tisdag 15 december 2009

Klimatmöte utan Reinfeldt

Storbritanniens Gordon Brown kommer till Köpenhamn idag för att försöka rädda klimatförhandlingarna. Vad gör hans svenske kollega? Det är märkbart tyst från Rosenbad.

Jo, Fredrik Reinfeldt skriver brev till G20-ledarna tillsammans med kommissionens José Manuel Barroso. På plats i Köpenhamn finns Andreas Carlgren och andra statsråd från regeringen.

Ändå är intrycket att Sverige hamnat lite vid sidan av, trots EU-ordförandeskapet. Miljöministrarnas pågående diskussioner är viktiga, men det avgörande spelet sker mellan regeringscheferna.

Danmarks statsminister Lars Lökke Rasmussen reste till Singapore i november och presenterade en kompromiss när USA mötte länderna i Asien. Inte Reinfeldt.

Vid EU-toppmötet förra veckan var det Gordon Brown och Nicholas Sarkozy som stal föreställningen och presenterade uppgörelsen om klimatpengar till u-länderna.

Nu berättar Berlingske Tidene att den danske statsministern samlat en informell grupp världsledare som ska hitta en framkomstväg vid mötet i Köpenhamn. Bland ledarna finns Brown, Sarkozy, Angela Merkel, José Luis Zapatero, Mexicos president Félipe Calderon och Australiens premiärminister Kevin Rudd.

Den svenske statsministern nämns inte.

Att nå ett klimatavtal i Köpenhamn är EU-ordförandeskapets främsta målsättning, står det på regeringens hemsida.

Fredrik Reinfeldt måste lägga in en högre växel.

[UPPDATERING: Dagens utspel av Nicolas Sarkozy visar ytterligare hur det svenska EU-ordförandeskapet blir sidsteppat. Frankrike hävdar nu att man har en gemensam linje med de afrikanska länderna. Tyvärr innehåller deklarationen inga siffror för de rika ländernas utsläppsminskningar till år 2020.]

Andra om klimatet: DN, DN2, DN3, DN4, Effekt, Ekot, Exp, GP, GP2, SvD, SvD2, SvT, Schlaug, Stefan Stenudd, Åsa Westlund

måndag 14 december 2009

Skrota inte Kyotoprotokollet

Att det blir kris i klimatförhandlingar är inget nytt. När Birgitta Dahl bjöd in FN:s klimatpanel IPCC till Sundsvall år 1990 för ett av de första mötena höll mötet på att sluta i kaos. Förhandlingarna avbröts och de ledande förhandlarna försökte överrösta varandra framme vid ordföranden Bert Bolins podium.

Det blev en rapport då, och det kan fortfarande bli en klimatöverenskommelse i Köpenhamn. Men signalerna idag om kaos är oroande.

Många ledamöter från u-länderna i G77-gruppen vandrade ut från mötet. De har goda skäl att protestera, även om de inte gör det på det mest konstruktiva sättet.

De rika länderna lovar inte tillräckligt stora utsläppsminskningar, och ställer inte upp med tillräckligt mycket nya klimatpengar till de fattigaste. Visst måste även u-länderna begränsa sina utsläpp, men vi i den rika världen har skapat klimatproblemet och måste ta ett större ansvar.

Konflikten i Köpenhamn gäller att EU med flera vill skrota dagens Kyotoprotokoll istället för att förhandla om nya utsläppsmål till år 2020 inom protokollets ram och sedan lägga till krav på u-länderna i ett särskilt dokument. Biståndsorganisationen Oxfams chef Jeremy Hobbs uttrycker det bra:

"De fattiga länderna vill ha ett resultat som garanterar kraftiga utsläppsminskningar. Men de rika länderna försöker att försena diskussionerna om den enda mekanism som vi har som kan se till att det blir så - Kyotoprotokollet".

Jag har skrivit det förut: det är en farlig felbedömning som den svenska regeringen har gjort, att avskaffa Kyotoprotokollet utan att ha ett färdigt bindande avtal att sätta i dess ställe.

Visst behövs ett annat sorts avtal i slutändan för att få med USA, men låt först Barack Obama visa att han är beredd att gå längre än dagens bud. Genom att inte förhandla om en förlängning av Kyotoprotokollet nu försvinner det politiska trycket på USA.

För övrigt undrar jag när Fredrik Reinfeldt kommer till Köpenhamn. Gordon Brown lär dyka upp i morgon.

[UPPDATERING: Bra pressmeddelande av Maria Wetterstrand.]

Andra om klimatet: AB, AB2, AiP, DN, DN2, DN3, DN4, Ekot, Exp, GP, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, Anders Ygeman, Johanna Melén, Kulturbloggen, Röda Berget

lördag 12 december 2009

Obegriplig svensk klimatlinje

Gårdagens förslag till klimatavtal var ett steg framåt. Michael Zammit Cutajars utkast till "core decision" om långsiktiga åtaganden innehåller alla de viktiga elementen. Den rutinerade förhandlaren vill behålla dagens Kyotoprotokoll men komplettera det med fler löften från USA och utvecklingsländerna.

EU borde lägga hela sin tyngd bakom förslagen och stödja Cutajars arbete. Istället kritiserar svenske chefsförhandlaren Anders Turesson texten. Sveriges linje som EU-ordförande är att Kyotoprotokollet ska skrotas, punkt slut.

Det är ett stort steg tillbaka i miljöarbetet, om inte det nya avtalet blir lika bindande som Kyotoprotokollet - och det lär det knappast bli.

Risken är istället att Köpenhamn resulterar i den "bukett av åtaganden" som Fredrik Reinfeldt såg framför sig redan för ett år sedan, där länderna inte är bundna av sina internationella förpliktelser på samma sätt som i Kyoto.

Jag hoppas att dagens demonstrationer blir stora och att inte våld skymmer budskapet. Alla regeringar måste göra mer för att rädda klimatet. Den svenska linjen är obegriplig och kommer att bli svår för Andreas Carlgren att försvara.

Andra om klimatet: AB, AB2, AB3, DN, DN2, DN3, DN4, DN5, Ekot, Exp, GP, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, Martin Moberg, Mårtensson, Rödgröna, SAP, se2009.eu

fredag 11 december 2009

Länkar om klimat och EU

Trycket ökar i klimatförhandlingarna med nya avtalstexter på bordet. Jag hinner inte kommentera läget i kväll. Länkar istället till några av de många intressanta blogginläggen i dag:

Anders Emretsson, Bo Jonsson, Erik Malm, Jöran Fagerlund, Klimataktion, Peter Andersson, Rasmus Lenefors, Uppsalainitiativet

Här också en länk till dagens Studio Ett, där jag deltog i en diskussion om Sveriges EU-ordförandeskap inklusive klimatet.

Högervindar i EU

Klimatet dominerar nyhetsrapporteringen om EU-toppmötet, men om man läser slutsatserna finns det också andra beslut som förtjänar uppmärksamhet.

Det handlar bland annat om texten kring ekonomisk tillväxt. EU ska ersätta sin tidigare Lissabonstrategi med ett program för tiden fram till 2020.

Redan Sveriges förslag inför toppmötet tonade ned arbetsvillkor, jämställdhet och miljö jämfört med hur det varit tidigare år.

De slutsatser som nu publicerats betonar inre marknad och företagens frihet ännu mer. Arbetet för goda arbetsvillkor och mot diskriminering finns knappt med alls, vad jag kan se. Texten om jämställdheten är synnerligen svag. Detsamma gäller miljön, där jag över huvud taget inte hittar centerpartiets paroll om "eko-effektivitet".

Det märks att Europeiska Rådet har en högermajoritet.

Löftena om klimatpengar är svåra att utvärda innan man vet exakt hur mycket som kommer från existerande bistånd. Klart är dock att EU inte lägger någon bud som avser hela tiden fram till år 2020.

Andra om EU-toppmötet: DN, Ekot, SvD, se2009.eu

Luras inte med klimatpengarna

EU-ledarna bråkar fortfarande om klimatpengar till u-länderna, trots att Fredrik Reinfeldt redan vid toppmötet i oktober påstod att frågan var löst.

Någon typ av bud blir det ändå i eftermiddag. Angela Merkel gav en positiv bild i går kväll och ingen regeringschef vill lämna mötet utan en överenskommelse.

Frågan är om EU:s löften räcker. Margot Wallström berättar i Dagens Nyheter om den dåliga stämningen i Köpenhamn, som hon besökt. U-länderna är irriterade på den rika världen.

De har goda skäl att vara det. USA har inte lovat mycket. EU väljer under Reinfeldts ledning att skrota Kyotoprotokollet utan att ha något färdigt bindande avtal i dess ställe. Det måste glädja energibolagens lobbyister, som länge arbetat för ett sådant resultat.

Dessutom verkar en stor del av pengarna till u-länderna komma från existerande bistånd. Så är det även i Sverige. Snålheten bidrar till missnöjet bland de fattiga länderna.

Det räcker inte för Fredrik Reinfeldt att komma med ett bud på ett par miljarder euro per år i eftermiddag. Pengarna måste vara nya, och inte tas från fattigdomsbekämpningen. Annars luras EU om sina ambitioner. U-länderna kommer inte att gå på det.

[UPPDATERING Det verkar bli ungefär 2 miljarder euro om året, om man ska tro Gordon Brown. Men är det nya pengar? För övrigt undrar man vad Reinfeldt tycker om att nyheten presenterades av Brown och Sarkozy på en gemensam presskonferens, inte av EU-ordföranden Sverige.]

Andra om EU, klimatet: AB, DN, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, Ekot, GP, SvD, SvD2, Brobyggarbloggen, Cecilia Malmström, Diakonia, Erik Malm, Rödgröna, SAP, se2009.eu,

torsdag 10 december 2009

Gå på offensiv mot Sverigedemokraterna

De rödgröna partierna måste presentera bättre förslag om jobben, brottsligheten och sammanhållningen. Annars kan Sverigedemokraterna växa ännu mer än i dagens SCB-mätning.

Mona Sahlin kommer tillbaka från sin USA-resa med en rejäl ledning i opinionen. De rödgröna partierna får egen majoritet. Alliansen går bakåt. Centerpartiets kris är särskilt tydlig.

Socialdemokraterna kan vara glada, med ett stöd på 36,5%. Politiken svänger snabbt. Mona Sahlin har verkligen stärkt sin ställning i höst.

Ändå finns det skäl för de rödgröna att vara oroliga. SCB bekräftar Sverigedemokraternas ökning. Partiet har 5,1% av sympatierna.

Det finns inte särskilt många bra undersökningar om varför människor väljer Sverigedemokraterna. För min del tror jag knappast enskilda händelser som Jimmie Åkessons artikel i Aftonbladet sätter den långsiktiga trenden. Jag tror inte heller att den uttalade rasismen blivit så mycket större.

Sverigedemokraternas uppgång beror snarare på att väljare känner sig svikna av de etablerade partierna. Moderaterna verkar tappa mest till Jimmie Åkessons parti. Det kan vara besvikna personer som bidrog till Reinfeldts valseger 2006 men som inte tycker att deras åsikter räknas nu heller.

Även Socialdemokraterna förlorar väljare till (SD). De rödgrönas majoritet är bräcklig. När valet närmar sig kommer nya rubriker om skandaler, verkliga eller påhittade. Det kan locka ännu fler väljare till Sverigedemokraterna.

De rödgröna partiernas arbetsgrupper presenterar snart sina förslag, i februari om jag förstår saken rätt. Då måste det finnas med en politik som övertygar de missnöjda väljare som inte är rasister, men som tycker att de etablerade politikerna struntar i dem.

Ett sätt att möta missnöjet är att åka runt och lyssna på människors uppfattningar i de områden där Sverigedemokraterna har växande stöd. Ta stenhård strid mot Jimmie Åkesson och hans främlingsfientliga partikamrater, men betrakta inte alla partiets väljare som övertygade rasister.

För min del tror jag de rödgröna måste formulera en jobbpolitik som verkligen utgår från "full sysselsättning" - även för de som stått utanför arbetsmarknaden länge eller som kommer från ett annat land. Det ställer krav på nytänkande, bland annat inom fackföreningsrörelsen.

Människors rädsla för brott måste tas på allvar. De rödgröna måste hitta pengar till bättre skolor och bostäder, istället för att dra ned på sina tidigare löften.

Socialdemokraterna måste också ställa krav på Miljöpartiet om satsningar på miljonprogramsområdena. Flyktingpolitiken behöver bygga på en rättvis individuell prövning, inte på godtycke. De rödgröna måste fördöma fundamentalism, oavsett vilken sort det är.

Det vore illa om Sverigedemokraterna kom in i riksdagen. Det vore ännu värre om de tvingade fram en blocköverskridande regering, och därmed omöjliggjorde den rättvisepolitik som är enda sättet att stoppa främlingsfientligheten.

Andra om SCB: AB, DN, DN2, Ekot, Expressen, Exp2, GP, SvD, SvD2, HBT-Sossen, Högbergs tankar, In your face, Jonas Sjöstedt, Kent Persson, Martin Moberg, Peter Andersson, Peter Swedenmark, Roger Jönsson, Röda berget, s-buzz

onsdag 9 december 2009

IG-varning för Reinfeldts EU-arbete

Regeringen Reinfeldt har lett EU utan större egna initiativ. Klimatmötet i Köpenhamn avgör slutbetyget. Just nu ser det dystert ut.

Utvärderingarna av EU-ordförandeskap brukar komma i samband med det sista toppmötet. I dag samråder Fredrik Reinfeldt med riksdagens EU-nämnd om mötet på torsdag och fredag. Men den avgörande frågan kvarstår: blir det tillräckliga löften i Köpenhamn om ett bindande klimatavtal?

Hittills har den svenska förvaltningsapparaten skött det löpande EU-arbetet bra (särskilt jämfört med kaoset under Tjeckiens ordförandeskap i våras). Däremot är det på få områden som Sverige verkligen flyttat EU:s positioner framåt.

På miljöområdet, förutom klimat, har inte mycket hänt. Regeringen dröjde för länge med att utveckla EU:s hållbarhetsstrategi. Centerns initiativ om eko-effektivitet ser ut att bli tomma ord. Ännu ett exempel på hur Anders Borg stoppar nya idéer från fackministrarna.

När det gäller arbetsvillkor och sociala frågor har regeringen av ideologiska skäl vägrat driva till exempel översynen av villkoren för den som arbetar utomlands. Östersjöstrategin blev tunn. På områden som konsumentskydd, jämställdhet och arbete mot diskriminering skedde inte många framsteg.

Det går att fortsätta uppräkningen. De egna initiativen borde ha lanserats 2007-2008 för att ge resultat i höst, men regeringen var alltför passiv.

Visst finns det undantag. Carl Bildt har drivit utvidgningen framåt, Beatrice Ask fick in mer om medborgerliga rättigheter i Stockholmsprogrammet än man kunde tro. Men sammantaget är det en rätt tom lista på egna resultat.

Fredrik Reinfeldt kommer säkert att peka på att Lissabonfördraget trätt i kraft och att EU fått två nya ledare. Det är riktigt, men besluten handlade mer om att förvalta andras dagordning än att sätta sin egen prägel på tiden. Dessutom är det inte säkert att utnämningen av Herman Van Rompuy och Catherine Ashton kommer att ses som någon stor bedrift om ett par år.

Den här regeringen gillar tidiga betyg, men klimatmötet i Köpenhamn är Reinfeldts stora test och det återstår att se hur det går där. Det vore ett stort bakslag om EU skrotade Kyotoprotokollet utan att ha ett bindande avtal om utsläppsminskningar till 2020 på plats. Det danska utkastet till avtal ger skäl till oro.

Så länge regeringen inte säger tydligt nej till den danska texten måste Reinfeldt få IG-varning som EU-ordförande.

Andra om EU, klimatet: AB, DN, DN2, DN3, DN4, DN5, Ekot, Exp, SvD, SvD2, Alliansfritt Sverige, Anders Ygeman, Arbetarens klimatblogg, Effekt, Klimataktion, Lena Ek, Peter Andersson, Rödgröna, SAP, se2009.eu

tisdag 8 december 2009

Svagt EU-uttalande i Köpenhamn

Sverige talade på hela EU:s vägnar första dagen på klimatmötet. Budskapet var svagt. Andreas Carlgren måste lägga in en högre växel om det ska bli ett bra avtal.

Uttalandena från de stora regionala grupperna när klimatkonferenser öppnar sätter tonen för förhandlingarna. Därför var det olyckligt att Sverige inte ställde tydliga krav på utsläppsminskningar från de rika länderna till år 2020.

Det fanns inte heller med några besked om pengar till u-länderna eller förslag om åtgärder, "policies and measures". Däremot säger EU att Kyotoprotokollet ska skrotas - utan ett färdigt bindande avtal att sätta i dess ställe.

Nyheten från USA att miljömyndigheten EPA klassar klimatförändringarna som en hälsofråga är välkommen, även om beslutet knappast får någon avgörande roll för Köpenhamnsmötet. Det är stor skillnad mot George Bush som begränsade EPA:s inflytande. Barack Obama ger hopp till det globala miljöarbetet när EU snarare går baklänges.

Igår blev Sverige dessutom utnämnt till "Fossil of the Day" (tillsammans med Finland och Österrike) av miljörörelsens Climate Action Network. Regeringen Reinfeldt fick den föga hedrande utmärkelsen för ett förslag om skogen som skulle göra det möjligt för länder som Sverige att öka sina utsläpp kraftigt.

En som miljörörelsen hyllar är däremot förre svenske chefsförhandlaren Bo Kjellén. Samtalet mellan honom och Lotta Bouvin-Sundberg i dagens Gomorron Sverige kan jag verkligen rekommendera. Bo Kjellén svarade lika klokt som vanligt på de intelligenta frågorna.

Klimatveteranen förblir optimist. Bo Kjellén ville gärna tro på en politisk överenskommelse i Köpenhamn. Det avgörande blir troligen pengarna, sa han. Framstegen måste mätas efter hur tydlig uppföljningen blir. Det krävs en detaljerad plan för arbetet fram till ett juridiskt bindande avtal, och slutsatser som inte gör det möjligt för regeringarna att backa från löftena i Köpenhamn, menade Bo Kjellén.

Andra om klimatet: AB, DN, DN2, Expressen, GP, SvD, SvD2, Effekt, Högbergs tankar, Jakop Dalunde, Jonas Sjöstedt, se2009.eu, SAP, Stefan Mårtensson, Åsa Westlund

måndag 7 december 2009

Fram med pengarna, Reinfeldt

Fredrik Reinfeldt har bråttom. När klimatmötet i Köpenhamn öppnar är EU fortfarande inte överens om ekonomiskt stöd till u-länderna. Sverige måste se till att pengarna inte tas från existerande biståndsbudgetar, annars blir det svårt att få en bra klimatuppgörelse.

Vid EU-toppmötet i oktober påstod Reinfeldt att det fanns en gemensam syn om pengarna. Det stämde inte, vilket utländsk press snabbt upptäckte till skillnad från många svenska medier.

Därför har det skett intensiva förhandlingar under de senaste veckorna för att få fram siffror på EU:s stöd under de närmaste åren. Enligt Financial Times Deutschland finns nu ett förslag inför EU-toppmötet på torsdag.

Det är oklart hur mycket av pengarna som verkligen är nya. I flera länder har det varit hårda diskussioner om varifrån stödet ska komma. Tyskland, liksom många andra, verkar ta sina euro från biståndet. Det kommer inte utvecklingsländerna att gilla, av goda skäl.

Ända sedan Rio-konferensen 1992 har världen varit överens om att miljö och utveckling händer ihop. Flertalet EU-länder lever inte upp till FN:s biståndsmål. Samtidigt vägrar de rika länderna (särskilt USA) att gå med på ordentliga minskningar av koldioxidutsläppen till år 2020. Med Reinfeldt i spetsen vill EU överge dagens Kyotoprotokoll och dess krav på de rika länderna utan att ha något färdigt bindande avtal istället.

Det är inte underligt att u-länderna tvekar. Reinfeldt måste ena EU om nya pengar för att rädda klimatet, och slåss för ett bindande avtal om utsläppsminskningar till år 2020.

Läs mer om EU och miljön på min engelskspråkiga blogg.

Andra om klimatet: AB, AB2, AB3, AB4, AB5, DN, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, DN8, DN9, Ekot, Exp, Exp2, Exp3, Exp4, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, Anders Ygeman, Brobyggarbloggen, In your face, Kent Persson, Maja Fjaestad, Monica Green, Netroots, Peter Andersson, Peter Swedenmark, Roger Jönsson, Rödgröna

söndag 6 december 2009

Bra jobbat, Beatrice Ask

Det har varit en intensiv EU-vecka. Ministrarna har slutförhandlat en rad punkter i Sveriges ordförandeprogram, i medieskugga av Tiger Woods och Anna Anka. Ändå är det en lång rad centrala frågor som behandlats på rådsmötena.

Göran Hägglund fick inte med sig hälsoministrarna på gränsöverskridande vård. Ett rejält bakslag för regeringen. Däremot tog EU steg framåt om bättre antibiotika.

Nyamko Sabuni lyckades inte komma särskilt långt med direktivet om konsumenters rättigheter. Risken är att de kommande enhetliga EU-reglerna tvingar ambitiösa länder att sänka sina krav på företagen.

Ewa Björling såg till att vi kom närmare ett gemensamt EU-patent. Hon fick också igenom en strategi för den inre marknaden, där kommissionen bland annat ska se över om tjänstedirektivet ska bli mer omfattande. Däremot blev det inget uttalat stöd för Björlings förslag att vården ska ingå i tjänstedirektivet.

Anders Borg förhandlade fram en uppgörelse om finansiell tillsyn, men finansministrarnas kompromiss får hård kritik i EU-parlamentet. Samtidigt har Mats Odell vattnat ur förslaget om kontroll av spekulationsfonder ordentligt. Vart tog löftena i EU-valrörelsen vägen?

Centerpartiets tal om eko-effektivitet förlorade i trovärdighet efter finansministrarnas slutsatser om framtiden för EU:s tillväxtstrategi. Så här skrev Anders Borg och hans kollegor:

"The Council EXPRESSES ITS CONVICTION that better integrating the social dimension and climate change policies into a new strategy should be done in a manner that maintains and reinforces the clear focus on growth and jobs. New elements should be integrated in an economically sound manner, i.e. new policies should be designed cost-effectively and assessed according to their implications for growth and jobs."

För den som inte är så van att tolka EU-språket så är det här mycket svagare än tidigare formuleringar om ambitiös miljöpolitik som drivkraft för ekonomisk modernisering och nya jobb.

Slutligen, ett av de stora framstegen för Sveriges EU-ordförandeskap. Beatrice Ask och hennes medarbetare fick igenom Stockholmsprogrammet. Justitieministern har förhandlat fram formuleringar om grundläggande rättigheter som är bättre än man hade kunnat förvänta sig (även om det finns problem kvar). Dessutom har Beatrice Ask utan stora åthävor fått igenom ett nytt program mot sexslavhandeln. Bra jobbat.

Tobias Billströms migrationsavsnitt är däremot betydligt sämre.

Andra om EU: se2009.eu

Vaga löften inför Köpenhamn

En svag deklaration om framtida avtal som ersätter dagens bindande Kyotoprotokoll. Det är den största risken med klimatmötet som börjar i morgon. Oenighet i Köpenhamn vore bättre än en dålig överenskommelse.

Så mycket politiskt kapital har nu investerats i Köpenhamnsmötet att världsledarna känner sig tvungna att leverera någon slags resultat. Det är bra att den pressen finns. Japan, Kina och några ytterligare länder har tagit rejäla steg framåt.

Men det politiska trycket medför också risker. En rimlig prognos just nu är att regeringarna kommer överens om en slutdeklaration från Köpenhamn som inte innehåller bindande mål för år 2020. Istället lär det handla om utsläppsmål till år 2050, uttalanden om att medeltemperaturen får stiga högst två grader, skydd av skog och lite mer pengar till u-länderna.

Utsläppsmålen till år 2020 verkar hanteras som "pledge and review", alltså länderna berättar vad de ändå tänker göra och sedan sker en regelbunden diskussion. Det är en svagare form än de bindande mål som finns i Kyotoprotokollet (eller i Montrealprotokollet för ozonskiktet, som Al Gore jämför med).

Ett sådant resultat i Köpenhamn vore ett fiasko, även om Reinfeldt säkert skulle presentera det som en framgång. Kommer inte regeringarna längre vore det bättre att fortsätta förhandlingarna inom Kyotoprotokollet, som inte tar slut år 2012. Kyoto kan finnas kvar samtidigt som EU med flera förhandlar med USA om ett nytt bindande avtal.

Kanske är det för sent att rädda Kyoto nu. Fredrik Reinfeldt och Andreas Carlgren kan gå till historien för att ha skrotat det bindande avtalet om klimatet och ha ersatt det med vaga löften.

För att slippa den kritiken måste Reinfeldt bli tuffare än han har varit hittills. USA måste lova att gå med på bindande utsläppsmål senast första halvåret 2010. Förhandlingarna inom Kyotoprotokollet måste fortsätta tills det finns ett mer långtgående färdigt avtal. Annars är det bättre att vara oeniga i Köpenhamn så att det politiska trycket på Barack Obama finns kvar.

Andra om klimatet: DN, DN2, DN3, SvD, SvD2

måndag 30 november 2009

Oroväckande om klimatet

Danmark föreslår inte några utsläppsmål för år 2020 i utkastet till Köpenhamnsavtal, berättar Reuters. Målen ska sättas på lång sikt, till år 2050. Då kommer inte dagens politiker att behöva stå till svars för eventuella misslyckanden.

Uppgifterna är oroande, även om de kanske inte är så överraskande. Fredrik Reinfeldt har länge antytt ett liknande resultat och tonat ned bindande mål till år 2020. Texten Danmark har cirkulerat ligger nära det G8-ledarna kom överens om i somras och är kanske en minsta gemensamma nämnare.

Ändå är det helt otillräckligt. Att skrota Kyotoprotokollet för så vaga ord vore ett stort miljöpolitiskt misstag.

Läs även Joachim Kerpners utmärkta artiklar om Vattenfalls kolkraftverk i Aftonbladet.

Andra om klimatet: AB, DN, DN2, Ekot, Expressen, Alliansfritt Sverige, Anders Ygeman

Agera mot islamofobin

Schweiz förbjuder bygget av minareter. Det blev resultatet av gårdagens folkomröstning. Fredrik Reinfeldt måste bryta EU:s tystnad om islamofobin i Europa.

De flesta bedömare blev överraskade av resultatet i Schweiz. Varje land har sina förutsättningar, men det finns också en gemensam tendens i Europa där främlingsfientliga partier använder fördomar om islam för att skapa rädsla och konflikter. Jag deltog i morse i ett samtal om detta i Gomorron Sverige.

Sverige har tidigare tagit initiativ för att öka kunskapen om islam, stärka muslimers rättigheter och bygga ut EU:s relationer med den muslimska världen. Lena Hjelm-Wallén och Anna Lindh gjorde stora insatser, men på senare tid har Sverige inte varit lika aktivt.

Det är bra att kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth nu försvarar religionsfriheten och att Carl Bildt uttalar sig, men Fredrik Reinfeldt har också ett ansvar. Muslimer i Europa måste känna att EU-ledarna företräder även dem. Det är viktigt inte minst sedan EU valt en permanent ordförande, Herman Van Rompuy, som inte anser att ett muslimskt land som Turkiet hör hemma i EU.

När agerar Reinfeldt mot islamofobin och diskrimineringen av muslimer i Europa?

[UPPDATERING Jag ser att även blivande EU-kommissionären Cecilia Malmström kritiserar beslutet i Schweiz.]

Andra om minaretförbudet: AB, DN, DN2, DN3, Rapport, SvD, SvD2, Amanda Brihed, Dag Larsson, Jonas Sjöstedt, Oscar Fredriksson, Peter Andersson, Reza Javid, Seglora Smedja

fredag 27 november 2009

Bra men svårt jobb åt Malmström

Cecilia Malmström får ansvar för polisfrågor och migration i den nya EU-kommissionen. Ett viktigt jobb som hon passar bra på. Men också ett svårt uppdrag.

Förhandlingarna om EU:s politik de närmaste åren visar hur vindarna blåser. Sveriges första förslag till Stockholmsprogram var hyfsat progressivt i migrationsfrågorna, men efter de senaste veckornas manglande är det åter de restriktiva formuleringarna som dominerar. Cecilia Malmström får ansvaret för EU:s allt högre murar mot flyktingar, det blir inte lätt för en svensk liberal.

Den text justitieministrarna ska besluta på måndag är bättre på polisområdet, men även där har svenska reformförslag vattnats ur. EU har fått välförtjänt kritik för de många integritetskränkande förslagen i terrorbekämpningens spår.

Cecilia Malmström har drivit rättighetsfrågor hårt. Därför är det bra att hon får "home affairs" och inte någon batongpolitiker från länder med mer repressiv politik än Sverige. Men uppdraget blir inte lätt.

I övrigt kan man notera att de stora länderna lägger beslag på många av de tyngsta posterna i EU-kommissionen. Frankrike får inre marknad, britterna utrikespolitiken, tyskarna den växande energiportföljen, Italien industri och Spanien konkurrens.

Connie Hedegaard blir bra som klimatkommissionär men den avgörande frågan är hur tjänstemannaorganisationen kommer att se ut. Barroso talade om att använda dem som lagt grunden till EU:s ledande roll på området, men risken är att det snarare blir industrivänliga personer som leder det nya direktoratet.

Margot Wallström fick igenom sitt förslag att en kommissionär (Reding) får ansvar för bland annat medborgarskap och kommunikation. Bra att kommunikation blir ett politiskt ansvar och inte enbart en fråga för generalsekretariatet.

Ser man till alla EU:s nya jobb så har inte Fredrik Reinfeldt lyckats särskilt bra. Det blev ingen post som hög representant eller permanent ordförande åt Carl Bildt, inte någon vice-ordförandepost i kommissionen. Cecilia Malmströms område är viktigt men lär inte ge några stora inrikespolitiska fördelar, snarare tvärtom. Dessutom blev resultatet av all kohandel två okända namn på de nya toppjobben: Herman Van Rompuy och Catherine Ashton. Misslyckas någon av dem vilar en del av ansvaret på Reinfeldt.

Jag återkommer till andra aspekter på den nya kommissionen.

[UPPDATERING Jag ser att Fredrik Reinfeldt och Jan Björklund skryter om att Malmströms jobb minsann är mycket bättre än Sverige haft tidigare. Det känns lite småaktigt mot Margot Wallström som varit förste vice ordförande och haft den viktiga miljöportföljen, liksom mot Anita Gradin som lade grunden till det rättsliga och inrikes samarbetet. Regeringen borde istället ägna sig åt att ge Cecilia Malmström förutsättningar att göra ett bra jobb genom ett progressivt Stockholmsprogram.]

Andra om EU-kommissionen: AB, AB2, DN, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, Expressen, GP, SvD, SvD2, SvD3

lördag 21 november 2009

Regeringen måste ta ansvar

Vaccineringen mot svininfluensan försenas ytterligare. Det blir effekten sedan Glaxo Smith Kline inte klarat den utlovade tidtabellen. Ännu ett tecken på att den svenska beredskapen inte var så god som folkhälsominister Maria Larsson påstått.

Det tycks dessutom råda olika uppfattningar om hur allvarlig mutationen av viruset är. Så sent som i torsdags hävdade svenska Smittskyddsinstitutet att det inte skett någon väsentlig förändring. I går sa den norska myndigheten något helt annat. Pratar inte experterna med varandra över kölen?

Norge rekommenderar nu större förskrivning av Tamiflu, vilket Storbritannien redan har. I Sverige gäller fortfarande stor restriktivitet. Kanske är det rätt, men de olika signalerna är förvånande.

Även i landstingen råder förvirring. Oklara besked om vaccin, långa väntetider och ibland avbrott i sjukvårdsrådgivningen. Tidningen Dagens Medicin visar i en genomgång hur Skåne klarar krisen bättre än till exempel Stockholm. Chefredaktören Mikael Nestius har rätt - det måste ske en ordentlig granskning.

Sverige klarar pandemin bättre än många andra länder, men det duger inte när problemen ändå är så många. När vaccinet försenas ökar riskerna att friska vuxna går före mer prioriterade grupper.

Regeringen måste ta sitt ansvar. Maria Larsson borde för länge sedan ha gett Socialstyrelsen i uppdrag att ställa högre krav på landstingens beredskap. Nu måste de snabbt redovisa hur principen om rättvisa i vården ska upprätthållas när vaccin och vårdplatser är bristvaror.

Andra om svininfluensan: AB, AB2, AB3, AB4, DN, DN2,DN3, Ekot, Expressen, Exp2, SvD, SvD2, Jinge, Jörgen Modin, Svensson, Tokmoderaten

Danskarna kör om Reinfeldt

Fredrik Reinfeldt skriver ännu en debattartikel om klimatet, men han riskerar att hamna i bakvattnet av sin danske kollega. Lars Lökke Rasmussen träffade i torsdags Nicolas Sarkozy och Angela Merkel för att diskutera förhandlingarna.

Nyhetssajten Euractiv beskriver syftet med mötet så här:

"to discuss last-minute tactics to ensure that the global community can maintain strong political momentum to deliver clear and binding commitments in view of a post-Kyoto climate treaty."

Det var också den danske statsministern som åkte till Singapore för att göra upp med Asien och USA.

På måndag möts EU:s miljöministrar. Fredrik Reinfeldt måste ge Andreas Carlgren ett starkare mandat om Sverige ska spela en ordentlig roll i Köpenhamn.

fredag 20 november 2009

Gör Ola Alterå till energiminister

Maud Olofssons problem med Vattenfall bara växer. Centerledaren är riktigt illa ute. Regeringsombildningen i januari kan begränsa den politiska skadan för alliansen.

Jag tror knappast Fredrik Reinfeldt och Maud Olofsson lyssnar till mina råd. Snarare tvärtom. Men om alliansen vill få någon slags ordning på kaoset efter näringsministerns alla uttalanden om Vattenfall borde Sverige byta energiminister.

Statssekreteraren Ola Alterå har skött krisen bra utifrån förutsättningarna. Han är synnerligen kompetent och har en lång historia i centerpartiet.

När Cecilia Malmström lämnar regeringen borde Maud Olofsson byta arbetsuppgifter. Släpp energin och de statliga företagen, ta transporterna istället. Låt Alterå bli energiminister och Åsa Torstensson lämna regeringen.

Andra om Vattenfall, Maud Olofsson: AB, DN, DN2, SvD, Alliansfritt Sverige, Eva-Lena Jansson, Innerstadens S-förening, Jinge, Kerstin Lundgren, Mitt i steget, Per Ankersjö, Peter Andersson, Svart på Vitt

Nu handlar dragkampen om EU-kommissionen

Cecilia Malmström höll ett brandtal för medborgarnas rättigheter i Europa på folkpartiets landsmöte i dag. Är den svenska portföljen i nästa EU-kommission redan klar?

När EU-ledarna i går kom överens om de två toppjobben så gav de också José Manuel Barroso den sista pusselbit han behövde. Nu kan Barroso forma sin nya kommission. Kanske presenterar han den redan nästa vecka.

Frankrike verkar ha säkrat inre marknads-portföljen åt sin kandidat Michel Barnier i utbyte mot att Sarkozy sa ja till Catherine Ashton som hög representant och vice-ordförande i kommissionen. Tyskland får säkert ett tungt ekonomiskt ansvarsområde. Spanien ska också vara lovat ett sådant som gentjänst för stödet till återvalet av Barroso.

Det ser alltså ut som att de stora länderna kommer att dominera nästa kommission. Desto viktigare att Fredrik Reinfeldt slåss för ett inflytelserikt område för Cecilia Malmström.

Medborgerliga rättigheter kan vara ett sådant, om det blir tillräckligt omfattande. Lagstiftningen mot diskriminering och uppföljningen av rättighetsstadgan måste ingå, liksom rättigheterna för alla i EU som inte är medborgare i det land där de bor. Kanske också öppenheten. Cecilia Malmström skulle vara utmärkt i denna typ av frågor.

Bägge miljöportföljerna är bra, även om Danmark verkar ha god chans att få klimatet. På folkpartiets landsmöte nämnde Cecilia Malmström även handelspolitiken. Utvidgningen är ett annat viktigt område.

Reinfeldt måste snabbt ladda om efter att ha lyckats få enighet kring toppjobben. Låt inte andra tunna ut Malmströms portfölj.

Andra om EU-toppmötet, nya kommissionen: AB, DN, DN2, SvD, Christian Valtersson, Göran Pettersson, Jonas Sjöstedt, Jörgen Modin, Lasse Strömstedt, Rasmus Lenefors, Åsa Westlund

torsdag 19 november 2009

Svaga namn på EU-jobben

Två personer som får svårt att hävda sig mot stormakterna i EU. Så måste tyvärr Herman van Rompuy och Catherine Ashton beskrivas. EU missar en historisk chans.

Herman van Rompuy har gjort sig känd som en konsensus-inriktad politiker utan starka egna uppfattningar (även om han uttalat sig negativt om Turkiets EU-medlemskap).

Catherine Ashton har inte särskilt mycket erfarenhet av utrikes- och säkerhetspolitik. Det gör det svårt för henne att hävda sig i utrikesministerkretsen, även om det är bra med en kvinna. Storbritannien är ett av de länder som vill ha en svag gemensam utrikestjänst, det gynnar inte heller Ashton. Jobbet borde ha gått till ett litet eller medelstort land.

Carl Bildt tycks få rätt i bedömningen på sin blogg idag:

"I min krets av utrikesministrar finns det utan tvekan en viss farhåga för att en del av statsministrarna mer lutar åt en minimalistisk lösning i ordförandefrågan som skulle komma att reducera våra möjligheter att ha en tydlig röst i världen.
Det skulle – från vår utgångspunkt – innebära en historiskt missad möjlighet."

Det ska bli spännande att någon gång få läsa om hur Carl Bildt försvann i spelet om toppjobben.

Andra om mötet: AB, AB2, AB3, DN, DN2, DN3, Ekot, Expressen, Expressen2, Expressen3, GP, SvD, SvD2, SvD3, Se2009.eu