söndag 15 mars 2020

Dokumentation om det nya coronaviruset (del 2)


Den 1 februari fick jag svar från Folkhälsomyndighetens GD Johan Carlson att deras riskbedömning inte var lägre än ECDC. Jag ifrågasatte detta: "Replying to
Tack för svar. Ni verkar i alla fall kommunicera olika (se två sista punkterna under "ECDC considers that" ecdc.europa.eu/en/publication)

och fortsatte:


Men näst sista punkten säger "mycket låg-låg" sannolikhet medan ni håller fast vid "mycket låg", är det verkligen rimligt? Bättre ta höjd som CDC?


12 februari bloggade jag om brister i regionernas beredskap och föreslog att regeringen skulle be särskilda utredaren Åsa Kullgren om snabba förslag. http://mengstrom.blogspot.com/2020/02/regionernas-krisberedskap-racker-inte.html. Jag twittrade om detta och pingade ansvariga i regeringskansliet.

Jag begärde sedan ut allmänna handlingar från Socialstyrelsen om kontakter med regionerna kring krisberedskapen. Efter att ha fått frågeformuläret bad jag även om sammanställningar på myndigheterna. Jag fick den PM som senare uppmärksammats mycket och var först att skriva om begränsningarna vad gäller skyddsutrustning för vårdpersonal:

·
"Enligt den inventering som genomfördes 30 januari 2020 har Sveriges regioner personlig skyddsutrustning för 1400 vårddygn, vilket kan ses som en gränssättande faktor", skriver FHM och Socialstyrelsen 18.2 angående #coronavirus. Oklar leveranssäkerhet på sikt.

"

Det som är slående är att så lite hände (enligt dokumentationen) mellan att Socialstyrelsen fick in svar från regionerna tidigt i februari och den allvarliga situationen i slutet av februari. Ingen skarp skriftlig uppmaning till regionerna att handla upp lager, ingen hemställan till regeringen om varken åtgärder gentemot regionerna enligt hälso- och sjukvårdslagen eller någon begäran till regeringen att Socialstyrelsen skulle få samordna upphandlingen.

Sanna Rayman skrev en utmärkt text 22 februari på sin blogg hos Dagens Samhälle. Själv satte jag ihop en debattartikel som publicerades 25 februari i samma tidning: http://www2.dstest.se/debatt/brattom-att-hoja-pandemiberedskapen-31628

Senare har jag fått kännedom om att smittskyddsläkaren i Region Stockholm via regionens samordnare tog upp problemen med att köpa in skyddsutrustning och behovet av svensk produktion med Socialstyrelsen i ett mejl 24 februari.

Jag frågade under februari flera större sjukhus vilka inköp de gjort sedan årsskiftet. för att höja beredskapen inför ett större antal fall av det nya coronaviruset. De flesta svarade inte men Karolinska gav ett besked 24 februari: "Vi har inte köpt in några respiratorer under den tid du anger." Jag frågade även de tre storstadsregionerna vilka budgetbeslut de tagit sedan årsskiftet för att höja beredskapen i denna fråga. Endast Västra Götalandsregionen har hittills svarat (26 feb), att: "det inte finns sådana budgetbeslut tagna".


lördag 14 mars 2020

Dokumentation om det nya coronaviruset (del 1)


Jag har skrivit om ett antal samhällskriser (tsunamin 2004, svininfluensan 2009, Fukushima 2011, m.m.) liksom om krisberedskap generellt och särskilt om risken för pandemier. Det nya coronaviruset och vikten av att Sverige höjde sin beredskap var jag en av de första att uppmärksamma. Detta är inte tidpunkten att kritisera någon. Min erfarenhet är dock att utvärderingar efter en kris är viktiga och att det är lätt att glömma delar av det som skett. Vårt minne är selektivt. Därför ska jag försöka lista saker från de första veckorna. Fler skrev om detta men jag mäktar bara med att ta upp det jag själv sett och gjort. Listan är inte komplett.

Den 8 januari berättade tidskriften Foreign Policy: "Scores of people in Wuhan and Hong Kong have been sent to hospitals because of a mystery respiratory ailment—and true to form, China is trying to keep it quiet" (jag retweetade detta)

Fler nyheter följde.

21 januari twittrade jag till MSB: " 
Återigen är
långsamt vad gäller smittsamma sjukdomar. Varför inte info om svenska myndigheters avvägningar om ev. screening på Arlanda, om sjukvårdens kapacitet givet problemen i Stockholm, m.m.? Ingen kris ännu men viktigt med bra information i tid. #coronavirus 

MSB hänvisade till Folkhälsomyndigheten som bara hade mycket begränsad information på sin hemsida. Jag fortsatte: "Jan 22
Replying to @krisinformation
Ni länkar till gammal info. Delar @msbse bedömningen från @folkhalsoinfo att risken för att #coronavirus coronavirus sprids till Sverige är "mycket låg"? Vad är i dag den generella uppfattningen hos @msbse om pandemiberedskapen, t ex vårdplatser i landstingen?

Det kom inget svar på dessa frågor från MSB. Jag skrev en kritisk kommentar och pingade politiskt ansvariga:


Stor förbättringspotential hos
vad gäller information trots miljoner till pr-konsulter. Hoppas RK har bättre koll


Senare samma dag blev informationen från Folkhälsomyndigheten bättre. Jag skrev  Jan 22
Bra att
under dagen har förbättrat sin information om #coronavirus. https://folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/januari/folkhalsomyndigheten-foljer-utvecklingen-kring-det-nya-viruset-i-kina/ . Skulle vara ännu bättre med motivering till att risken för spridning till Sverige betraktas som "mycket låg" givet turism under kinesiskt nyår och fri rörlighet inom EU.

Jag började följa och vidarebefordra information från den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC som genomgående legat högre i sina riskbedömningar än Folkhälsomyndigheten:

ECDC säger nu "moderate likelihood" med kommande fall av #coronavirus inom EU/EES, ännu svårare nu att förstå
bedömning om "mycket låg" sådan risk för Sverige. (För övrigt är ECDC bra exempel på EU-samarbetets värde)


På kvällen 22 januari sattes Wuhan i karantän. Folkhälsomyndigheten uppdaterade sin information och socialminister Lena Hallengren twittrade: "


·

Utbrottet av coronavirus i bla Kina följs löpande av Folkhälsomyndigheten."

Folkhälsomyndigheten låg dock länge kvar vid att risken för allmän smittspridning i Sverige var mycket låg.

28 januari twittrade jag:  

Bra med handlingskraftig socialminister
men vad göra åt landstingen? Beredskapsplaner på papper är inte samma sak som #krisberedskap när vårdplatser och personal saknas. Går det att tvinga landstingen till snabba förbättringar? #coronavirus

31 januari sade en av de ansvariga på den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC: "we are preparing as if it is the next pandemic". Jag retweetade uttalandet. 

Den svenska regeringen beslöt den 1 februari att klassa insjuknande i det nya coronaviruset (covid-19) som allmänfarlig sjukdom. Jag välkomnade detta.

1 februari ställde jag fem frågor till de ansvariga på statlig nivå i Sverige:

Fem frågor om #coronavirus och #krisberedskap: 1. Varför gör
en annorlunda beskrivning av risken för spridning i Sverige ("för närvarande mycket låg") än vad #ecdc gör vad gäller EU/EES?


2. När
säger att regionernas beredskap är god, vad bygger det på för analys av t ex hur många extra patienter med andningssvårigheter som Region Stockholm kan ta emot (respiratorer, vårdplatser, utbildad personal)? #coronavirus

3. Hur ser
på mottagandet av svenskar som återvänder från Hubeiprovinsen och närliggande områden givet bl a att det var först i fredags som hemställan gjordes om att föra in
i smittskyddslagen?



4. Överväger regeringen åtgärder redan nu utifrån svagheter som den särskilda utredaren av sjukvårdens beredskap för kriser kan ha identierat (t ex mer tvingade åtgärder för regionernas beredskap, tillgång till hälsomaterial och läkemedel...)?

5. Var finns information från
om #coronavirus på språk som somaliska och arabiska?


Jag fick ett kortfattat svar från Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell att det pågick en dialog med regionerna.

3 februari skrev tidigare chefen för CDC: "Dr. Tom Frieden

·
It's looking increasingly unlikely that #coronavirus can be contained. I spoke with
this weekend on what that might look like, and what we still don't know. 


Fortsättning följer.