Svagare miljöskydd för klimatets och företagens skull?

Regeringens klimathandlingsplan, som presenterades i dag, följer det tidigare avtalet mellan Tidöpartierna. Fokus på 2045, färre konkreta åtgärder för att nå målen för 2030 vilket nu ser ut att bli svårt utan att köpa utsläppsrätter i andra länder. Färre nationella initiativ, förutom mer kärnkraft. Genomförande av EU:s Fit-for-55 beslut, prioritering av gemensam europeisk utsläppshandel (vad händer med den svenska koldioxidskatten?). Många utredningar. 

Värt notera formuleringarna på s. 132 om att mjuka upp EU:s nuvarande miljölagar för att 'underlätta klimatomställningen' och säkra 'konkurrenskraften'. Denna linje finns också inom EU och lär bli en stor fråga inför valet till Europaparlamentet i juni.

Inför den klimatpolitiska handlingsplanen

Regeringen presenterar sin klimatpolitiska handlingsplan i morgon, enligt uppgifter till Aftonbladet. Här är några tankar om läget i EU:s klimatpolitik som kan ha viss relevans:

Historiskt har föregångsländer varit viktiga i utvecklingen av EU:s klimat- och miljöpolitik. Fit-for-55 hade inte kommit till i det här formen om inte till exempel Tyskland och Danmark satsat på sol och vind eller Storbritanien och sedan sedan Sverige med flera infört klimatpolitiska ramverk. Samspelet mellan medlemsstater och gemensam polik är centralt och kommer att fortsätta vara det, för att klara 2030-målet smen också i ett längre perspektiv 

EU har tagit stora positiva steg från klimatsynpunkt den här femårsperioden, men nu blåser det en motvind där den gröna given ifrågasätts. Det finns också i de beslut som tagits inbyggda översyner framöver som gör det möjligt att sänka ambitionerna om till exempel omvärlden inte går fram lika fort.

Det handlar inte bara om utsläppshandeln. Många beslut ligger fortfarande hos medlemsländerna, på nationell och lokal nivå. Forskningen visar att det behös en policymix för att skapa en efterfrågan på ny teknik, där nationella åtgärder fortfarande är viktiga. 

Dessutom finns en negativ signaleffekt om stater som varit föregångare uppfattas bli mindre ambitiösa. Det kan påverka förhandlingarna om till exempel det mål som ska beslutas för år 2040 inom EU.  

Att köpa utsläppsrätter i andra delar av Europa istället för nationella åtgärder kan alltså ha negativa effekter på utvecklingen inom EU.