Aftonbladets Åsa Linderborg skriver att "idel ädel bushoisie" ska medverka på minneskonserten för Anna Lindh i morgon. Anhängare av förre amerikanske presidenten George W Bush alltså. Jag håller inte med, och det gör kanske inte Hanan Ashrawi heller. Den palestinska företrädaren ska tala i Kungsträdgården. Hon har tidigare sagt så här om Anna Lindh: "Palestinier minns henne som en tydlig och modig röst, en stark kvinna. Vi behöver fler som hon."
George W Bush och hans vice-president Dick Cheney ogillade starkt Anna Lindh och hennes hårda kritik av Bushadministrationens agerande. När Göran Persson skulle besöka Vita Huset i december 2001 försäkrade sig George Bush personligen om att Anna Lindh inte skulle vara med. Dick Cheney misstrodde henne bland annat för kritiken mot Irakkriget.
Då George Bush gick vidare med USA:s nationella missilförsvar var Anna Lindh en av hans tuffaste kritiker. Missilförsvaret riskerade nedrustningen, menade hon. Förre EU-kommissionären Chris Patten har berättat hur hårda samtalen blev med nationella säkerhetsrådgivaren Condoleezza Rice när Anna Lindh tog upp nedrustning och uppmanade USA att hålla fast vid avtalet mot anti-ballistiska missiler. ”Det gick en kall vind genom rummet”, minns Jan Eliasson som också var med.
Anna Lindh var föredragande statsråd för det gemensamma regeringsbeslutet att avvisa två egyptier år 2001. Hon var också en av de första EU-ministrar som krävde rättegång eller frisläppande av USA:s fångar på Guantanamobasen. Hon försökte få EU att ställa gemensamma krav på USA om en rättssäker behandling av fångarna, men andra regeringar vägrade. Tidningar som Der Spiegel och New York Times skrev om hennes tydliga krav på Washington. USA sände ut en skarp diplomatisk uppmaning att bekämpa Anna Lindhs förslag om rättssäkerhet när FN upprättade sanktionslistor mot misstänkta terrorister. Det var ett förslag som borde ha kommit tidigare, men det gick ändå längre än vad andra regeringar sade.
Anna Lindh tillhörde de hårdaste kritikerna av Irakkriget när det bröt ut. Den tyska tidningen Handelsblatt skrev i en minnesruna år 2003: ”En tydlig ståndpunkt och tydliga ord – det var kännemärken för 46-åriga Anna Lindh. ’Galen’, kallade hon i mars den amerikanska Irakpolitiken, en odiplomatisk definition som den svenske statsministern Göran Persson inte skulle låta komma ut munnen, även om den socialdemokratiska regeringen var enig emot det förebyggande kriget i Irak.”
Det handlade inte om något USA-hat. Anna Lindh kom bra överens med sin kollega Colin Powell och de samarbetade i en rad frågor. Men hon var tydlig i sin kritik när supermakten agerade världspolis.
Efter Anna Lindhs död har ingen svensk regering varit lika skarp. Det är förvånande att vänsterröster som vill se en mer självständig utrikespolitik tycks ha glömt detta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar