Elefanten i Sälen

Civilförsvar, terrorism, Nato, påverkansoperationer. Några av många intressanta ämnen när Folk och Försvar ordnar årets Rikskonferens i Sälen. Ändå saknar jag en programpunkt med analys av den viktigaste säkerhetspolitiska aktören. Elefanten i rummet, som kan inleda ett storkrig inom några månader.

Att fälla "bunkerbomben" Massive Ordnance Penetrator hör till uppgifterna för USA:s smygbombare B-2. Tre sådana stridsflygplan har nyss flyttats till Andersen Air Force Base på Guam. Betydligt närmare potentiella mål i Nordkorea än flygbasen i Missouri, där planen normalt finns.

B-2 kan även bära kärnvapen. Förflyttningen till Guam beskrivs av amerikansk militär som tillfällig och del av en långsiktig insats för "assurance and deterrance". Men detta ser också ut att ingå i ett mönster, där amerikansk militär gör sig beredd på ett angrepp mot Nordkorea och dess kärnvapenprogram.

Den brutala diktaturen i Nordkorea driver världen mot en konfrontation genom sina fortsatta raketuppskjutningar och kärnvapenprov. Det är inte bara Donald Trump som säger att USA måste agera. Mindre uppmärksammat, åtminstone i svensk media, är hur konsekvent militära befälhavare i till exempel Stilla Havsflottan uttalat sig på senare tid om att inte tillåta en nordkoreansk förmåga att nå det amerikanska fastlandet med sina raketer.

Trots positiva rubriker om att Nordkorea kommer att delta vid vinter-OS i Pyeongchang och samtal med Sydkorea kvarstår hotet om en stor konflikt med förödande effekter. Det finns uppgifter om ny aktivitet vid bergsområdet där Nordkorea utfört sina senaste kärnvapenprov. USA och Sydkorea har skjutit upp övningen Foal Eagle till efter de olympiska spelen, men den kommer att äga rum senare i vår. Ett eventuellt överraskningsanfall kan lättare äga rum när stora mängder militära tillgångar redan finns i området.

Utredningen om Trumpkampanjens kopplingar till Putins Ryssland kryper allt närmare den amerikanske presidenten. Hur påverkar den inrikespolitiska situationen i USA sannolikheten för ett  angrepp på Nordkorea? Det är en av de frågor som hade varit intressant om Folk och Försvar ägnat mer tid åt (ja, jag vet att det finns ett inslag om säkerhetsläget i Asien på programmet men väl kort med tanke på frågans betydelse). Och hur bra är egentligen den svenska beredskapen inför ett krig som skulle påverka både oss här genom exempelvis cyberattacker och de svenskar som finns i Östasien?

Donald Trumps politik gentemot Mellanöstern och hans syn på den transatlantiska länken har diskuterats på tidigare seminarium som Folk och Försvar hållit, men är fortfarande aktuella frågor, inte minst i ljuset av konflikten mellan Iran och USA:s allierade Saudiarabien, liksom Trumps beslut att flytta den amerikanska ambassaden i Israel till Jerusalem. Det finns många högintressanta frågor kring USA:s roll i geopolitiken, till exempel tankar om en mer offensiv användning av tillgången till billig energi (se exempelvis nyutkomna boken Windfall av tidigare Bush-medarbetaren Meghan O´Sullivan och debatten som den väckt i USA).

Det är bra att Rysslands militära upprustning uppmärksammas, till exempel i dagens Svenska Dagbladet. Själv har jag skrivit i många år om riskerna med Putins auktoritära regim. USA är en demokrati och jag likställer inte det landet med Ryssland. Inrikespolitiken i USA påverkar ändå vårt säkerhetspolitiska läge. Därför hoppas jag att den republikanske elefanten i Vita Huset och USA får större utrymme i Sälen än det kan verka på programmet. Gärna med utgångspunkt i Försvarsberedningens senaste analys:

"Under den nuvarande amerikanska presidentadministrationens första tid vid makten har landets utrikes- och säkerhetspolitik i vissa avseenden präglats av oförutsägbarhet. Mångtydiga budskap i centrala frågor har genererat debatt och skapat viss osäkerhet i omvärlden. Budskapet ”Amerika först”, med en definition av amerikanska intressen såsom i första hand nationella, förefaller fortsätta att vara centralt för presidentadministrationen."