Makt och folkrörelsearbete

Makten i Sverige är ojämnt fördelad. Det är tydligt också vad gäller etnisk bakgrund. Trots att många svenskar har utländsk bakgrund är det ont om chefer med rötter utanför Europa i näringsliv och statsförvaltning. De gäller särskilt människor från Mellanöstern och Afrika. Stefan Löfvens regering är ett välkommet undantag med flera skickliga statsråd som har utomeuropeisk bakgrund. 

Föreningslivet har central betydelse för den sociala sammanhållningen. Det ideella engagemanget för flyktingar är starkt, och många lägger ideella arbetstimmar på läxläsning och annat föreningsarbete som motverkar segregationen. Det är angeläget att stat och kommuner ökar stödet till föreningslivet, inte minst när det gäller samlingslokaler som är en bristvara på många håll. Projektsatsningar för integration har fått kritik, men kan spela en viktig roll om de utformas på ett bra sätt. Att de inte löser alla problem är ett dåligt motargument, även mindre förbättringar är viktiga.

Här några möjliga initiativ för en jämnare maktfördelning och bättre förutsättningar för folkrörelsearbete: 

1. Fortsätt stödet till föreningslivets och studieförbundens arbete för nyanlända flyktingar.

2. Bidra till fler mötesplatser bland annat genom stöd till föreningslokaler och krav på samlingslokaler vid byggande.

3. Sätt upp mål och uppföljningskrav för andelen chefer med utländsk bakgrund i offentlig förvaltning.

4. Beskriv utvecklingen vad gäller chefer med utländsk bakgrund i näringsliv och organisationer, uppmuntra debatt om denna fråga.

5. Fortsätt projektsatsningar för integration men utforma kriterier för stöd på ett bättre sätt med lärdomar från tidigare erfarenheter. Motgångar kan inträffa, men det är fel att ge stöd till organisationer som inte respekterar fundamentala värderingar som kvinnors rättigheter.