"Vi måste ha skatter som är tillräckligt höga för att klara välfärdens utmaningar". Det var ett av budskapen när Mona Sahlin inledde Socialdemokraternas förtroenderåd här i riksdagshuset. Alliansens skattesänkningar fick hård kritik för att vara orättvisa och dra undan resurser från välfärden.
Sahlin höll ett ideologiskt tydligt tal, där hon ställde alliansens "sociala klyftor" mot socialdemokratins "sammanhållning och solidaritet". Huvudfrågan i valet blir "jobb eller ökade klyftor", menade hon.
Syftet med talet tycktes vara att slå an tonen inför partikongressen i slutet av oktober. Jobben, utbildningen och välfärden var givna ämnen. Dessutom lyfte Sahlin fram ungdomsfrågorna och storstadspolitiken. I de två ämnena tyckte jag budskapet var mer fokuserat än tidigare. Ska bli intressant att läsa förslaget till politiska riktlinjer, som nu gått ut till ombuden.
Och den socialdemokratiska budgetmotionen i riksdagen. Mona Sahlin använde en liknande formulering som i den gemensamma DN-artikeln med Thomas Östros nyligen: "vi måste orka pröva varje ny reform efter dess effekter på sysselsättningen".
För min del är jag övertygad om att upprustning av miljonprogrammet, fler fritidsgårdar och bättre flyktingmottagning är bra också för jobben. Jag hoppas den socialdemokratiska riksdagsgruppen kommer till samma slutsats i budgetmotionen. Siffrorna där betyder mycket för trovärdigheten i budskapet på partikongressen.
Förtroenderådet behandlade också ett utmärkt Afrikaprogram, med en bra inledande presentation av Joe Frans och kloka inlägg av bland annat Mariam Sherifay och Peter Weiderud.
Efter lunch fortsätter mötet med tal om EU:s Lissabonstrategi och diskussion om tillväxtfrågorna.
Vad som händer i korridorerna - om kommande VU-val med mera - lär visa sig så småningom.
Andra om (S) förtroenderåd: DN, Expressen, Eric Sundström, Mats Johansson, Monica Green, Peter Andersson, Veronica Palm
lördag 12 september 2009
fredag 11 september 2009
Återerövra miljöskatterna, (S)
Problemen tornar upp sig inför klimatmötet i Köpenhamn. Igår presenterade EU-kommissionen sina förslag om finansiering. Innehållet är tunt. Då har ändå inte Anders Borg och hans EU-kollegor förhandlat om pengarna ännu.
Åsa Westlund skriver bra om bristerna. Klimatlöftena får inte gröpa ur tidigare mål om att höja biståndet. Pengarna från utsläppshandeln borde dessutom vara en separat historia, där tjänar de rika länderna själva på affären. Kommissionens förslag får också kritik från andra håll för att innehålla för lite resurser.
Som tur är finns det också goda klimatnyheter. Jag skrev om Japans nya klimatpolitik tidigare. Igår var det Frankrike som tog ett bra steg.
President Sarkozys besked om en koldioxidskatt är bland det viktigaste som hänt i europeisk miljöpolitik de senaste åren. Man kan kritisera enskildheter i beslutet om "klimatbidraget" till statsfinanserna år 2010, men ändå har ett av EU:s ledande länder vågat införa en kontroversiell miljöskatt som påverkar alla medborgare. Det kan sätta fart på miljöskattedebatten inom EU.
Det har gått tjugo år sedan den svenska miljöavgiftsutredningen tog fram förslagen om koldioxidskatt, kväveoxidavgift, miljöklasser på bilar med mera. Historien om hur vi i sekretariatet började skissa på förslaget om koldioxidskatt i en källare på Kreta får jag berätta en annan gång.
Min poäng här är att det var en socialdemokratisk regering som lade fram propositionen om koldioxidskatt och andra miljöskatter, som nu bildar mönster för Frankrike och andra. Inte moderaterna, som Fredrik Reinfeldt påstått.
Under budgetsamarbetet med miljöpartiet blev grön skatteväxling ett fult ord inom delar av socialdemokratin, något "grönisarna" tvingade på Göran Persson och Pär Nuder. Det var synd. Upphovsrätten till de flesta miljöskatterna ligger hos Ingvar Carlsson, Birgitta Dahl och Erik Åsbrink.
Det är fullt möjligt att förena nya och höjda miljöskatter med social rättvisa. Allt beror på hur förslagen genomförs och hur resten av skattesystemet ser ut. Efter de kraftiga borgerliga skattesänkningarna behöver de rödgröna också nya förslag för att klara välfärdens finansiering.
När Lena Hallengren och Tomas Eneroth idag presenterar socialdemokraternas klimat- och energipolitik hoppas jag texterna om ekonomiska styrmedel är mer positiva än under de senaste åren. Den rödgröna reservationen i klimatberedningen var ett bra steg åt det hållet.
Åsa Westlund skriver bra om bristerna. Klimatlöftena får inte gröpa ur tidigare mål om att höja biståndet. Pengarna från utsläppshandeln borde dessutom vara en separat historia, där tjänar de rika länderna själva på affären. Kommissionens förslag får också kritik från andra håll för att innehålla för lite resurser.
Som tur är finns det också goda klimatnyheter. Jag skrev om Japans nya klimatpolitik tidigare. Igår var det Frankrike som tog ett bra steg.
President Sarkozys besked om en koldioxidskatt är bland det viktigaste som hänt i europeisk miljöpolitik de senaste åren. Man kan kritisera enskildheter i beslutet om "klimatbidraget" till statsfinanserna år 2010, men ändå har ett av EU:s ledande länder vågat införa en kontroversiell miljöskatt som påverkar alla medborgare. Det kan sätta fart på miljöskattedebatten inom EU.
Det har gått tjugo år sedan den svenska miljöavgiftsutredningen tog fram förslagen om koldioxidskatt, kväveoxidavgift, miljöklasser på bilar med mera. Historien om hur vi i sekretariatet började skissa på förslaget om koldioxidskatt i en källare på Kreta får jag berätta en annan gång.
Min poäng här är att det var en socialdemokratisk regering som lade fram propositionen om koldioxidskatt och andra miljöskatter, som nu bildar mönster för Frankrike och andra. Inte moderaterna, som Fredrik Reinfeldt påstått.
Under budgetsamarbetet med miljöpartiet blev grön skatteväxling ett fult ord inom delar av socialdemokratin, något "grönisarna" tvingade på Göran Persson och Pär Nuder. Det var synd. Upphovsrätten till de flesta miljöskatterna ligger hos Ingvar Carlsson, Birgitta Dahl och Erik Åsbrink.
Det är fullt möjligt att förena nya och höjda miljöskatter med social rättvisa. Allt beror på hur förslagen genomförs och hur resten av skattesystemet ser ut. Efter de kraftiga borgerliga skattesänkningarna behöver de rödgröna också nya förslag för att klara välfärdens finansiering.
När Lena Hallengren och Tomas Eneroth idag presenterar socialdemokraternas klimat- och energipolitik hoppas jag texterna om ekonomiska styrmedel är mer positiva än under de senaste åren. Den rödgröna reservationen i klimatberedningen var ett bra steg åt det hållet.
torsdag 10 september 2009
Vårdval Sverige blir ännu värre
Jag hade nyligen skäl att studera en vårdavdelning på ett av Stockholms storsjukhus. Besparingarna i landstinget hade haft ett högt pris. En kväll skulle den ansvariga sjuksköterskan hantera tre akutsituationer. Samtidigt.
I Tensta har jag sett en ny privat vårdcentral värva patienter i köpcentrumet med gratis test av blodtrycket. De som skrev under pappret säljarna räckte fram förstod inte alltid att de valde bort landstingets vårdcentral, som de trivs med. Hur mycket den privata vårdcentralen tänker satsa på massvaccineringen i höst återstår att se.
Visst finns det exempel på effektiv privatägd vård med kvalitet, men det är knappast så att alla tycker vården blivit så mycket bättre på senare år. Tvärtom finns det uppenbara brister.
När Dagens Nyheter nu berättar om miljardvinsterna i privata vårdbolag reser det ett antal frågor. Här handlar det till stor del om skattebetalarnas pengar.
Hur ska vården kunna vara rättvis när varje patientbehandling är en kommersiell affär? Erfarenheterna av Vårdval Stockholm är att resurser förs över från fattiga till rika områden.
Blir vården verkligen så mycket effektivare av konkurrensen att det går att motivera vinsterna från ett samhällsperspektiv? Jag tvivlar. Ska man räkna effektivitet måste man ta med förlusterna i samordning: journalsystem som inte fungerar tillsammans, sämre beredskap mot pandemier, kostnader när patienter byter fram och tillbaka mellan vårdgivare.
Vad händer om ett skuldsatt vårdföretag inte klarar lånen? Knut Kainz Rognerud ambitiösa genomgång i DN visar att flera av de stora bolagen är högt skuldsatta. Attendo Care hade till exempel ett negativt eget kapital vid det senaste årsskiftet. Vad blir effekterna för de gamla om Attendo hamnar i ekonomisk kris?
De rödgröna partiernas gedigna granskningsrapport i går visade bland annat hur vårdvalsreformerna förstärker orättvisorna.
Än så länge har vi inte sett effekterna av nästa steg. Vårdval Sverige tvingar fram etableringsfrihet i hela landet, trots kritiska synpunkter från flera remissinstanser. Det kommer att slå hårt mot glesbygden, liksom Vårdval Stockholm gjort mot förorten.
Nästa gång media granskar vårdbolagen lär ännu mer av skattepengarna ha gått till vinster.
Andra om vårdbolagens vinster: Aftonbladet, Expressen, GP, SvD, HBT-sossen, Lars Ohly, Mona for President, Per Ankersjö, Peter Andersson, Röda berget, Röda Malmö, Svensson
I Tensta har jag sett en ny privat vårdcentral värva patienter i köpcentrumet med gratis test av blodtrycket. De som skrev under pappret säljarna räckte fram förstod inte alltid att de valde bort landstingets vårdcentral, som de trivs med. Hur mycket den privata vårdcentralen tänker satsa på massvaccineringen i höst återstår att se.
Visst finns det exempel på effektiv privatägd vård med kvalitet, men det är knappast så att alla tycker vården blivit så mycket bättre på senare år. Tvärtom finns det uppenbara brister.
När Dagens Nyheter nu berättar om miljardvinsterna i privata vårdbolag reser det ett antal frågor. Här handlar det till stor del om skattebetalarnas pengar.
Hur ska vården kunna vara rättvis när varje patientbehandling är en kommersiell affär? Erfarenheterna av Vårdval Stockholm är att resurser förs över från fattiga till rika områden.
Blir vården verkligen så mycket effektivare av konkurrensen att det går att motivera vinsterna från ett samhällsperspektiv? Jag tvivlar. Ska man räkna effektivitet måste man ta med förlusterna i samordning: journalsystem som inte fungerar tillsammans, sämre beredskap mot pandemier, kostnader när patienter byter fram och tillbaka mellan vårdgivare.
Vad händer om ett skuldsatt vårdföretag inte klarar lånen? Knut Kainz Rognerud ambitiösa genomgång i DN visar att flera av de stora bolagen är högt skuldsatta. Attendo Care hade till exempel ett negativt eget kapital vid det senaste årsskiftet. Vad blir effekterna för de gamla om Attendo hamnar i ekonomisk kris?
De rödgröna partiernas gedigna granskningsrapport i går visade bland annat hur vårdvalsreformerna förstärker orättvisorna.
Än så länge har vi inte sett effekterna av nästa steg. Vårdval Sverige tvingar fram etableringsfrihet i hela landet, trots kritiska synpunkter från flera remissinstanser. Det kommer att slå hårt mot glesbygden, liksom Vårdval Stockholm gjort mot förorten.
Nästa gång media granskar vårdbolagen lär ännu mer av skattepengarna ha gått till vinster.
Andra om vårdbolagens vinster: Aftonbladet, Expressen, GP, SvD, HBT-sossen, Lars Ohly, Mona for President, Per Ankersjö, Peter Andersson, Röda berget, Röda Malmö, Svensson
onsdag 9 september 2009
Små (S)kattehöjningar
Socialdemokraterna presenterar viktiga delar av sin kommande budgetmotion på DN Debatt. Skattehöjningarna blir förstås vinkeln i ett antal medier, även om artikeln också berättar om satsningar på jobb, välfärd och ett nytt Kunskapslyft.
Mona Sahlin och Thomas Östros vill införa en ny förmögenhetsskatt och höja skatten på "exklusiva fastigheter". Den som tjänar över en miljon om året får också betala mer till statskassan.
Texten om jobbskatteavdraget är försiktigare. "En fortsatt sänkning av skatten på förvärvsinkomster avvisas". Inget besked om vilken långsiktig nivå på inkomstskatten (S) föreslår.
Här ligger problemet. Trots rubrikerna är det inte så stora skattehöjningar som Mona Sahlin och Thomas Östros föreslår. Inte jämfört med de 80 miljarder som försvunnit från de offentliga finanserna under alliansens regeringstid.
Debatten om skattehöjningar för de rikaste är inte så svår. Utmaningen för (S) är att förklara för metallarbetare och sjuksköterskor varför bra välfärd förutsätter att även de betalar mer.
Det är naturligtvis svårt att gå till val på kraftiga skattehöjningar för vanliga löntagare, där har alliansen lyckats med sin strategi. Men ska socialdemokratin vara trovärdig om höjd kvalitet i välfärden måste nog Sahlin och Östros våga gå längre. Det handlar inte bara om inkomstskatten, utan också om t ex miljö- och energiskatterna och breddade skattebaser på andra områden. Liksom om innovativa sätt att finansiera investeringar i bostäder och infrastruktur utanför de årliga budgetarnas balansräkning.
De reformer som Sahlin och Östros presenterar ser bra ut, men saknar prislapp i artikeln. Dessutom förvarnar (S) om tuffa besparingar efter valet: "Statsutgifter som inte handlar om jobben måste prioriteras ned...Många angelägna områden kommer att behöva stå tillbaka"
Det duger inte.
Sverige är fortfarande ett rikt land med låg nivå på statsskulden. Samtidigt växer klyftorna och förorterna brinner.
Efter alliansens budgetpresentationer i veckan måste (S) skruva upp ambitionerna i sin motion. Återställandet av a-kassan är viktig, men borde inte gå före kvaliteten i äldrevården eller bra uppväxtvillkor. (S) måste berätta hur bostadsbyggandet ska öka, hur flyktingmottagandet ska bli bättre, hur personalen på skolor och äldreboende ska ha tid att höja kvalitén.
Andra om DN-artikeln: AB, AB2, Expressen, SvD, SvD2, SvD3, Eva-Lena Jansson, HBT-sossen, Jinge, Johan Westerholm, Peter Andersson
Mona Sahlin och Thomas Östros vill införa en ny förmögenhetsskatt och höja skatten på "exklusiva fastigheter". Den som tjänar över en miljon om året får också betala mer till statskassan.
Texten om jobbskatteavdraget är försiktigare. "En fortsatt sänkning av skatten på förvärvsinkomster avvisas". Inget besked om vilken långsiktig nivå på inkomstskatten (S) föreslår.
Här ligger problemet. Trots rubrikerna är det inte så stora skattehöjningar som Mona Sahlin och Thomas Östros föreslår. Inte jämfört med de 80 miljarder som försvunnit från de offentliga finanserna under alliansens regeringstid.
Debatten om skattehöjningar för de rikaste är inte så svår. Utmaningen för (S) är att förklara för metallarbetare och sjuksköterskor varför bra välfärd förutsätter att även de betalar mer.
Det är naturligtvis svårt att gå till val på kraftiga skattehöjningar för vanliga löntagare, där har alliansen lyckats med sin strategi. Men ska socialdemokratin vara trovärdig om höjd kvalitet i välfärden måste nog Sahlin och Östros våga gå längre. Det handlar inte bara om inkomstskatten, utan också om t ex miljö- och energiskatterna och breddade skattebaser på andra områden. Liksom om innovativa sätt att finansiera investeringar i bostäder och infrastruktur utanför de årliga budgetarnas balansräkning.
De reformer som Sahlin och Östros presenterar ser bra ut, men saknar prislapp i artikeln. Dessutom förvarnar (S) om tuffa besparingar efter valet: "Statsutgifter som inte handlar om jobben måste prioriteras ned...Många angelägna områden kommer att behöva stå tillbaka"
Det duger inte.
Sverige är fortfarande ett rikt land med låg nivå på statsskulden. Samtidigt växer klyftorna och förorterna brinner.
Efter alliansens budgetpresentationer i veckan måste (S) skruva upp ambitionerna i sin motion. Återställandet av a-kassan är viktig, men borde inte gå före kvaliteten i äldrevården eller bra uppväxtvillkor. (S) måste berätta hur bostadsbyggandet ska öka, hur flyktingmottagandet ska bli bättre, hur personalen på skolor och äldreboende ska ha tid att höja kvalitén.
Andra om DN-artikeln: AB, AB2, Expressen, SvD, SvD2, SvD3, Eva-Lena Jansson, HBT-sossen, Jinge, Johan Westerholm, Peter Andersson
tisdag 8 september 2009
En god miljönyhet
Japans nya regering tänker skärpa landets klimatmål, bekräftade valsegraren Yukio Hatoyama i går. Ambitionen är en sänkning av koldioxidutsläppen med 25% till år 2020, väsentligt mer än dagens mål på 8%.
Hatoyamas uttalande är den bästa klimatnyheten på länge. Annars går förhandlingarna trögt inför Köpenhamnsmötet i december.
Inom det svenska EU-ordförandeskapet börjar man bli orolig. Klarar Barack Obama att få fram klimatbeslut i kongressen när han samtidigt måste slåss för sin hälsoreform?
Att det skulle bli svårt med ett heltäckande avtal i Köpenhamn har stått klart länge. Risken nu är att Fredrik Reinfeldt tonar ned de svenska ambitionerna så mycket att det inte ens blir en politisk överenskommelse om utsläppen år 2020.
Därför vore det så bra at bygga en allians mellan EU och den nya japanska regeringen, både om utsläppsmålen och om krav för energieffektivitet.
Något större steg om biologisk mångfald är däremot svårt att hoppas på under det svenska ordförandeskapet. Den möjligheten försatte Andreas Carlgren för länge sedan, även om det just nu är expertmöte i Sverige.
Hade centerpartiet satsat ordentligt kunde toppmötet i december ha satt nya mål för naturvården i EU:s hållbarhetsstrategi - men biologisk mångfald tycks inte vara en prioriterad fråga.
Hatoyamas uttalande är den bästa klimatnyheten på länge. Annars går förhandlingarna trögt inför Köpenhamnsmötet i december.
Inom det svenska EU-ordförandeskapet börjar man bli orolig. Klarar Barack Obama att få fram klimatbeslut i kongressen när han samtidigt måste slåss för sin hälsoreform?
Att det skulle bli svårt med ett heltäckande avtal i Köpenhamn har stått klart länge. Risken nu är att Fredrik Reinfeldt tonar ned de svenska ambitionerna så mycket att det inte ens blir en politisk överenskommelse om utsläppen år 2020.
Därför vore det så bra at bygga en allians mellan EU och den nya japanska regeringen, både om utsläppsmålen och om krav för energieffektivitet.
Något större steg om biologisk mångfald är däremot svårt att hoppas på under det svenska ordförandeskapet. Den möjligheten försatte Andreas Carlgren för länge sedan, även om det just nu är expertmöte i Sverige.
Hade centerpartiet satsat ordentligt kunde toppmötet i december ha satt nya mål för naturvården i EU:s hållbarhetsstrategi - men biologisk mångfald tycks inte vara en prioriterad fråga.
måndag 7 september 2009
Välfärdskrisen är här
Rapport berättade igår om besparingarna i landstingen. I slutet av året kan 2 500 anställda ha förlorat jobbet. Nästa år kan ytterligare 1 000 jobb försvinna. Bakgrunden är förstås underskotten i landstingens budgetar.
Det räcker inte att regeringen lovar mer pengar till kommuner och landsting för nästa år. Välfärdsjobben försvinner nu. Denna höst.
Alliansen valde bort satsningar på kommuner och landsting i budgeten för 2009. De borgerliga partierna prioriterade skattesänkningarna framför kvaliteten i välfärden, då liksom tidigare.
Fredrik Reinfeldt borde få det svårt med trovärdigheten i sin fortsatta turné för att vinna undersköterskornas röster.
UPPDATERING: I medierapporteringen beskrivs regeringens tio tillfälliga miljarder för 2010 som väldigt mycket pengar. Jag håller inte med. Det är ungefär en tiondel av de skattesänkningar alliansen genomfört. Satsningen kommer för sent och ger inte kommuner och landsting tillräckligt långsiktighet för att bygga ut välfärden.
Andra om välfärdskrisen: AB, DN, Expressen, GP, SvD, SvD2, Claes Krantz, J.N., Peter Swedenmark
Det räcker inte att regeringen lovar mer pengar till kommuner och landsting för nästa år. Välfärdsjobben försvinner nu. Denna höst.
Alliansen valde bort satsningar på kommuner och landsting i budgeten för 2009. De borgerliga partierna prioriterade skattesänkningarna framför kvaliteten i välfärden, då liksom tidigare.
Fredrik Reinfeldt borde få det svårt med trovärdigheten i sin fortsatta turné för att vinna undersköterskornas röster.
UPPDATERING: I medierapporteringen beskrivs regeringens tio tillfälliga miljarder för 2010 som väldigt mycket pengar. Jag håller inte med. Det är ungefär en tiondel av de skattesänkningar alliansen genomfört. Satsningen kommer för sent och ger inte kommuner och landsting tillräckligt långsiktighet för att bygga ut välfärden.
Andra om välfärdskrisen: AB, DN, Expressen, GP, SvD, SvD2, Claes Krantz, J.N., Peter Swedenmark
lördag 5 september 2009
Carl Bildt avslutar
Presskonferensen på Moderna Museet pågår. Carl Bildt började med att sammanfatta diskussionerna i allmänna ordalag. Mellanöstern och Afghanistan stod i centrum, sa han, i likhet med presentationen inför mötet.
Bildt nämnde också Iran, men kortfattat. Ändå envisas jag med att påstå att gårdagens samtal om sanktioner mot Teheran var den mest kontroversiella frågan på det här mötet.
På presskonferensen hänvisade Bildt en fråga om Iran till Javier Solana, som inte sa särskilt mycket mer än att EU fortfarande väntar på det utspel som Iran utlovat.
Carl Bildt kände sig uppmuntrad av framstegen mellan Slovenien och Kroatien, berättade han också på presskonferensen. Påtagligt nöjd. När det gäller Turkiet lyfte Bildt fram betydelsen av vad som sker på Cypern, i likhet med vad Bernard Kouchner gjorde när han lämnade mötet.
Nu ska jag snart byta det utmärkta arrangemanget på Skeppsholmen mot surströmmingsprovning hemma.
Andra om Gymnichmötet: AB, Arvid Falk, Carl Bildt, DN, DN2, GP, SvD, SvD2, SvD3
Bildt nämnde också Iran, men kortfattat. Ändå envisas jag med att påstå att gårdagens samtal om sanktioner mot Teheran var den mest kontroversiella frågan på det här mötet.
På presskonferensen hänvisade Bildt en fråga om Iran till Javier Solana, som inte sa särskilt mycket mer än att EU fortfarande väntar på det utspel som Iran utlovat.
Carl Bildt kände sig uppmuntrad av framstegen mellan Slovenien och Kroatien, berättade han också på presskonferensen. Påtagligt nöjd. När det gäller Turkiet lyfte Bildt fram betydelsen av vad som sker på Cypern, i likhet med vad Bernard Kouchner gjorde när han lämnade mötet.
Nu ska jag snart byta det utmärkta arrangemanget på Skeppsholmen mot surströmmingsprovning hemma.
Andra om Gymnichmötet: AB, Arvid Falk, Carl Bildt, DN, DN2, GP, SvD, SvD2, SvD3
Reinfeldt lyssnade på finansspekulanterna
Jag satt nyss ute i solen och läste dagstidningarna. Utrikesministrarna äter fortfarande lunch.
På sidan 9 i Financial Times hittade jag en stor nyhet om det svenska EU-ordförandeskapet, som jag inte sett i svenska medier.
Regeringen har lagt fram ett förhandlingspapper om reglerna för spekulationsfonder inför ett möte nästa vecka. Sverige vill, enligt Financial Times, mjuka upp kommissionens förslag.
En av de lobbyister som kritiserat hårdare krav för hedgefonder m.m. är nu lycklig över det svenska förhandlingsunderlaget.
Pappret är "measured and sensible", säger Andrew Baker på Alternative Investment Management Association till Financial Times.
Anders Borg är på möte med sina G20-kollegor och i slutet av september åker Reinfeldt till motsvarande möte med regeringschefer och presidenter.
Reglerna för spekulationsfonder var en stor fråga i EU-valrörelsen, bland annat efter inspel från Poul Nyrup Rasmussen för de europeiska socialdemokraterna.
Om det är någon EU-fråga som Mona Sahlin borde ta upp i Kungsträdgården i morgon så är det Reinfeldts flathet mot finansspekulanterna.
På sidan 9 i Financial Times hittade jag en stor nyhet om det svenska EU-ordförandeskapet, som jag inte sett i svenska medier.
Regeringen har lagt fram ett förhandlingspapper om reglerna för spekulationsfonder inför ett möte nästa vecka. Sverige vill, enligt Financial Times, mjuka upp kommissionens förslag.
En av de lobbyister som kritiserat hårdare krav för hedgefonder m.m. är nu lycklig över det svenska förhandlingsunderlaget.
Pappret är "measured and sensible", säger Andrew Baker på Alternative Investment Management Association till Financial Times.
Anders Borg är på möte med sina G20-kollegor och i slutet av september åker Reinfeldt till motsvarande möte med regeringschefer och presidenter.
Reglerna för spekulationsfonder var en stor fråga i EU-valrörelsen, bland annat efter inspel från Poul Nyrup Rasmussen för de europeiska socialdemokraterna.
Om det är någon EU-fråga som Mona Sahlin borde ta upp i Kungsträdgården i morgon så är det Reinfeldts flathet mot finansspekulanterna.
Framsteg om utvidgningen
Den slovenske utrikesministern var överraskande optimistisk när han anlände till Moderna Museet i går. Han hade sina skäl. Den gränskonflikt som blockerat Kroatiens medlemsförhandlingar verkar vara på väg att lösas, som Dagens Nyheter kunde berätta i går (som första tidning i Europa, tror jag).
Utvidgningskommissionären Olli Rehn var också positiv när han kom hit alldeles nyss. "Jag litar på att det nu finns en politisk vilja att röra sig de sista centimetrarna", sa han bland annat.
Kroatiens utrikesminister Gordan Jandrokovic sa att det nu finns en "win-win solution" och att han skulle lämna information om framstegen "very soon". Något svar på vad "very soon" innebär fick inte den församlade mediekåren utanför Moderna Museet.
Andra om "Gymnichmötet": DN, Ekot
Utvidgningskommissionären Olli Rehn var också positiv när han kom hit alldeles nyss. "Jag litar på att det nu finns en politisk vilja att röra sig de sista centimetrarna", sa han bland annat.
Kroatiens utrikesminister Gordan Jandrokovic sa att det nu finns en "win-win solution" och att han skulle lämna information om framstegen "very soon". Något svar på vad "very soon" innebär fick inte den församlade mediekåren utanför Moderna Museet.
Andra om "Gymnichmötet": DN, Ekot
Vårdnadsbidraget ökar segregationen
Det finns stora skillnader mellan stadsdelarna i Stockholm när det gäller att ta ut vårdnadsbidrag, visar Svenska Dagbladet i en ambitiös kartläggning. Tre gånger så många föräldrar i Spånga-Tensta stannar hemma med barnen än i Älvsjö.
Fortfarande är det relativt få som lockats av vårdnadsbidraget. Siffrorna är ändå en varning om att kristdemokraternas älsklingsprojekt ökar segregationen (förutom alla andra effekter vårdnadsbidraget har).
Svenska Dagbladet skriver: "I Rinkeby har en stor andel av mammorna med vårdnadsbidrag somalisk bakgrund – en grupp som generellt redan tidigare har lyckats dåligt på arbetsmarknaden."
Det borde vara ett varningtecken.
Fortfarande är det relativt få som lockats av vårdnadsbidraget. Siffrorna är ändå en varning om att kristdemokraternas älsklingsprojekt ökar segregationen (förutom alla andra effekter vårdnadsbidraget har).
Svenska Dagbladet skriver: "I Rinkeby har en stor andel av mammorna med vårdnadsbidrag somalisk bakgrund – en grupp som generellt redan tidigare har lyckats dåligt på arbetsmarknaden."
Det borde vara ett varningtecken.
fredag 4 september 2009
Var är Bildts långsiktiga initiativ?
"Tre timmar Mellanöstern, en timme Iran."
Så beskrev den franske utrikesministern dagens diskussion här på Moderna Museet. Fast skillnaden i tid motsvarar inte vikten av de två frågorna, tillade Bernard Kouchner på sin improviserade pressträff i ett hörn.
Han fortsätta att tala om allvaret i Iranfrågan. Mötet har haft en diskussion om sanktioner, för och emot, berättade Kouchner. Olika scenarier har varit uppe på bordet beroende på Irans svar och på överläggningarna under FN:s generalförsamling i slutet av september.
Själv menade Kouchner att det finns problem med sanktioner som riktade sig mot civilbefolkningen, som att stoppa importen av drivmedel. Han såg helst - om sanktioner ska till - frysningar av banktillgångar och reseförbud mot namngivna personer i statsledningen.
Det verkar som om både det franska och tyska utrikesministeriet är försiktigare i sina uttalanden om ekonomiska sanktioner än ländernas president/förbundskansler. Men den här sortens diplomati är svårtolkad. Dessutom pågår det valkampanj i Tyskland och koordinationen mellan Merkel och Steinmeier är kanske inte den bästa.
UPPDATERING: Tydligen verkade ändå tysken Günter Gloser rätt samordnad med Kanzleramt under diskussionen. Eventuellt hänvisade han också till Angela Merkels hot om ekonomiska sanktioner, även om han var försiktigare offentligt när han anlände till mötet. Allmänt sett visade diskussionen att det sker en gradvis skärning av EU-ländernas linje ju längre tiden går utan att Iran lämnar något svar.
Afghanistan blir ett stort ämne i morgon, liksom en gemensam diskussion med kandidatländerna om "utvecklingen i EU:s grannskap".
Hur utrikesministrarna ska hinna en ordentlig diskussion kring arbetspappret om EU som global aktör är svårt att förstå.
Det är över huvud taget en svaghet med det här ordförandeskapet. Carl Bildt och UD har hittills gjort ett bra jobb med krishanteringen. Sveriges roll för att undvika en upptrappning av Georgienkonflikten är underskattad, tror jag. Men de långsiktiga, genomarbetade initiativen är alltför få.
Lägg prestigen åt sidan och ta en titt på de utmärkta förslagen från veckans Anna Lindh-seminarium, till exempel om hur konfliktförebyggandet kan bli bättre.
Socialdemokraterna borde å sin sida bli tydligare i opponerandet inför G20-mötet. En rättvisare och stabilare världsekonomi måste också vara en del av utrikespolitiken. Nu finns en unik chans att skärpa kraven på banker och spekulationsfonder, som Anders Borg håller på att fumla bort. Vad säger Thomas Östros inför det extra EU-toppmötet 17 september?
Andra om Gymnichmötet: Carl Bildt, Dagens Arena, DN, DN2, Expressen, Sydsvenskan
Läs också Johanna Meléns intressanta intervju med Jerzy Busek i Aftonbladet.
Så beskrev den franske utrikesministern dagens diskussion här på Moderna Museet. Fast skillnaden i tid motsvarar inte vikten av de två frågorna, tillade Bernard Kouchner på sin improviserade pressträff i ett hörn.
Han fortsätta att tala om allvaret i Iranfrågan. Mötet har haft en diskussion om sanktioner, för och emot, berättade Kouchner. Olika scenarier har varit uppe på bordet beroende på Irans svar och på överläggningarna under FN:s generalförsamling i slutet av september.
Själv menade Kouchner att det finns problem med sanktioner som riktade sig mot civilbefolkningen, som att stoppa importen av drivmedel. Han såg helst - om sanktioner ska till - frysningar av banktillgångar och reseförbud mot namngivna personer i statsledningen.
Det verkar som om både det franska och tyska utrikesministeriet är försiktigare i sina uttalanden om ekonomiska sanktioner än ländernas president/förbundskansler. Men den här sortens diplomati är svårtolkad. Dessutom pågår det valkampanj i Tyskland och koordinationen mellan Merkel och Steinmeier är kanske inte den bästa.
UPPDATERING: Tydligen verkade ändå tysken Günter Gloser rätt samordnad med Kanzleramt under diskussionen. Eventuellt hänvisade han också till Angela Merkels hot om ekonomiska sanktioner, även om han var försiktigare offentligt när han anlände till mötet. Allmänt sett visade diskussionen att det sker en gradvis skärning av EU-ländernas linje ju längre tiden går utan att Iran lämnar något svar.
Afghanistan blir ett stort ämne i morgon, liksom en gemensam diskussion med kandidatländerna om "utvecklingen i EU:s grannskap".
Hur utrikesministrarna ska hinna en ordentlig diskussion kring arbetspappret om EU som global aktör är svårt att förstå.
Det är över huvud taget en svaghet med det här ordförandeskapet. Carl Bildt och UD har hittills gjort ett bra jobb med krishanteringen. Sveriges roll för att undvika en upptrappning av Georgienkonflikten är underskattad, tror jag. Men de långsiktiga, genomarbetade initiativen är alltför få.
Lägg prestigen åt sidan och ta en titt på de utmärkta förslagen från veckans Anna Lindh-seminarium, till exempel om hur konfliktförebyggandet kan bli bättre.
Socialdemokraterna borde å sin sida bli tydligare i opponerandet inför G20-mötet. En rättvisare och stabilare världsekonomi måste också vara en del av utrikespolitiken. Nu finns en unik chans att skärpa kraven på banker och spekulationsfonder, som Anders Borg håller på att fumla bort. Vad säger Thomas Östros inför det extra EU-toppmötet 17 september?
Andra om Gymnichmötet: Carl Bildt, Dagens Arena, DN, DN2, Expressen, Sydsvenskan
Läs också Johanna Meléns intressanta intervju med Jerzy Busek i Aftonbladet.
Carl Bildt får konkurrens
"November, my goodness".
Så svarade Javier Solana på en av frågorna journalisterna kastade ut när dagens Höge Representant anlände till Moderna Museet.
Jag förstår honom. Efter alla dessa år av resande jorden runt är Solanas uppdrag snart slut. Mandatet upphör i mitten av oktober. Så vad EU gör i november måste vara långt ned på spanjorens lista över viktiga saker just nu.
Däremot har Carl Bildt en del att fundera över. Mötet i dag och i morgon leder han med självförtroende och tydligt mandat. Men vad händer om toppmötet i slutet av oktober utser en ny Hög Representant, som Sverige vill?
Den personen lär vilja sätta sin prägel på arbetet snabbt, och en av tankarna är just att minska rollen för det roterande ordförandeskapet.
Sverige ligger i alla fall i startgroparna för att den formella starten ska gå så smidigt som möjligt. Om Irland röstar ja den 2 oktober sätter förhandlingarna om genomförandet av Lissabonfördragets utrikespolitiska delar i gång omedelbart (med viss reservation för vad som händer i Tjeckien och Polen). Även om ingen vill säga det rakt ut är jag övertygad om att utkasten redan ligger klara på svenska UD inför mötena i Bryssel.
Det är mycket som ska klaras ut. Vad jag förstår handlar det främst om fem punkter:
1. Omfattningen av den Höge Representantens uppdrag.
2. Budgeten
3. Juridisk grund
4. Beslutsgången för tillsättningar i utrikestjänsten
5. Hanteringen av EU-delegationerna (krångligt t ex med FN-delegationen i New York)
Regeringens ambition är att få klart ett rambeslut om sådana frågor till toppmötet i oktober. Då finns i alla fall de 27 medlemsländernas uppfattning klar för den Höge Representanten att utgå ifrån.
Frågan är vilket utrymme det ger Carl Bildt under november och december.
Och skulle han själv få jobbet - vilket fortfarande vore fel att utesluta - finns det en ny svensk utrikesminister som säkert också vill synas.
Så svarade Javier Solana på en av frågorna journalisterna kastade ut när dagens Höge Representant anlände till Moderna Museet.
Jag förstår honom. Efter alla dessa år av resande jorden runt är Solanas uppdrag snart slut. Mandatet upphör i mitten av oktober. Så vad EU gör i november måste vara långt ned på spanjorens lista över viktiga saker just nu.
Däremot har Carl Bildt en del att fundera över. Mötet i dag och i morgon leder han med självförtroende och tydligt mandat. Men vad händer om toppmötet i slutet av oktober utser en ny Hög Representant, som Sverige vill?
Den personen lär vilja sätta sin prägel på arbetet snabbt, och en av tankarna är just att minska rollen för det roterande ordförandeskapet.
Sverige ligger i alla fall i startgroparna för att den formella starten ska gå så smidigt som möjligt. Om Irland röstar ja den 2 oktober sätter förhandlingarna om genomförandet av Lissabonfördragets utrikespolitiska delar i gång omedelbart (med viss reservation för vad som händer i Tjeckien och Polen). Även om ingen vill säga det rakt ut är jag övertygad om att utkasten redan ligger klara på svenska UD inför mötena i Bryssel.
Det är mycket som ska klaras ut. Vad jag förstår handlar det främst om fem punkter:
1. Omfattningen av den Höge Representantens uppdrag.
2. Budgeten
3. Juridisk grund
4. Beslutsgången för tillsättningar i utrikestjänsten
5. Hanteringen av EU-delegationerna (krångligt t ex med FN-delegationen i New York)
Regeringens ambition är att få klart ett rambeslut om sådana frågor till toppmötet i oktober. Då finns i alla fall de 27 medlemsländernas uppfattning klar för den Höge Representanten att utgå ifrån.
Frågan är vilket utrymme det ger Carl Bildt under november och december.
Och skulle han själv få jobbet - vilket fortfarande vore fel att utesluta - finns det en ny svensk utrikesminister som säkert också vill synas.
Iran måste ge ett svar, kräver Kouchner
Flaggorna från de 27 medlemsländerna fladdrar vackert utanför Moderna Museet. När utrikesministrarna anländer hit, en efter en, störtar sig medierna över dem för att få sina citat.
Det är tydligt att Iran blir en central fråga på mötet. Javier Solana, som anlände bland de sista till mötet, hoppas få kontakt med ledarskapet i Iran "under de närmaste timmarna". Det iranska budskap som förhandlaren Jalili utlovat har ännu inte kommit.
"De måste ge ett svar", krävde Frankrikes Bernard Kouchner när han kom hit och varnade för att situationen annars kan bli mycket farlig. Tysklands Gunter Gloser, som ersätter utrikesminister Steinmeier, satte också press på Teheran men använde inte lika långtgående språk som Angela Merkel förra veckan. "Vi önskar inga sanktioner", sa Gloser, men manade Teheran att snabbt reagera på de bud som ligger på bordet och betonade att det inte går att vänta hur länge som helst med åtgärder. Österrikes Michael Spindelegger var tveksam till sanktioner.
Ministrarna fick också många frågor om Afghanistan och de civila dödsoffren där, liksom om Israel och Palestina (dock inte om den senaste nyheten att regeringen i Tel Aviv godkänner nya bosättningar, vad jag kunde uppfatta). Irlands utrikesminister tonade ned den senaste opinionsmätningen som visar att nej-sidan går framåt inför folkomröstningen om Lissabonfödraget.
Värt att notera att Sloveniens utrikesminister var påfallade optimistisk om de bilaterala förhandlingarna med Kroatien, som måste klaras ut för att det ska gå framåt med utvidgningen. Det borde vara möjligt att lösa frågan tidigare än slutet av detta år, vilket sagts tidigare. Bytet av premiärminister i Kroatien har haft en stor positiv effekt, menar Samuel Zbogar.
För övrigt finns det åtminstone två skrivna underlag till det här mötet, ett tjockare om Afghanistan och ett tunnare om EU:s globala roll.
Det är tydligt att Iran blir en central fråga på mötet. Javier Solana, som anlände bland de sista till mötet, hoppas få kontakt med ledarskapet i Iran "under de närmaste timmarna". Det iranska budskap som förhandlaren Jalili utlovat har ännu inte kommit.
"De måste ge ett svar", krävde Frankrikes Bernard Kouchner när han kom hit och varnade för att situationen annars kan bli mycket farlig. Tysklands Gunter Gloser, som ersätter utrikesminister Steinmeier, satte också press på Teheran men använde inte lika långtgående språk som Angela Merkel förra veckan. "Vi önskar inga sanktioner", sa Gloser, men manade Teheran att snabbt reagera på de bud som ligger på bordet och betonade att det inte går att vänta hur länge som helst med åtgärder. Österrikes Michael Spindelegger var tveksam till sanktioner.
Ministrarna fick också många frågor om Afghanistan och de civila dödsoffren där, liksom om Israel och Palestina (dock inte om den senaste nyheten att regeringen i Tel Aviv godkänner nya bosättningar, vad jag kunde uppfatta). Irlands utrikesminister tonade ned den senaste opinionsmätningen som visar att nej-sidan går framåt inför folkomröstningen om Lissabonfödraget.
Värt att notera att Sloveniens utrikesminister var påfallade optimistisk om de bilaterala förhandlingarna med Kroatien, som måste klaras ut för att det ska gå framåt med utvidgningen. Det borde vara möjligt att lösa frågan tidigare än slutet av detta år, vilket sagts tidigare. Bytet av premiärminister i Kroatien har haft en stor positiv effekt, menar Samuel Zbogar.
För övrigt finns det åtminstone två skrivna underlag till det här mötet, ett tjockare om Afghanistan och ett tunnare om EU:s globala roll.
Iran het fråga på EU-mötet
Afghanistan och konflikten Israel-Palestina är två ämnen på dagens informella möte med EU:s utrikesministrar.
Själv tror jag ändå att den allra hetaste frågan är Iran och det som beskrivs som en ändrad tysk position när det gäller ekonomiska sanktioner. Det kan bli besvärligt för Carl Bildt, som tidigare varit kritisk till sådana åtgärder. Kan han hålla ihop EU?
Om detta handlar ett längre inlägg på min engelskspråkiga blogg.
Andra om "Gymnichmötet": SvD1, SvD2, Sydsvenskan
Uppdatering: Financial Times ledare idag handlar också om Iran. Många skriver om bombningen i Afganistan. Och Reinfeldt kallar till extra toppmöte 17 september, som väntat.
Själv tror jag ändå att den allra hetaste frågan är Iran och det som beskrivs som en ändrad tysk position när det gäller ekonomiska sanktioner. Det kan bli besvärligt för Carl Bildt, som tidigare varit kritisk till sådana åtgärder. Kan han hålla ihop EU?
Om detta handlar ett längre inlägg på min engelskspråkiga blogg.
Andra om "Gymnichmötet": SvD1, SvD2, Sydsvenskan
Uppdatering: Financial Times ledare idag handlar också om Iran. Många skriver om bombningen i Afganistan. Och Reinfeldt kallar till extra toppmöte 17 september, som väntat.
torsdag 3 september 2009
EU:s inre marknad mer spännande än många tror
Intensiv dag. Mycket att fixa med det nya frilanslivet. Förberedelser för EU-mötet fredag-lördag. Och en spännande paneldebatt hos UD om EU:s inre marknad.
Intressant att höra hur entrepenörer som Johan Kristiansson (dataspelsföretaget Starbreeze), fotomodellen och egenföretagaren Emma Wiklund (tidigare Sjögren), och Christina Tillman (klädföretaget Odd Molly) uppfattar handelshinder och möjligheter på olika marknader.
Jag tycker den inre marknaden är underskattad som politikområde. Den är viktig för konsumenter, företag och för EU:s roll i världen.
Sedan kan jag vara kritisk till förslag som inte tar tillräcklig hänsyn till andra intressen. Som kommissionens första text om tjänstedirektivet.
Dagens seminarium kretsade kring Jörgen Hettnes ambitiösa utredning om horisontella regler för den inre marknaden. Till exempel hur nya bestämmelser om varor och tjänster ska anmälas till Kommerskollegium. Och mycket mer.
Jag försökte få fram tre budskap i mina inlägg från podiet:
1. Det är viktigt att undvika krångel men reglerna om den inre marknaden får inte bli så restriktiva att dynamiken försvinner. Om det tar för lång tid att införa mer ambitiösa regler för miljö, konsumentskydd eller energieffektivitet är risken att Kina och andra växande marknader hämtar inspiration från andra delar av världen, inte från EU. Det vore inte bra för svenska företag.
2. Jörgen Hettne skriver om bristande resurser för marknadskontroll och tillsyn. Om konsumenterna ska lita på den inre marknaden måste myndigheterna få mer pengar för att kontrollera att företagen uppfyller kraven, inte minst nu när även många tjänster kommer att omfattas.
3. Tjänstedirektivets regler om anmälan av nya bestämmelser är nog inte allmänt förstådda hos myndigheter, kommuner, intresseorganisationer eller allmänhet. Här väntar en hel del överraskningar som kommer att vålla debatt så småningom när kommunpolitiker och medier hinner i fatt.
Intressant att höra hur entrepenörer som Johan Kristiansson (dataspelsföretaget Starbreeze), fotomodellen och egenföretagaren Emma Wiklund (tidigare Sjögren), och Christina Tillman (klädföretaget Odd Molly) uppfattar handelshinder och möjligheter på olika marknader.
Jag tycker den inre marknaden är underskattad som politikområde. Den är viktig för konsumenter, företag och för EU:s roll i världen.
Sedan kan jag vara kritisk till förslag som inte tar tillräcklig hänsyn till andra intressen. Som kommissionens första text om tjänstedirektivet.
Dagens seminarium kretsade kring Jörgen Hettnes ambitiösa utredning om horisontella regler för den inre marknaden. Till exempel hur nya bestämmelser om varor och tjänster ska anmälas till Kommerskollegium. Och mycket mer.
Jag försökte få fram tre budskap i mina inlägg från podiet:
1. Det är viktigt att undvika krångel men reglerna om den inre marknaden får inte bli så restriktiva att dynamiken försvinner. Om det tar för lång tid att införa mer ambitiösa regler för miljö, konsumentskydd eller energieffektivitet är risken att Kina och andra växande marknader hämtar inspiration från andra delar av världen, inte från EU. Det vore inte bra för svenska företag.
2. Jörgen Hettne skriver om bristande resurser för marknadskontroll och tillsyn. Om konsumenterna ska lita på den inre marknaden måste myndigheterna få mer pengar för att kontrollera att företagen uppfyller kraven, inte minst nu när även många tjänster kommer att omfattas.
3. Tjänstedirektivets regler om anmälan av nya bestämmelser är nog inte allmänt förstådda hos myndigheter, kommuner, intresseorganisationer eller allmänhet. Här väntar en hel del överraskningar som kommer att vålla debatt så småningom när kommunpolitiker och medier hinner i fatt.
Socialdemokratiskt hopp i Grekland
Det blir nyval i Grekland, annonserade den konservative premiärministern Karamanlis i går kväll.
Låter hoppfullt för den europeiska socialdemokratin, sargad efter EU-valet.
Sverigevännen Georgios Papandreou och hans PASOK har en god chans att vinna i Grekland. En bra samarbetspartner för en svensk rödgrön regering nästa år. Intressant inte minst nu när Mona Sahlin har vind i seglen.
Låter hoppfullt för den europeiska socialdemokratin, sargad efter EU-valet.
Sverigevännen Georgios Papandreou och hans PASOK har en god chans att vinna i Grekland. En bra samarbetspartner för en svensk rödgrön regering nästa år. Intressant inte minst nu när Mona Sahlin har vind i seglen.
Landstingen dåligt förberedda
Det blir mycket om svininfluensan nu, men det kanske inte är så konstigt när den dominerar nyhetsflödet.
"Beredskapen brister" berättar Svenska Dagbladet och bekräftar den bild jag gett här. Mycket är fortfarande oklart om vaccinering och vård.
Vi skulle behöva en bredare vårddebatt i svininfluensans spår. Pandemiberedskapen är viktig i sig, men när det kommer en sådan här påfrestning så märks också allmänna brister ännu mer.
Besparingar i skattesänkningarnas spår. Privatiseringar utan tillräckliga krav på gemensamma journalsystem och rättvis vård. Effektivare landsting (om det över huvud taget är möjligt).
Anders Tegnell på Socialstyrelsen värjer sig mot kritiken om dålig beredskap och hänvisar i SvD till det kommunala självstyret.
Det är märkligt och oansvarigt. Socialstyrelsen har haft alla möjligheter att vara tuffare mot landstingen. Genom skarpare offentlig kritik, genom att berätta tydligare om bristerna för regeringen, genom egna förelägganden, riktlinjer och föreskrifter.
Jag tror snarare det handlar om kårlojaliteten och om att det är svårt att få tillräcklig kraft i krav på bättre beredskap innan krisen verkligen kommer. Så här skrev vi på Aftonbladets ledarsida för snart fyra år sedan om pandemiberedskapen:
"Socialstyrelsens agerande hittills skapar inte förtroende.
Vid en kris ska myndigheten samordna arbetet, men nyckelpersonerna kan lätt bli överbelastade. Det saknas tydliga krav på landstingen att redovisa sin beredskap inför en anstormning till vårdcentraler och smittskyddsläkare."
Nu måste folkhälsominister Maria Larsson öka pressen på landstingen att få ordning på vaccineringen och vården av influensasjuka. Hon är redan sent ute.
Andra om svininfluensan: AB1, AB2, AB3, DN, Expressen1, Expressen2, SvD, Kulturbloggen
"Beredskapen brister" berättar Svenska Dagbladet och bekräftar den bild jag gett här. Mycket är fortfarande oklart om vaccinering och vård.
Vi skulle behöva en bredare vårddebatt i svininfluensans spår. Pandemiberedskapen är viktig i sig, men när det kommer en sådan här påfrestning så märks också allmänna brister ännu mer.
Besparingar i skattesänkningarnas spår. Privatiseringar utan tillräckliga krav på gemensamma journalsystem och rättvis vård. Effektivare landsting (om det över huvud taget är möjligt).
Anders Tegnell på Socialstyrelsen värjer sig mot kritiken om dålig beredskap och hänvisar i SvD till det kommunala självstyret.
Det är märkligt och oansvarigt. Socialstyrelsen har haft alla möjligheter att vara tuffare mot landstingen. Genom skarpare offentlig kritik, genom att berätta tydligare om bristerna för regeringen, genom egna förelägganden, riktlinjer och föreskrifter.
Jag tror snarare det handlar om kårlojaliteten och om att det är svårt att få tillräcklig kraft i krav på bättre beredskap innan krisen verkligen kommer. Så här skrev vi på Aftonbladets ledarsida för snart fyra år sedan om pandemiberedskapen:
"Socialstyrelsens agerande hittills skapar inte förtroende.
Vid en kris ska myndigheten samordna arbetet, men nyckelpersonerna kan lätt bli överbelastade. Det saknas tydliga krav på landstingen att redovisa sin beredskap inför en anstormning till vårdcentraler och smittskyddsläkare."
Nu måste folkhälsominister Maria Larsson öka pressen på landstingen att få ordning på vaccineringen och vården av influensasjuka. Hon är redan sent ute.
Andra om svininfluensan: AB1, AB2, AB3, DN, Expressen1, Expressen2, SvD, Kulturbloggen
onsdag 2 september 2009
Läkarlojalitet hindrar pandemiberedskapen
Vår beredskap inför svininfluensan är god, lugnar folkhälsominister Maria Larsson och de ansvariga på myndigheterna. Det är en sanning med modifikation, som jag skrev i går.
Både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet berättar hur svårt det är att få bra information från vårdcentraler och mödravård. Inte så konstigt, med tanke på att en stor del av sommaren gick förlorad i förberedelserna. Många landsting verkar ha satt ordentlig fart först en bit in i augusti, när cheferna kom tillbaka från sina semestrar.
En annan medievinkel som snart kommer, tror jag, är orättvisorna i vaccineringen och i vården av influensasjuka. Anställda på stora företag går före i kön, medan förtidspensionärer, arbetslösa och flyktingar får ställa sig längre bak. Hur landstingen ska fördela vaccinet efter behov blir till exempel intressant att följa.
Förhoppningsvis blir inte den här pandemin så allvarlig att bristerna leder till ett stort antal dödsfall. Ändå gäller det att sätta mer press på landstingen, nu när de dessutom får pengar från staten.
Vi borde till exempel kunna ha en debatt om hur läkare ska våga kritisera läkare.
När jag jobbade på Miljödepartementet lärde jag mig en del om kärnsäkerhet. Jag var inte operativt ansvarig för beredskapen mot kärnkraftsolyckor, men som biträdande statssekreterare försökte jag ändå lära mig frågorna någorlunda.
En viktig skillnad mellan kärnsäkerhet och pandemiberedskap, tror jag, är att strålskyddsmyndigheterna tänker mer på ”mjuka” frågor som attityder. Det anses till exempel viktigt att reaktoringenjörerna på myndigheterna har en professionell distans till sina tidigare kurskamrater, som jobbar på kärnkraftverk och reaktorföretag.
Jag har skrivit om pandemiberedskapen av och till i fem år. Mitt intryck av Socialstyrelsen är att man inte arbetat tillräckligt med sådana attitydfrågor. Det verkar svårt för de medicinska experterna där att vara tillräckligt kritiska mot sina gamla kollegor och studiekamrater. Annars är det obegripligt att de dåliga pandemiplanerna från landstingen inte ledde till skarpare kritik, eller varför läkare som skrev ut Tamiflu till sina vänner slapp kom undan så lätt.
Kanske är jag orättvis, men det vore i så fall bra om Socialstyrelsen kunde visa hur man metodiskt arbetar för att undvika undermedveten snällhet medicinare emellan. Det går också att lära mycket om tuffa realistiska övningar från strålskyddet.
Nu är det lite sent att öva. Verkligheten blir ett test i sig.
Då duger det inte med allmänt tal om god beredskap. Folkhälsoministern måste få landstingen att skärpa sig, till exempel genom att regeringen uppdrar åt Socialstyrelsen att omedelbart rapportera om bristerna och förelägga landstingen nödvändiga åtgärder.
Andra om svininfluensan: AB, Expressen, SvD, Sydsvenskan, Jinge, Jörgen Modin, Utredarna
Både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet berättar hur svårt det är att få bra information från vårdcentraler och mödravård. Inte så konstigt, med tanke på att en stor del av sommaren gick förlorad i förberedelserna. Många landsting verkar ha satt ordentlig fart först en bit in i augusti, när cheferna kom tillbaka från sina semestrar.
En annan medievinkel som snart kommer, tror jag, är orättvisorna i vaccineringen och i vården av influensasjuka. Anställda på stora företag går före i kön, medan förtidspensionärer, arbetslösa och flyktingar får ställa sig längre bak. Hur landstingen ska fördela vaccinet efter behov blir till exempel intressant att följa.
Förhoppningsvis blir inte den här pandemin så allvarlig att bristerna leder till ett stort antal dödsfall. Ändå gäller det att sätta mer press på landstingen, nu när de dessutom får pengar från staten.
Vi borde till exempel kunna ha en debatt om hur läkare ska våga kritisera läkare.
När jag jobbade på Miljödepartementet lärde jag mig en del om kärnsäkerhet. Jag var inte operativt ansvarig för beredskapen mot kärnkraftsolyckor, men som biträdande statssekreterare försökte jag ändå lära mig frågorna någorlunda.
En viktig skillnad mellan kärnsäkerhet och pandemiberedskap, tror jag, är att strålskyddsmyndigheterna tänker mer på ”mjuka” frågor som attityder. Det anses till exempel viktigt att reaktoringenjörerna på myndigheterna har en professionell distans till sina tidigare kurskamrater, som jobbar på kärnkraftverk och reaktorföretag.
Jag har skrivit om pandemiberedskapen av och till i fem år. Mitt intryck av Socialstyrelsen är att man inte arbetat tillräckligt med sådana attitydfrågor. Det verkar svårt för de medicinska experterna där att vara tillräckligt kritiska mot sina gamla kollegor och studiekamrater. Annars är det obegripligt att de dåliga pandemiplanerna från landstingen inte ledde till skarpare kritik, eller varför läkare som skrev ut Tamiflu till sina vänner slapp kom undan så lätt.
Kanske är jag orättvis, men det vore i så fall bra om Socialstyrelsen kunde visa hur man metodiskt arbetar för att undvika undermedveten snällhet medicinare emellan. Det går också att lära mycket om tuffa realistiska övningar från strålskyddet.
Nu är det lite sent att öva. Verkligheten blir ett test i sig.
Då duger det inte med allmänt tal om god beredskap. Folkhälsoministern måste få landstingen att skärpa sig, till exempel genom att regeringen uppdrar åt Socialstyrelsen att omedelbart rapportera om bristerna och förelägga landstingen nödvändiga åtgärder.
Andra om svininfluensan: AB, Expressen, SvD, Sydsvenskan, Jinge, Jörgen Modin, Utredarna
tisdag 1 september 2009
Jan Björklund och verkligheten
Ikväll började vi med läxläsningen i Tensta igen efter sommaruppehållet. Det är en av de roligaste sakerna jag gjort det senaste året. Ungdomarna är otroligt ambitiösa och kloka. Dessutom får jag chansen att fräscha upp mina alldeles för gamla mattekunskaper.
Kontrasten är stor mot Jan Björklunds skolutspel. "Kunskap" och "begåvning" är inte nödvändigtvis samma sak som att ha höga betyg tidigt i grundskolan. Förutsättningarna är så olika.
Visst är det bra med satsningar på matematik, men inte när pengarna kommer från indragna anslag till förortsskolorna. Samtidigt har Sverige länge saknat en nationell strategi för elever som kommer hit direkt in i ett högstadium på främmande språk för dem. Att begripa matteböckernas beskrivningar av problem är tillräckligt svårt för den som har svenska som modersmål, hur duktig man än är. Sverige förlorar många verkliga begåvningar i onödan.
Jag har sett och hört vilka bra saker Bergsgårdskolan, Hjällboskolan, Rinkebyskolan och många andra gjort med de så kallade Baylanpengarna. Nu försvinner de på samma gång som segregationen i samhället ökar.
Före sommaren pratade jag en hel del med pedagoger, ingenjörer och forskare om hur Sverige på bästa sätt ska ta vara på elevers begåvning för matematik och naturvetenskap. Jag hoppas skriva en längre text om ämnet så småningom.
En sak kan jag säga redan: Nästan ingen trodde på Jan Björklunds sorteringsskola. Tvärtom, den är kontraproduktiv både för eleverna och för Sveriges möjligheter till tillväxt i framtiden.
Kontrasten är stor mot Jan Björklunds skolutspel. "Kunskap" och "begåvning" är inte nödvändigtvis samma sak som att ha höga betyg tidigt i grundskolan. Förutsättningarna är så olika.
Visst är det bra med satsningar på matematik, men inte när pengarna kommer från indragna anslag till förortsskolorna. Samtidigt har Sverige länge saknat en nationell strategi för elever som kommer hit direkt in i ett högstadium på främmande språk för dem. Att begripa matteböckernas beskrivningar av problem är tillräckligt svårt för den som har svenska som modersmål, hur duktig man än är. Sverige förlorar många verkliga begåvningar i onödan.
Jag har sett och hört vilka bra saker Bergsgårdskolan, Hjällboskolan, Rinkebyskolan och många andra gjort med de så kallade Baylanpengarna. Nu försvinner de på samma gång som segregationen i samhället ökar.
Före sommaren pratade jag en hel del med pedagoger, ingenjörer och forskare om hur Sverige på bästa sätt ska ta vara på elevers begåvning för matematik och naturvetenskap. Jag hoppas skriva en längre text om ämnet så småningom.
En sak kan jag säga redan: Nästan ingen trodde på Jan Björklunds sorteringsskola. Tvärtom, den är kontraproduktiv både för eleverna och för Sveriges möjligheter till tillväxt i framtiden.
Brister i beredskapen
En 37-årig man blev det första svenska dödsfallet i svininfluensan. Det är sorgligt, men inte oväntat, som statsepidemiolog Annika Linde uttryckte det i gårdagens Aktuellt.
Nyheten ökar oron, särskilt som det samtidigt kommer rapporter om en snabb spridning av viruset.
Medierna behöver klara två uppgifter. Dels att ge en saklig information om hur allvarlig sjukdomen är och vilka råd man bör följa. Det tycker jag hittills har skett på ett bra sätt. Svininfluensan är allvarlig, men det är fortfarande inte den riktigt farliga pandemi som världen fruktat.
Den andra uppgiften är att granska hur regering och myndigheter klarar situationen, och hur bra vår beredskap egentligen är. Medierna har varit sämre på det. Lugnande besked från regeringen och myndigheterna om tidtabellen för vaccinering och om landstingens krisplaner har ofta återgetts okritiskt.
När antalet fall nu växer syns bristerna i krisberedskapen tydligare. De är förhoppningsvis inte avgörande just nu, men vi måste snabbt lära av dem. Svininfluensan kan bli värre, eller en ny pandemi uppstå.
Landstingens planer var alltför mycket pappersprodukter som inte testats tillräckligt i realistiska övningar. Bråket om betalningen för vaccineringen är ett exempel, liksom oklarheten om vem som ska utföra vaccineringen och hur ett stort antal smittade människor ska behandlas separat från alla andra som uppsöker vårdcentraler och sjukhus.
Besparingar gör att vården har svårare att klara toppbelastningar. Överblicken försvåras av många olika vårdgivare utan gemensamma journalsystem. Marknaden klarar inte på egen hand att få fram tillräckligt av handsprit och andra förebyggande produkter. Det är faktorer som Socialstyrelsen borde ha tagit på större allvar mycket tidigare.
Rättvisan i vården är också i fara. Det är osäkert hur landstingen ska kunna upprätthålla den nationella prioriteringen av vilka som ska få vaccin och antivirala mediciner som Tamiflu först. Starka intressen slåss redan om vaccinet – det är en västanfläkt mot hur det skulle vara vid en ännu allvarligare epidemi. Socialstyrelsen borde ha ingripit långt tidigare med sanktioner mot läkare som skrev ut Tamiflu till sina bekanta – då hade det varit lättare att undvika överförskrivning nu.
Sedan är det fortfarande ett problem att den globala produktionskapaciteten för vaccin är för låg. Folkhälsominister Maria Larsson öppnar i Dagens Nyheter för en ny diskussion om en nordisk vaccinfabrik. Det är bra, men alldeles för sent.
Jag är övertygad om att det går att peka på bristerna utan att skapa onödig oro. Maria Larsson och de ansvariga myndighetscheferna har mycket att lära av svininfluensan. Bättre granskning kan hjälpa Sverige att skärpa beredskapen mot en ännu värre pandemi.
Andra om svininfluensan: Jinge, Peter Andersson, Svensson, AB1, SvD, GP,
Nyheten ökar oron, särskilt som det samtidigt kommer rapporter om en snabb spridning av viruset.
Medierna behöver klara två uppgifter. Dels att ge en saklig information om hur allvarlig sjukdomen är och vilka råd man bör följa. Det tycker jag hittills har skett på ett bra sätt. Svininfluensan är allvarlig, men det är fortfarande inte den riktigt farliga pandemi som världen fruktat.
Den andra uppgiften är att granska hur regering och myndigheter klarar situationen, och hur bra vår beredskap egentligen är. Medierna har varit sämre på det. Lugnande besked från regeringen och myndigheterna om tidtabellen för vaccinering och om landstingens krisplaner har ofta återgetts okritiskt.
När antalet fall nu växer syns bristerna i krisberedskapen tydligare. De är förhoppningsvis inte avgörande just nu, men vi måste snabbt lära av dem. Svininfluensan kan bli värre, eller en ny pandemi uppstå.
Landstingens planer var alltför mycket pappersprodukter som inte testats tillräckligt i realistiska övningar. Bråket om betalningen för vaccineringen är ett exempel, liksom oklarheten om vem som ska utföra vaccineringen och hur ett stort antal smittade människor ska behandlas separat från alla andra som uppsöker vårdcentraler och sjukhus.
Besparingar gör att vården har svårare att klara toppbelastningar. Överblicken försvåras av många olika vårdgivare utan gemensamma journalsystem. Marknaden klarar inte på egen hand att få fram tillräckligt av handsprit och andra förebyggande produkter. Det är faktorer som Socialstyrelsen borde ha tagit på större allvar mycket tidigare.
Rättvisan i vården är också i fara. Det är osäkert hur landstingen ska kunna upprätthålla den nationella prioriteringen av vilka som ska få vaccin och antivirala mediciner som Tamiflu först. Starka intressen slåss redan om vaccinet – det är en västanfläkt mot hur det skulle vara vid en ännu allvarligare epidemi. Socialstyrelsen borde ha ingripit långt tidigare med sanktioner mot läkare som skrev ut Tamiflu till sina bekanta – då hade det varit lättare att undvika överförskrivning nu.
Sedan är det fortfarande ett problem att den globala produktionskapaciteten för vaccin är för låg. Folkhälsominister Maria Larsson öppnar i Dagens Nyheter för en ny diskussion om en nordisk vaccinfabrik. Det är bra, men alldeles för sent.
Jag är övertygad om att det går att peka på bristerna utan att skapa onödig oro. Maria Larsson och de ansvariga myndighetscheferna har mycket att lära av svininfluensan. Bättre granskning kan hjälpa Sverige att skärpa beredskapen mot en ännu värre pandemi.
Andra om svininfluensan: Jinge, Peter Andersson, Svensson, AB1, SvD, GP,
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
