Blunda inte för extremismen

Det kommer oroväckande uppgifter om självmordsdådet i Stockholm. Om att mannen hade någon form av stöd. Om att bombdådet var bättre planerat än de som talat om en ensam galning trott. Om kontakter med andra våldsbejakande extremister.

Vi vet fortfarande för lite om eventuella internationella kopplingar. Däremot tror jag det är farligt att inbilla sig att detta var en enstaka förvirrad person eller att spela ned extrem islamism som inspirationskälla för terrordåd.

Säpo visar i en välbalanserad rapport att det finns ett antal våldsbejakande islamister i Sverige. Inte särskilt många, men illa nog. Malena Rembe och övriga bakom rapporten pekar på likheterna med rekryteringen till andra extrema rörelser och betonar vikten av ett brett förebyggande arbete. Det är klokare än många av de liknande EU-planer som Birgitta Ohlsson nu vill efterlikna (utan att demokratiministern nämner ett ord om till exempel föreningslivets betydelse eller arbetet mot segregation).

Det finns inget skäl att behandla extremister som vill använda våld mot civila annorlunda beroende på vilka motiv de anger. Om vänstern förringar det som hände i lördags, och det som kunde ha hänt, blir spelplanen fri för de krafter som vill ha mer repression eller som vill utnyttja tillfället för att spä på främlingsfientligheten.

Istället gäller det att visa hur ett brett arbete mot både orättvisor och extremism kan minska risken för nya terrorförsök. Och, inte minst, att vara ett stöd för de många muslimer som är särskilt utsatta för förtryck av extrema krafter. Det är bästa sättet att bekämpa både islamofobi och våld.

Några av mina tidigare texter om detta:

Vad driver Beatrice Ask på hemliga EU-mötena?

Rädslan för islam ökar bara riskerna

The European Union´s anti-terror plans - lift the secrecy

Europe and terrorism: the wrong path

Blunda inte för den islamska extremismen

Andra om bombdådet: AB, AB2, DN, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, Ekot, Exp, Exp2, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, SvD9, med flera

Bekämpa uppmaningarna till terrordåd

Många skriver klokt om lördagens bombdåd. Det finns mycket att säga om behovet av lugn, om att inte öka motsättningar i samhället, om att minska grogrunden för terrorism.

I dag vill jag ta upp det viktigaste på kort sikt: att hindra liknande nya dåd. Mannen i lördags kan ha varit ensam eller fått hjälp i någon form. Det återstår att se. Däremot pekar allt på att han påverkats av en hatpropaganda som är rätt vanligt förekommande på nätet och i andra sammanhang.

För mig spelar det ingen roll vilka ideologiska förtecken sådan propaganda har när det handlar om att uppmana till terrordåd på civila. Högerextrema, vänsterextrema, islamistiska. Det finns också likheter mellan rekryteringen till olika extrema våldsbejakande rörelser. Den här typen av hatbudskap måste bekämpas.

Jag tror inte man gör det genom att inskränka yttrandefriheten. Priset för att censurera hemsidor med allmänt hållna uppmaningar till väpnad kamp, som EU är inne på, är för högt. Jag tror inte heller det är effektivt.

Direkt kontraproduktivt är att ställa olika grupper mot varandra och peka ut en särskild grupp, som muslimer, som ett problem för majoritetssamhället. Det felet har EU gjort alltför många gånger. Det är ovärdigt moderna demokratiska samhällen, ökar motsättningarna, och döljer dessutom att det ofta är muslimer som blir offer för våld med islamistiska förtecken (liksom för högerextremism).

Däremot är det viktigt att bekämpa våldsideologierna på det sätt som är en traditionell styrka för det svenska samhället.

Att mobilisera det föreningsliv som fortfarande är starkt. Att när det gäller extrema tolkningar av islam visa öppenhet och respekt i samtal med de imamer och andra förebilder som kan påverka unga män att vända sig bort från våldspropagandan. Att bekämpa diskriminering och segregation med stark välfärd och demokratiska värderingar. Utan allt detta blir det effektiva polisarbete som också behövs inte särskilt verkningsfullt.

Andra om bombdådet: AB, Dagens Arena, DN, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, Ekot, Exp, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, SvD9, SvD10, SvD11, SvD12, Krister Kronlid, Martin Marmgren, Peter Andersson, Rasmus Lenefors, med flera

Värna det öppna samhället

Mitt i julhandeln spränger en man sig till döds i centrala Stockholm. Alla tecken tyder på ett misslyckat terrordåd, inspirerat av våldsbejakande extremism.

Hur kommer händelsen att förändra Sverige?

En uppenbar risk är att debatten tystnar om övergrepp i samband med terrorbekämpning. Wikileaks avslöjanden riskerar att falla i skugga. Det blir lättare för myndigheter att lämna över uppgifter om personer i Sverige till exempelvis CIA och NSA utan att säkerställa att grundläggande rättigheter inte kränks. Igår kom till exempel nyheten att den inspektion som ska granska FRA "inte har haft tid" att kontrollera utbytet av personuppgifter med USA och Storbritannien.

Till skillnad från några andra vänsterdebattörer har jag skrivit rätt många gånger om hoten från extrem, våldsbejakande islamism och att terrordåd kan inträffa även i Sverige. Risken finns att gårdagens försök följs av flera. Det som hände igår var ett misslyckande för Säpo, och naturligtvis måste polisen göra sitt yttersta för att hindra terrordåd.

Många - inklusive vänstern - har ett ansvar för att bekämpa både islamofobi och de extrema tolkningar av islam som motiverar människor att döda andra.Vi som kritiserar bristerna i kampen mot terrorn måste också vara beredda att säga att rättssäkerhet ibland kan innebära ökade risker.

Ändå är det viktigare att värna det öppna samhället än att gå så långt i övervakning att grundläggande rättigheter kränks. Därför får inte debatten om övergrepp i kampen mot terrorn tystna.

Andra: AB, AB2, AB3, AB4, BBC, DN, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, DN8, Exp, Exp2, Exp3, GP, GP2, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, Peter Andersson, Peter Högberg, Röda berget, Sandro Wennberg, med flera