic Battlegroup senare, med betydande risker. Det bör man vara medveten om.
En ytterligare faktor är utvecklingen i andra delar av världen. EU har strategiska intressen i Libyen medan utvecklingen i till exempel Elfenbenskusten inte står lika högt på den politiska dagordningen. Kanske behövs Nordic Battlegroup där som förstärkning av FN-styrkan om konflikten trappas upp ytterligare. Det behöver också vägas in.
Jag lutar ändå åt att Sverige bör delta i angreppet mot Khadaffis trupper, men frågan är inte lätt. En sak är jag i alla fall säker på: det är inte vapenlobbyns argument som ska avgöra.
Det är lättare att sälja JAS om planet har använts i ett riktigt krig, heter det i kretsar som står försvarsindustrin nära. De riksdagsledamöter som ska ta ställning till Sveriges deltagande i Libyen bör kritiskt granska tidningsrubriker och annat där det mellan raderna finns liknande industripolitiska intressen. Viljan att sälja JAS får inte påverka beslutet.
Andra om Libyen: AB, DN, Exp, SvD, SvD2, SvD3, med flera
Å andra sidan handlar det sannolikt om ett längre åtagande än några dagars flygangrepp. Det finns ingen tydlig exitstrategi för den militära operationen. Man kan inte utesluta att det i någon fas blir aktuellt även med internationella marktrupper. Deltar Sverige nu kan det politiska trycket öka att sända svenska soldater i Nordic Battlegroup senare, med betydande risker. Det bör man vara medveten om.
En ytterligare faktor är utvecklingen i andra delar av världen. EU har strategiska intressen i Libyen medan utvecklingen i till exempel Elfenbenskusten inte står lika högt på den politiska dagordningen. Kanske behövs Nordic Battlegroup där som förstärkning av FN-styrkan om konflikten trappas upp ytterligare. Det behöver också vägas in.
Jag lutar ändå åt att Sverige bör delta i angreppet mot Khadaffis trupper, men frågan är inte lätt. En sak är jag i alla fall säker på: det är inte vapenlobbyns argument som ska avgöra.
Det är lättare att sälja JAS om planet har använts i ett riktigt krig, heter det i kretsar som står försvarsindustrin nära. De riksdagsledamöter som ska ta ställning till Sveriges deltagande i Libyen bör kritiskt granska tidningsrubriker och annat där det mellan raderna finns liknande industripolitiska intressen. Viljan att sälja JAS får inte påverka beslutet.
Andra om Libyen: AB, DN, Exp, SvD, SvD2, SvD3, med flera
lördagen den 19:e mars 2011
Nödvändig attack - men sedan då?
Den franske presidentens besked om militära insatser kommer i sista ögonblicket. Khadaffis styrkor har i dag angripit staden Benghazi med tanks och artilleri. Sarkozy annonserar nu flygattacker även mot sådana markstridskrafter, inte bara en flygförbudzon.
Attacken mot Khaffadi har stöd av FN:s säkerhetsråd och i arabvärlden. Krig är alltid ett misslyckande, men i detta fall har flygangreppen från Frankrike med flera länder blivit nödvändiga.
Frågan är vad som sker efter attackerna. Det är inte säkert att Libyen förblir ett enat land. En annan möjlighet är att flera maktcentra tävlar om makten.
I ett sådant läge kan det även krävas fredsbevarande trupp på marken, trots att sådana insatser tycks vara uteslutna i den aktuella FN-resolutioner.
Redan i den aktuella situationen kan EU:s principer om solidaritet mellan medlemsländerna testas, av flera skäl. Malta ligger nära Libyen men är inte Nato-medlem. Det är osannolikt men inte omöjligt att Khadaffi kan uppmana till terrordåd i EU-länder som deltar i angreppet på Libyen. Flyktingströmmar engagerar hela EU.
Den svenska regeringen har valt att stå utanför. EU har ingen militär roll, säger Reinfeldt och Bildt i konflikt med tidigare svensk säkerhetspolitik. Det är inte säkert att den linjen fungerar i längden.
Andra om Libyen: AB, DN, DN2, Exp, GP, SvD, SvD2 ,SvD3, SvD4, SvD5, Försvar och säkerhet, Wiseman´s Wisdoms, med flera
Attacken mot Khaffadi har stöd av FN:s säkerhetsråd och i arabvärlden. Krig är alltid ett misslyckande, men i detta fall har flygangreppen från Frankrike med flera länder blivit nödvändiga.
Frågan är vad som sker efter attackerna. Det är inte säkert att Libyen förblir ett enat land. En annan möjlighet är att flera maktcentra tävlar om makten.
I ett sådant läge kan det även krävas fredsbevarande trupp på marken, trots att sådana insatser tycks vara uteslutna i den aktuella FN-resolutioner.
Redan i den aktuella situationen kan EU:s principer om solidaritet mellan medlemsländerna testas, av flera skäl. Malta ligger nära Libyen men är inte Nato-medlem. Det är osannolikt men inte omöjligt att Khadaffi kan uppmana till terrordåd i EU-länder som deltar i angreppet på Libyen. Flyktingströmmar engagerar hela EU.
Den svenska regeringen har valt att stå utanför. EU har ingen militär roll, säger Reinfeldt och Bildt i konflikt med tidigare svensk säkerhetspolitik. Det är inte säkert att den linjen fungerar i längden.
Andra om Libyen: AB, DN, DN2, Exp, GP, SvD, SvD2 ,SvD3, SvD4, SvD5, Försvar och säkerhet, Wiseman´s Wisdoms, med flera
fredagen den 18:e mars 2011
Stäng gamla reaktorer
Kina avbryter projekteringen av nya kärnkraftverk. Tyskland stänger reaktorer som tagits i drift före år 1980 i avvaktan på en större omprövning av energipolitiken. Ett antal andra länder ändrar också sin politik.
I Sverige händer i stort sett ingenting. Regeringen håller fast vid sin politik som öppnar för nya reaktorer. Den enda förändringen kommer från EU, att det ska ske nya säkerhetsbedömningar av anläggningarna.
Centerpartiets hållning är särskilt märklig. Man undrar vad Thorbjörn Fälldin tänker och vad partiet har för existensberättigande i dagens regering om Maud Olofsson inte får igenom den minsta kursändring efter en så allvarlig olycka som i Fukushima.
Också Socialdemokraternas inställning förvånar. Visserligen är partiet i ett övergångsskede mellan Mona Sahlin och Håkan Juholt, men nog kunde ändå företrädare som Sven-Erik Österberg gå längre än att bara kräva ett stopp för nya reaktorer. Se på hur förutseende Göran Persson var när han drev igenom stängningen av Barsebäck.
De äldsta svenska reaktorerna närmar sig 40 års ålder. När Bo Bylund för några år sedan utredde avveckling på (S)-regeringens uppdrag hade han 40 års livlängd i sitt huvudscenario. Det var hög tid att stänga reaktorer redan innan Fukushima.
Nu behövs det en avvecklingsplan för de äldsta reaktorerna. Det skulle sätta fart på användningen av förnybar energi, och ge konkurrensfördelar när världens energipolitik förändras.
Marknaden kommer inte att lösa energifrågorna på egen hand, här krävs politiska beslut. Mona Sahlin, Håkan Juholt och Carin Jämtin, med flera, borde prata ihop sig om ett utspel redan före den extra partikongressen. Att ligga lågt nu kan ha ett högt politiskt pris.
[UPPDATERING Enligt österrikiska ZAMG hade man redan de tre första dagarna ett utsläpp av radioaktivt jod från Fukushima som motsvarar 20% av samma ämne från Tjernobyl totalt. Men svenska Strålsäkerhetsmyndigheten talar fortfarande bara om "risk för storskaliga utsläpp."]
Andra om kärnkraften: AB, AB2, AB3, AB4, DN, DN2, DN3, Exp, GP, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, SvD9, SvD10, SvD11, Mitt i steget, Röda Berget, RB2, med flera
I Sverige händer i stort sett ingenting. Regeringen håller fast vid sin politik som öppnar för nya reaktorer. Den enda förändringen kommer från EU, att det ska ske nya säkerhetsbedömningar av anläggningarna.
Centerpartiets hållning är särskilt märklig. Man undrar vad Thorbjörn Fälldin tänker och vad partiet har för existensberättigande i dagens regering om Maud Olofsson inte får igenom den minsta kursändring efter en så allvarlig olycka som i Fukushima.
Också Socialdemokraternas inställning förvånar. Visserligen är partiet i ett övergångsskede mellan Mona Sahlin och Håkan Juholt, men nog kunde ändå företrädare som Sven-Erik Österberg gå längre än att bara kräva ett stopp för nya reaktorer. Se på hur förutseende Göran Persson var när han drev igenom stängningen av Barsebäck.
De äldsta svenska reaktorerna närmar sig 40 års ålder. När Bo Bylund för några år sedan utredde avveckling på (S)-regeringens uppdrag hade han 40 års livlängd i sitt huvudscenario. Det var hög tid att stänga reaktorer redan innan Fukushima.
Nu behövs det en avvecklingsplan för de äldsta reaktorerna. Det skulle sätta fart på användningen av förnybar energi, och ge konkurrensfördelar när världens energipolitik förändras.
Marknaden kommer inte att lösa energifrågorna på egen hand, här krävs politiska beslut. Mona Sahlin, Håkan Juholt och Carin Jämtin, med flera, borde prata ihop sig om ett utspel redan före den extra partikongressen. Att ligga lågt nu kan ha ett högt politiskt pris.
[UPPDATERING Enligt österrikiska ZAMG hade man redan de tre första dagarna ett utsläpp av radioaktivt jod från Fukushima som motsvarar 20% av samma ämne från Tjernobyl totalt. Men svenska Strålsäkerhetsmyndigheten talar fortfarande bara om "risk för storskaliga utsläpp."]
Andra om kärnkraften: AB, AB2, AB3, AB4, DN, DN2, DN3, Exp, GP, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, SvD9, SvD10, SvD11, Mitt i steget, Röda Berget, RB2, med flera
torsdagen den 17:e mars 2011
Vad säger Reinfeldt på EU-toppmötet?
Det är klokt av regeringen att inte säga ja till euro-pakten inför toppmötet nästa vecka.
Dels därför att Reinfeldt riskerar ett nederlag i riksdagen. De rödgröna partierna med Thomas Östros i spetsen gjorde ett bra jobb i finansutskottet och ställde regeringen inför ett fullbordat faktum - säg nej till EU-inblandning i lönebildningen. [UPPDATERING Jag ser att LO kritiserar (S) för att inte ha gått längre.]
Dels därför att pakten är fel i sak. Den ensidiga betoningen på åtstramning och försämrade villkor kommer inte att få fart på Europas ekonomi. Sanering av statsfinanserna behövs, men det måste ske samtidigt med satsningar på kunskap och på ett sätt som gör att bördorna fördelas rättvist.
Alliansen är splittrad. Folkpartiet vill se Sverige i pakten för euron. Hur kommer Fredrik Reinfeldt att agera på toppmötet, håller han en låg profil?
En rödgrön regering skulle ha agerat kraftigt för den europeiska sociala modellen och för att EU-kommissionen inte ska lägga sig i lönebildningen. Det räcker inte med att Reinfeldt säger nej till svenskt deltagande i pakten för euron just nu. Han borde också argumentera varför innehållet är fel i sak och inte kan få prägla de regler för ekonomisk styrning, som ska gälla hela EU.
Det kravet borde de rödgröna partierna ställa på fredagens EU-nämnd och upprepa nästa vecka vid samrådet med statsministern.
Andra om EU: SvD, LO-bloggen, med flera
Dels därför att Reinfeldt riskerar ett nederlag i riksdagen. De rödgröna partierna med Thomas Östros i spetsen gjorde ett bra jobb i finansutskottet och ställde regeringen inför ett fullbordat faktum - säg nej till EU-inblandning i lönebildningen. [UPPDATERING Jag ser att LO kritiserar (S) för att inte ha gått längre.]
Dels därför att pakten är fel i sak. Den ensidiga betoningen på åtstramning och försämrade villkor kommer inte att få fart på Europas ekonomi. Sanering av statsfinanserna behövs, men det måste ske samtidigt med satsningar på kunskap och på ett sätt som gör att bördorna fördelas rättvist.
Alliansen är splittrad. Folkpartiet vill se Sverige i pakten för euron. Hur kommer Fredrik Reinfeldt att agera på toppmötet, håller han en låg profil?
En rödgrön regering skulle ha agerat kraftigt för den europeiska sociala modellen och för att EU-kommissionen inte ska lägga sig i lönebildningen. Det räcker inte med att Reinfeldt säger nej till svenskt deltagande i pakten för euron just nu. Han borde också argumentera varför innehållet är fel i sak och inte kan få prägla de regler för ekonomisk styrning, som ska gälla hela EU.
Det kravet borde de rödgröna partierna ställa på fredagens EU-nämnd och upprepa nästa vecka vid samrådet med statsministern.
Andra om EU: SvD, LO-bloggen, med flera
Reinfeldts märkliga linje om Libyen
Muammar Khadaffi hotar med blodbad i Benghazi. FN:s säkerhetsråd närmar sig en resolution om inte bara en flygförbudszon, utan kanske också en "no-drive zon" med attacker mot pansarfordon, artilleri med mera.
Förutsättningen är att Ryssland och Kina kan övertygas genom formuleringar om att man sedan ska söka vapenvila och att det inte är tal om någon ockupationsstyrka. Khadaffi hotar att slå tillbaka mot civila mål i Medelhavet.
EU har ingen militär roll, upprepar Fredrik Reinfeldt och Carl Bildt som sitt mantra. Och visst är det Nato som har resurserna till en insats nu. Ändå är det märkligt att regeringen inte nämner det som numera är en grundsten i svensk säkerhetspolitik, EU:s militära förmåga.
Vissa tolkar detta som ytterligare ett steg mot Nato-medlemskap. Jag ser det som ett i och för sig förståeligt försök att hålla svenska soldater utanför ett krig. Ändå blir effekten märklig.
Förhoppningsvis ingriper omvärlden i Libyen innan det är för sent, men då krävs också en långsiktig strategi. Att helt utesluta EU som del av en större internationell insats borde motiveras bättre än vad Reinfeldt och Bildt gjort hittills.
Dessutom är Malta särskilt utsatt, ett land som är EU-medlem men inte ingår i Nato. Tolkar den svenska regeringen numera EU:s solidaritetsförklaring som att Malta inte ska få någon form av stöd? Vad betyder det i så fall för hur de borgerliga partierna ser på svensk säkerhetspolitik? För min del har jag alltid varit emot ömsesidiga försvarsgarantier inom EU, men de borgerliga partierna har ju röstat för det i riksdagen.
EU borde också ägna mer kraft åt situationen i Bahrain och tydligare fördöma hur protesterna brutalt slås ned med stöd av utländska trupper.
Andra om Libyen: AB, AB2, AB3, DN, DN2, DN3, Ekot, Ekot2, Exp, Exp2, Exp3, SvD SvD2, SvD3, SvD4, med flera
Förutsättningen är att Ryssland och Kina kan övertygas genom formuleringar om att man sedan ska söka vapenvila och att det inte är tal om någon ockupationsstyrka. Khadaffi hotar att slå tillbaka mot civila mål i Medelhavet.
EU har ingen militär roll, upprepar Fredrik Reinfeldt och Carl Bildt som sitt mantra. Och visst är det Nato som har resurserna till en insats nu. Ändå är det märkligt att regeringen inte nämner det som numera är en grundsten i svensk säkerhetspolitik, EU:s militära förmåga.
Vissa tolkar detta som ytterligare ett steg mot Nato-medlemskap. Jag ser det som ett i och för sig förståeligt försök att hålla svenska soldater utanför ett krig. Ändå blir effekten märklig.
Förhoppningsvis ingriper omvärlden i Libyen innan det är för sent, men då krävs också en långsiktig strategi. Att helt utesluta EU som del av en större internationell insats borde motiveras bättre än vad Reinfeldt och Bildt gjort hittills.
Dessutom är Malta särskilt utsatt, ett land som är EU-medlem men inte ingår i Nato. Tolkar den svenska regeringen numera EU:s solidaritetsförklaring som att Malta inte ska få någon form av stöd? Vad betyder det i så fall för hur de borgerliga partierna ser på svensk säkerhetspolitik? För min del har jag alltid varit emot ömsesidiga försvarsgarantier inom EU, men de borgerliga partierna har ju röstat för det i riksdagen.
EU borde också ägna mer kraft åt situationen i Bahrain och tydligare fördöma hur protesterna brutalt slås ned med stöd av utländska trupper.
Andra om Libyen: AB, AB2, AB3, DN, DN2, DN3, Ekot, Ekot2, Exp, Exp2, Exp3, SvD SvD2, SvD3, SvD4, med flera
Hjälp svenskarna i Tokyo
Lämna Tokyo. Vi hjälper er. Det budskapet ger Tyskland, Frankrike och Storbritannien till sina medborgare.
Den svenska regeringen väljer en annan väg. Tidigare har UD och Strålsäkerhetsmyndigheten enbart sagt åt svenskarna att följa japanska myndigheters rekommendationer. Sent i går kväll kom beskedet att alla inom 8 mils avstånd från Fukushima bör lämna området, efter att USA tagit motsvarande beslut. Fortfarande finns inga tydliga rekommendationer till de många svenskarna i Tokyo och Yokohama.
Genom hela denna kris har regeringen hänvisat till Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, som i sin tur okritiskt följt japanska myndigheter. I går tyckte SSM det var en viktig uppgift att berätta för världen hur duktiga de japanska kollegorna var. Några timmar därefter kom det motsatta budskapet - riskzonen är större än vad japanerna säger.
Jag skulle kunna fylla den här bloggen med exempel på missbedömningar SSM och UD gjort, men istället hänvisar jag den intresserade till mitt twitterkonto. Det viktiga nu är att stödet fungerar kommande timmar och dagar.
Det här är inte en kris som går över fort. Även i ett optimistiskt scenario kommer utsläppen från Fukushimi att vara stora lång tid framöver. Att det finns så mycket kärnbränsle där och att plutonium används förvärrar läget.
UD måste ha beredskap för en situation där vinden vänder och förhöjda nivåer av radioaktivitet mäts upp i Tokyo. Det kanske inte blir mätvärden som är farliga på individuell nivå, men vad händer i en megastad om det ändå blir panik? Sådana farhågor tycks ligga bakom rekommendationerna från till exempel Tyskland, men svenska UD lyssnar tydligen bara till SSM.
Tyskland har gjort korrekta bedömningar av läget vid kärnkraftverket genom hela krisen. Fredrik Reinfeldt, Carl Bildt och Andreas Carlgren borde lyssna på sina kollegor i Berlin och se till att svenskarna i Japan får rätt information och stöd.
[UPPDATERING Äntligen förbereder den svenska regeringen en evakuering.]
Andra om Japan: AB, AB2, AB3, AB4, AB5, AB6, DN, DN2, DN3, DN4, DN5, Ekot, Exp, Exp2, GP, SvD, SvD2, SvD3 , SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, med flera
Den svenska regeringen väljer en annan väg. Tidigare har UD och Strålsäkerhetsmyndigheten enbart sagt åt svenskarna att följa japanska myndigheters rekommendationer. Sent i går kväll kom beskedet att alla inom 8 mils avstånd från Fukushima bör lämna området, efter att USA tagit motsvarande beslut. Fortfarande finns inga tydliga rekommendationer till de många svenskarna i Tokyo och Yokohama.
Genom hela denna kris har regeringen hänvisat till Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, som i sin tur okritiskt följt japanska myndigheter. I går tyckte SSM det var en viktig uppgift att berätta för världen hur duktiga de japanska kollegorna var. Några timmar därefter kom det motsatta budskapet - riskzonen är större än vad japanerna säger.
Jag skulle kunna fylla den här bloggen med exempel på missbedömningar SSM och UD gjort, men istället hänvisar jag den intresserade till mitt twitterkonto. Det viktiga nu är att stödet fungerar kommande timmar och dagar.
Det här är inte en kris som går över fort. Även i ett optimistiskt scenario kommer utsläppen från Fukushimi att vara stora lång tid framöver. Att det finns så mycket kärnbränsle där och att plutonium används förvärrar läget.
UD måste ha beredskap för en situation där vinden vänder och förhöjda nivåer av radioaktivitet mäts upp i Tokyo. Det kanske inte blir mätvärden som är farliga på individuell nivå, men vad händer i en megastad om det ändå blir panik? Sådana farhågor tycks ligga bakom rekommendationerna från till exempel Tyskland, men svenska UD lyssnar tydligen bara till SSM.
Tyskland har gjort korrekta bedömningar av läget vid kärnkraftverket genom hela krisen. Fredrik Reinfeldt, Carl Bildt och Andreas Carlgren borde lyssna på sina kollegor i Berlin och se till att svenskarna i Japan får rätt information och stöd.
[UPPDATERING Äntligen förbereder den svenska regeringen en evakuering.]
Andra om Japan: AB, AB2, AB3, AB4, AB5, AB6, DN, DN2, DN3, DN4, DN5, Ekot, Exp, Exp2, GP, SvD, SvD2, SvD3 , SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, med flera
onsdagen den 16:e mars 2011
Likheter mellan Oskarshamn och Fukushima
Allt värre nyheter från Japan. Enligt uppgifterna nu på morgonen verkar läget i Fukushima vara utom kontroll. Höga strålningsnivåer, rök från en reaktor, stigande temperaturer i fler bassänger för använt kärnbränsle.
Katastrofen kommer att få effekter lång tid framöver. Det är svårt att se annat än att de radioaktiva utsläppen fortsätter och påverkar stora delar av Japan.
Därmed kommer den också att påverka synen på kärnkraften under lång tid. I Sverige har debatten redan börjat. I Tyskland har Angela Merkel beslutat stänga sju reaktorer, åtminstone tillfälligt.
Naturligtvis finns det skillnader mellan Japan och Sverige. Sannolikheten för en tsunami eller stor jordbävning är låg hos oss. Kärnkraftverket i Fukushima har fler reaktorer på samma plats än vad som är fallet i Sverige.
Men det finns också likheter. Problemen i Fukushima började i en reaktor från tidigt 1970-tal. Fyra svenska reaktorer togs i drift på 1970-talet:
Oskarshamn 1 år 1972
Oskarshamn 2 år 1974
Ringhals 1 år 1976
Ringhals 2 år 1975
Angela Merkel stängde de tyska reaktorer som fanns före år 1980.
Likheterna är fler, särskilt mellan Oskarshamn och Fukushima. På båda platserna förvaras använt kärnbränsle nära reaktorerna. Det rör sig om kokvattenreaktorer. Både Fukushima och Oskarshamn har tillstånd att använda MOX-bränsle med plutonium.
Incidenten i Forsmark år 2006 visar att nödsystemen kan falla bort även på svenska anläggningar. Just nu pågår en krisövning utifrån ett scenario där kylningen inte fungerar i Oskarshamn. Dessutom finns terrorhotet kvar.
Det är obegripligt att Centerpartiet står fast vid sitt ja till kärnkraften. Både sakskäl och politisk logik talar för att regeringen tar fram en handlingsplan för att stänga de äldsta reaktorerna.
Även Socialdemokraterna borde skärpa tonen. Att bara kräva ett stopp för nya reaktorer räcker inte när problemet är värst med de äldsta. Här har Håkan Juholt en utmaning inför sitt installationstal - att gå från den lokalt förankrade politiken till att vara en ledare för hela landets socialdemokrati.
Medier om kärnkraft: AB, AB2, Dagens Arena, DN, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, Ekot, Exp, Exp2, GP, GP2, Ny Teknik, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6 SvD7, med flera
Många har bloggat klokt om kärnkraften. Jag har tyvärr inte hunnit länka men här är några till en början: Approximation, Helle Klein, Högbergs tankar, In your face, Johan Westerholm, Leine Johansson, Lena Sommestad, Martin Moberg, Peter Andersson, Rasmus Lenefors, Röda Berget, med flera
Katastrofen kommer att få effekter lång tid framöver. Det är svårt att se annat än att de radioaktiva utsläppen fortsätter och påverkar stora delar av Japan.
Därmed kommer den också att påverka synen på kärnkraften under lång tid. I Sverige har debatten redan börjat. I Tyskland har Angela Merkel beslutat stänga sju reaktorer, åtminstone tillfälligt.
Naturligtvis finns det skillnader mellan Japan och Sverige. Sannolikheten för en tsunami eller stor jordbävning är låg hos oss. Kärnkraftverket i Fukushima har fler reaktorer på samma plats än vad som är fallet i Sverige.
Men det finns också likheter. Problemen i Fukushima började i en reaktor från tidigt 1970-tal. Fyra svenska reaktorer togs i drift på 1970-talet:
Oskarshamn 1 år 1972
Oskarshamn 2 år 1974
Ringhals 1 år 1976
Ringhals 2 år 1975
Angela Merkel stängde de tyska reaktorer som fanns före år 1980.
Likheterna är fler, särskilt mellan Oskarshamn och Fukushima. På båda platserna förvaras använt kärnbränsle nära reaktorerna. Det rör sig om kokvattenreaktorer. Både Fukushima och Oskarshamn har tillstånd att använda MOX-bränsle med plutonium.
Incidenten i Forsmark år 2006 visar att nödsystemen kan falla bort även på svenska anläggningar. Just nu pågår en krisövning utifrån ett scenario där kylningen inte fungerar i Oskarshamn. Dessutom finns terrorhotet kvar.
Det är obegripligt att Centerpartiet står fast vid sitt ja till kärnkraften. Både sakskäl och politisk logik talar för att regeringen tar fram en handlingsplan för att stänga de äldsta reaktorerna.
Även Socialdemokraterna borde skärpa tonen. Att bara kräva ett stopp för nya reaktorer räcker inte när problemet är värst med de äldsta. Här har Håkan Juholt en utmaning inför sitt installationstal - att gå från den lokalt förankrade politiken till att vara en ledare för hela landets socialdemokrati.
Medier om kärnkraft: AB, AB2, Dagens Arena, DN, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, Ekot, Exp, Exp2, GP, GP2, Ny Teknik, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6 SvD7, med flera
Många har bloggat klokt om kärnkraften. Jag har tyvärr inte hunnit länka men här är några till en början: Approximation, Helle Klein, Högbergs tankar, In your face, Johan Westerholm, Leine Johansson, Lena Sommestad, Martin Moberg, Peter Andersson, Rasmus Lenefors, Röda Berget, med flera
tisdagen den 15:e mars 2011
En japansk tragedi
Situationen vid kärnkraftverket i Fukushima blir allt värre. Premiärministern varnar för höga strålningsvärden kring reaktorerna efter nattens explosion och brand. Vinden blåser mot storstäderna.[UPPDATERING Enligt SMHI med flera är vinden mer gynnsam just nu. Osäkra uppgifter.] Dessutom ska branden ha skett vid det använda kärnbränslet, som utgör en stor fara.
Tankarna går naturligtvis främst till alla de japaner som drabbas av denna tragedi. Sverige har hög kärnteknisk kompetens och finns det något vi kan göra så bör vi ställa upp.
I Tokyo finns normalt ungefär 2 000 svenskar. Den svenska regeringen har misslyckats med att ge dem korrekt information i tid.
Carl Bildt borde ha varit var på jobbet i går kväll för att få ordningen på krisorganisationen. Först nu på morgonen avråder UD från resor till Tokyo. Det gäller nu också att ge bästa möjliga stöd till de många svenskar som finns i Tokyo och Yokohama inför den panik som kan uppstå där.
Ambassaden behöver förstärkas och regeringen måste se till att ge en korrekt bild på sin egen hemsida eftersom tilliten till japanska myndigheter är så låg. Eftersom Strålsäkerhetsmyndigheten inte klarat sin uppgift hittills bör UD och Miljödepartementet dra nytta av de tyska och franska regeringarnas lägesbedömningar.
Andra om Japan: AB, AB2, AB3, AB4, DN, DN2, DN3. DN4, DN5, Exp, GP, GP2, SvD, SvD2, SvD3 , SvD4, SvD5 med flera
Tankarna går naturligtvis främst till alla de japaner som drabbas av denna tragedi. Sverige har hög kärnteknisk kompetens och finns det något vi kan göra så bör vi ställa upp.
I Tokyo finns normalt ungefär 2 000 svenskar. Den svenska regeringen har misslyckats med att ge dem korrekt information i tid.
Carl Bildt borde ha varit var på jobbet i går kväll för att få ordningen på krisorganisationen. Först nu på morgonen avråder UD från resor till Tokyo. Det gäller nu också att ge bästa möjliga stöd till de många svenskar som finns i Tokyo och Yokohama inför den panik som kan uppstå där.
Ambassaden behöver förstärkas och regeringen måste se till att ge en korrekt bild på sin egen hemsida eftersom tilliten till japanska myndigheter är så låg. Eftersom Strålsäkerhetsmyndigheten inte klarat sin uppgift hittills bör UD och Miljödepartementet dra nytta av de tyska och franska regeringarnas lägesbedömningar.
Andra om Japan: AB, AB2, AB3, AB4, DN, DN2, DN3. DN4, DN5, Exp, GP, GP2, SvD, SvD2, SvD3 , SvD4, SvD5 med flera
måndagen den 14:e mars 2011
Vad händer med kärnbränslet?
Den japanska regeringen fortsätter att tona ned problemen vid reaktorerna i Fukushima. Trots en ny explosion i natt.
Tre saker är särskilt oroande just nu.
För det första, de radioaktiva utsläpp som redan skett och som pågår. Franska strålskyddsinstitutet IRSN talade i går om stora utsläpp, 10 000 gånger bakgrundsstrålningen i samband med den första explosionen. Mätvärdena på amerikanska fartyg 16 mil från Fukushima för några timmar sedan var också höga. Allt detta förtiger den japanska regeringen.
Det andra är osäkerheten kring det använda kärnbränsle som förvaras i Fukushima. Detta bränsle är synnerligen farligt men det finns få uppgifter om vad som nu händer med bassängerna där det uttjänta bränslet ligger.
Det tredje är uppgifter om vind in över land, inte ut över havet.
De japanska myndigheternas desinformation gör saken ännu värre. Om mätningar i Tokyo framöver visar förhöjd strålning kommer människor inte att lita till myndigheternas bedömningar av hur farligt det är.
Det är ett av skälen till att UD och Strålsäkerhetsmyndigheten måste börja göra egna bedömningar av läget, liksom Frankrike och Tyskland, istället för att blint lita till japanska myndigheter.
För övrigt bra beskrivning i New York Times av händelserna så här långt.
[UPPDATERING Uppgifterna från kraftbolaget TEPCO nu vid 12.30 om att bränslestavarna legat fria från vatten i reaktor 2 är mycket, mycket oroande.]
[UPPDATERING Oroväckande uppgifter från expert på SKB om hur använt kärnbränsle förvaras och kyls i Fukushima.]
Andra om Fukushima: AB, AB2, AB3, AB4, DN, DN2 , DN3 ,Ekot,Exp, Exp2, Exp3, GP, GP2, SvD, SvD2, SvD3, Matilda Ernkrans, med flera
Tre saker är särskilt oroande just nu.
För det första, de radioaktiva utsläpp som redan skett och som pågår. Franska strålskyddsinstitutet IRSN talade i går om stora utsläpp, 10 000 gånger bakgrundsstrålningen i samband med den första explosionen. Mätvärdena på amerikanska fartyg 16 mil från Fukushima för några timmar sedan var också höga. Allt detta förtiger den japanska regeringen.
Det andra är osäkerheten kring det använda kärnbränsle som förvaras i Fukushima. Detta bränsle är synnerligen farligt men det finns få uppgifter om vad som nu händer med bassängerna där det uttjänta bränslet ligger.
Det tredje är uppgifter om vind in över land, inte ut över havet.
De japanska myndigheternas desinformation gör saken ännu värre. Om mätningar i Tokyo framöver visar förhöjd strålning kommer människor inte att lita till myndigheternas bedömningar av hur farligt det är.
Det är ett av skälen till att UD och Strålsäkerhetsmyndigheten måste börja göra egna bedömningar av läget, liksom Frankrike och Tyskland, istället för att blint lita till japanska myndigheter.
För övrigt bra beskrivning i New York Times av händelserna så här långt.
[UPPDATERING Uppgifterna från kraftbolaget TEPCO nu vid 12.30 om att bränslestavarna legat fria från vatten i reaktor 2 är mycket, mycket oroande.]
[UPPDATERING Oroväckande uppgifter från expert på SKB om hur använt kärnbränsle förvaras och kyls i Fukushima.]
Andra om Fukushima: AB, AB2, AB3, AB4, DN, DN2 , DN3 ,Ekot,Exp, Exp2, Exp3, GP, GP2, SvD, SvD2, SvD3, Matilda Ernkrans, med flera
söndagen den 13:e mars 2011
Dålig krishantering efter Fukushima
Det finns ungefär 2 000 svenskar i Tokyo. Ändå har inte Strålsäkerhetsmyndigheten, SMM, en bedömning av vindriktningar från reaktorerna i Fukushima som sträcker sig längre än till i morgon lunch. Det berättade en ansvarig tjänsteman på SSM för mig nyss, efter att jag frågat tidigare i dag.
På krisinformation.se finns bara bedömningen från i går kväll: "Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer därför att ett eventuellt utsläpp av radioaktiva ämnen inom de närmaste dagarna inte innebär någon fara för exempelvis Tokyo."
Svenskar i Tokyo och Yokohama som litar på våra myndigheter får en bild. Går de däremot in på Österrikes motsvarighet till SMHI kan de se en simulering från i morse, som visar att eventuella utsläpp från Fukushima på tisdag hamnar i Tokyo.
Jag påstår inte att det är stor sannolikhet för att personer i Tokyo råkar ut för farligt radioaktivt nedfall, men det förvånar mig att SSM inte har en aktuell bedömning.
Det är särskilt allvarligt eftersom UD hänvisar till SSM vad gäller sina reseråd. Där finns inga specifika råd till svenskarna i Tokyo. Tyskar som tar del av reseinformationen från sitt UD, Auswärtiges Amt, får däremot veta att de bör lämna Tokyo snarast, bland annat med hänvisning till Fukushima.
Det är också märkligt att SSM helt litar på japanska myndigheter, som deltagit i mörkläggningen av hur allvarlig situationen vid reaktorerna är.
Föregångaren till SSM, SKI, var bra på krisberedskap. Det märkte jag inte minst under min tid på Miljödepartementet. Något tycks ha hänt vid omorganisationen av myndigheterna. Ytterst ligger ansvaret för att krishanteringen fungerar på regeringen och i detta fall särskilt på Andreas Carlgren.
Andra om Japan, kärnkraft: AB, DN, DN2, SvD, med flera
På krisinformation.se finns bara bedömningen från i går kväll: "Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer därför att ett eventuellt utsläpp av radioaktiva ämnen inom de närmaste dagarna inte innebär någon fara för exempelvis Tokyo."
Svenskar i Tokyo och Yokohama som litar på våra myndigheter får en bild. Går de däremot in på Österrikes motsvarighet till SMHI kan de se en simulering från i morse, som visar att eventuella utsläpp från Fukushima på tisdag hamnar i Tokyo.
Jag påstår inte att det är stor sannolikhet för att personer i Tokyo råkar ut för farligt radioaktivt nedfall, men det förvånar mig att SSM inte har en aktuell bedömning.
Det är särskilt allvarligt eftersom UD hänvisar till SSM vad gäller sina reseråd. Där finns inga specifika råd till svenskarna i Tokyo. Tyskar som tar del av reseinformationen från sitt UD, Auswärtiges Amt, får däremot veta att de bör lämna Tokyo snarast, bland annat med hänvisning till Fukushima.
Det är också märkligt att SSM helt litar på japanska myndigheter, som deltagit i mörkläggningen av hur allvarlig situationen vid reaktorerna är.
Föregångaren till SSM, SKI, var bra på krisberedskap. Det märkte jag inte minst under min tid på Miljödepartementet. Något tycks ha hänt vid omorganisationen av myndigheterna. Ytterst ligger ansvaret för att krishanteringen fungerar på regeringen och i detta fall särskilt på Andreas Carlgren.
Andra om Japan, kärnkraft: AB, DN, DN2, SvD, med flera
Reinfeldts märkliga syn på EU
Det är en nyhetsintensiv helg. I Libyen fortsätter Khadaffis angrepp mot dem som gjort uppror. Vad som sker i de städer som de regimtrogna trupperna återtar kan man bara föreställa sig.
Omvärlden står i allt väsentligt passiv, liksom så många gånger förr. Förslag om en flygförbudszon har inte blivit verklighet.
I detta läge säger Sveriges statsminister att de militära frågorna inte är något för EU. Den utmärkta bloggen Försvar och Säkerhet påminner om vad Fredrik Reinfeldt sade till Dagens Nyheter vid EU-toppmötet i fredags:
"EU är framför allt lämpat för andra typer av samarbeten, som ekonomiskt stöd, att bygga demokratiska institutioner och säkerställa humanitär hjälp" och "Diskussionen om en eventuell militär användning tycker jag ska föras i NATO och i FN:s säkerhetsråd. Flera EU-länder är ju också medlemmar där."
Att EU har en militär förmåga är numera en grundläggande del av svensk säkerhetspolitik. Ändå väljer Fredrik Reinfeldt att bortse från detta i sitt resonemang.
Jag hävdar inte att EU ska ingripa på egen hand i Libyen. Men att unionen har en gemensam uppfattning och försöker få till stånd ett FN-mandat för att stoppa dödandet borde vara en svensk linje. Då kan även EU spela en militär roll, inom ramen för en större internationell insats med deltagande från USA och arabvärlden.
Omvärlden står i allt väsentligt passiv, liksom så många gånger förr. Förslag om en flygförbudszon har inte blivit verklighet.
I detta läge säger Sveriges statsminister att de militära frågorna inte är något för EU. Den utmärkta bloggen Försvar och Säkerhet påminner om vad Fredrik Reinfeldt sade till Dagens Nyheter vid EU-toppmötet i fredags:
"EU är framför allt lämpat för andra typer av samarbeten, som ekonomiskt stöd, att bygga demokratiska institutioner och säkerställa humanitär hjälp" och "Diskussionen om en eventuell militär användning tycker jag ska föras i NATO och i FN:s säkerhetsråd. Flera EU-länder är ju också medlemmar där."
Att EU har en militär förmåga är numera en grundläggande del av svensk säkerhetspolitik. Ändå väljer Fredrik Reinfeldt att bortse från detta i sitt resonemang.
Jag hävdar inte att EU ska ingripa på egen hand i Libyen. Men att unionen har en gemensam uppfattning och försöker få till stånd ett FN-mandat för att stoppa dödandet borde vara en svensk linje. Då kan även EU spela en militär roll, inom ramen för en större internationell insats med deltagande från USA och arabvärlden.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
