Finansspekulanternas comeback

Det har inte ens gått två år sedan finanskrisen bröt ut på allvar. Ändå verkar erfarenheterna bortglömda. Dagens attacker mot EU-ländernas stabilitet har samma motiv som den ansvarslösa utlåningen till bostadssektorn - snabba ekonomiska klipp.

När Greklands nye premiärminister Giorgos Papandreou gjorde upp med fusket, inte minst under de senaste fem årens konservativa styre, så utlöste det häftiga reaktioner på finansmarknaden. Det var kanske inte så märkligt.

Däremot är det svårt att se de rationella skälen för de intensiva angreppen på Spanien och Portugal, liksom för att den så kallade marknaden inte litat på EU när man lovat hjälpa Grekland ur krisen.

Ett av skälen till att krisen fördjupas är den kraftiga nedgraderingen av vissa EU-länder, som kreditvärderingsinstituten gjort. Samma institut som missade den amerikanska bolånekrisen. De får nu hård kritik av EU-kommissionen, som vill reglera den ogenomskinliga verksamheten hos dessa mäktiga, icke-folkvalda institutioner.

Om detta skriver svenska ekonomijournalister i stort sett ingenting. Inte heller på nyhetssidorna får vi veta vilka som tjänar på de skyhöga räntor på statsobligationer som krisen driver fram, eller på eurons fall mot andra valutor.

Det är samma brist på kritisk granskning som bidrog till bolånekrisen i USA. Samma blinda tilltro som låter Mats Odell och Finansinspektionen komma undan med ytterst blygsamma begränsningar av dagens ansvarslösa utlåning till svenska bostadsköp.

Nytt gick världens skattebetalare in med stödpaket till bankerna värda upp till ofattbara 7,1 biljoner pund, enligt IMF. Nu tycks finanssektorns fiasko vara glömt. Mottot verkar vara: Spekulera på ni bara, så får medborgarna ta kostnaden.

Andra om krisen: AB, DN, Exp, Exp2, DN2,DN3,DN4, DN5, SvD, SvD2,SvD3,SvD4,SvD5,SvD6, SvD7, med flera