Usel krishantering

Hur bra är egentligen Sveriges beredskap för kriser? Det kan man undra efter bombdådet i lördags.

En terrorattack i centrala Stockholm borde rimligtvis ingå i beredskapsplaner och övningar. Ändå har inte Säpo koll på hot som kommer in. Den här gången hade det knappast kunnat hindra det mannen tänkte göra. En annan gång kan det betyda skillnaden mellan liv och död.

Regeringens information var under all kritik. Världen fick veta att detta var ett möjligt terrordåd genom att Carl Bildt twittrade vid midnatt. Fredrik Reinfeldt valde att vänta tills polisen bekräftat. Det hade varit en korrekt linje om inte hans utrikesminister redan var citerad i medier jorden runt. Dessutom verkar inte regeringen ha informerat övriga partiledare med en gång.

Beredskap på pappret är en sak, verkligheten något annat. Allt går inte att förutse. Men ett terrordåd är trots allt möjligt att planera för, till skillnad från många typer av naturkatastrofer. Regeringen måste snabbt visa hur beredskapen ska bli bättre. Självfallet måste också hanteringen granskas av KU.

Dessutom behöver Säpo ta sitt ansvar för att skydda yttrandefriheten på allvar. Det går inte att å ena sidan hoppas att förebilder i förorterna ska kritisera till exempel al-Shabab, och å andra sidan strunta i att ge dem tillräckligt skydd mot hot. Här gör nuvarande Säpochefen Anders Danielsson en snävare tolkning av Säpos uppdrag än sin företrädare Klas Bergenstrand.

Det är orimligt, inte minst i ljuset av de omfattande (och korrekta) insatserna för att skydda Lars Vilks och hans destruktiva vilja till berömmelse.

Andra om bombdådet: DN, DN2, DN3, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, med flera