Den unga tjejen Sundus Mahdi vittnade i söndagens Agenda om hur svårt det är att få klä sig som man vill i Tensta-Rinkeby. Att tiga om kvinnoförtrycket är ett svek. Ändå är det få debattörer som reagerar på hur män försöker sopa problemen under mattan.
När Nalin Pekgul berättade om verkligheten i Tensta beskyllde Mohammed Amin Kharraki från Sveriges unga muslimer henne för "populistisk propaganda". Eftersom det finns islamofobi i samhället är det fel att måla upp en så negativ bild, menade Kharraki. "Det ökar bara polariseringen som finns i samhället mellan ett vi och ett dom".
Det är en märklig syn. Självklart kan man vara emot både islamofobi och diskriminering, samtidigt som man tar strid för kvinnors rätt att klä sig i korta kjolar och gå utan sjal. Om det är något som "ökar polariseringen" så är det att låta bli att beskriva verkligheten, det lärde jag mig av en klok person för länge sedan när vi startade Rör inte min kompis på Järvafältet.
Jag såg Agenda först i går kväll, och är förvånad över att jag läst så lite om Kharrakis uttalanden i tidningarna.
Var är alla feminister, kvinnor som män? Är det mindre viktigt att slåss för kvinnors rättigheter när det är en konservativ tolkning av islam som används för att förtrycka dem? I så fall ägnar vi oss verkligen åt särbehandling.
Arbetarörrelsen har genom sin historia slagits mot olika former av förtryck. Det tog tid att förstå att underordningen av kvinnor var en viktig sak att bryta. Mohammed Kharraki låter som de män i arbetarrörelsens barndom som tyckte att kvinnokampen skymde huvuduppgiften, att förändra klassamhället. "För mig finns det väldigt många mer centrala frågor att debattera", sa Kharraki i Agenda.
Han och andra som tonar ned problemen måste få ett tydligt svar.
Var är Wanja Lundby-Wedin, som talade så bra på (S)-kongressen om att visa solidaritet med de LO-medlemmar som drabbas av främlingsfientlighet? Det är samma medlemmar som blir kränkta av konservativa män för att de inte bär "rätt" klädsel.
Och vad gör RFSU? När kloka Åsa Regnér blev generalsekreterare talade hon om att göra mer i förorterna, men inte ser jag RFSU särskilt ofta på Järvafältet. Elise Ottesen-Jensen hade stått på Tensta torg om hon levt idag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Problemet är flerdimensionerat. För det första håller jag med om att politiker och andra nyttjar den inskränkthet som finns i vissa kretsar till att föra fram en generell diskussion om "islamister". Ett begrepp som används onyanserat och utan kunskap. Att vara kvinnoförtryckare är alltså att vara islamist. Att det sedan finns olika varianter av politisk islam, så som det finns inom kristen politik, allt från liberala, moderata till konservativa och millitanta, hör inte hemma i en polariserad diskussion. För det andra har vi bland en del av våra invandrargrupper en mentalitet som inte hör hemma i 2000-talet och det upplysta samhället. Det kan vi delvis tacka våra politiker för som genom misslyckad integrations och invandringspolitik skapat enklaviseringar och civilisationsnedgångar som fråntar unga tjejer sina rättigheter.
SvaraRaderaTack för bra synpunkter. Jag är muslim kvinna och fri att klä mig men jag har sett muslimska män och kvinnor säga fula saker om mina kläder.
SvaraRaderaSvenskar måste lära sig alla muslimer inte extremister. Varför är det alltid en muslimsk extremist på TV och tala om muslimer. Det är medias fel att alla tror muslimer är extremister. Suada