Det är hög klass på Annika Creutzers bevakning av det skandalösa beslutet om Nya Karolinska. Hon avslöjar i Svenska Dagbladet nya detaljer om skyhöga räntor till lånegivarna, provision till affärsbankerna, 13,85 procents årlig ersättning till byggkonsortiet för deras del av insatsen, och så vidare.
Alliansen på riksnivå vill gärna tala om ansvarstagande för ekonomin. De borgerliga representanterna i Stockholms läns landsting gör det motsatta, skänker bort skattebetalarnas pengar till banker och byggbolag.
Detta är fortfarande inte någon förstasidesfråga för den största morgontidningen i Stockholm. Dagens Nyheter presenterar istället idag tre sidors okritisk hyllning till satsningarna på Karolinska och området runt omkring.
Andra om Nya Karolinska: Alliansfritt Sverige, Mitt i steget, Peter Andersson, Sultans blogg, med flera
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Mats,visst tål projektet att granskas. Och man kan väl fråga sig varför landstinget när det ska pröva OPS-lösningar väljer just detta projekt. Å andra sidan kanske just detta projekt, storlek, komplexitet, tidsperspektivet osv gör det så lämpligt? Och den slutliga notan vet vi faktiskt inget om. För det hänger ihop med hur landstinget finansierar sina kostnader. Och det är inte hugget i sten. Ett annat viktigt perspektiv i frågan är också detta med sekretessen. Men den frågan ska såvitt jag förstått nu prövas rättsligt. Och det är bra.
SvaraRaderaHej,
SvaraRaderaByggkonsortiet budgeterar sin byggkostnad till 14,5 miljarder plus finansiella kostnader. Vad den verkliga slutnotan stannar på vet man dock inte, det går inte att veta innan bygget är klart (helt klart 2018). Däremot vet man att stora komplexa byggen ofta blir dyrare än beräknat. Det viktiga för landstinget är att alla ev fördyringar hamnar hos konsortiet medan landtinget i förväg vet sitt vederlag (1,6 mdr/år för en komplett anläggning. Det täcker in räntor, amortering, risk, underhåll, drift och servicetjänster.) Vederlaget kan sänkas, om räntorna förhandlas om, men aldrig höjas.
OPS-avtal är nytt för Sverige. Landstinget köper långsiktig trygghet och vet exakt sina kostnader under lång tid framåt, medan riskerna hamnar hos byggkonsortiet, som har bäst kunskap att hantera dem (det är deras kärnverksamhet).
mvh / Tomas Philipp, NKS-förvaltningen
Tomas Philipp, NKS-förvaltningen