Var fjärde elev i nionde klass är född utomlands eller har två föräldrar som är det. Fortfarande är det stor skillnad i skolresultat mellan dessa elever och 9:or med svensk bakgrund. 87 procent av flickorna och 88 procent av pojkarna med svenska bakgrund blev behöriga till gymnasieskolans nationella program, skrev Skolverket 2025. Motsvarande siffror var 77 procent av flickorna med utländsk bakgrund och 74 procent av pojkarna.
Var fjärde elev med utländsk bakgrund fick alltså inte tillräckligt godkända betyg, tio år efter den stora flyktingvågen. Sakta blir de genomsnittliga meritvärdena bättre för denna grupp, men att det inte skett större förbättringar under så många år är uppseendeväckande. Ändå skapar det varken rubriker eller politiska utspel om rejäla ekonomiska satsningar.
Bättre uppväxtvillkor och skolresultat är framför allt en jämlikhetsfråga. Det är också en underskattad fråga för ekonomisk tillväxt. Att fler klarar grundskolan bra underlättar kompetensförsörjningen och minskar riskerna för sociala problem inklusive kriminalitet. Nationalekonomer har försökt kvantifiera några sådana aspekter, som Anders Österberg och jag lyft fram tidigare.
Ändå diskuterar de politiska partierna sällan integration som en tillväxtfaktor. De rödgröna partierna satsar bara småpengar i sina budgetmotioner jämfört med behoven, och Tidöpartierna verkar inte bry sig särskilt mycket utöver skattesänkningar.
Samma sak gäller andra integrationsåtgärder, som skulle öka sysselsättning och tillväxt.
Vad beror detta på? Jag skulle kunna skriva flera bokkapitel om det efter att varit engagerad i frågorna sedan 1980-talet. En faktor är att myndigheter inte gjort sitt jobb och beskrivit verkligheten som den är, till exempel tydligare lyft fram behovet av stora investeringar när andel elever med utländsk bakgrund ökade så kraftigt (se Skolverkets figur nedan). Samma sak gäller tandvård, psykiatri och mycket annat.
Invandringen ger också ekonomiska fördelar, men investeringar för bättre integration är nödvändiga både för social sammanhållning och för ekonomisk tillväxt. Kommer någon politiker eller medieredaktion att lyfta det under de återstående dagarna till valet 13 september?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar