fredag 11 september 2009

Återerövra miljöskatterna, (S)

Problemen tornar upp sig inför klimatmötet i Köpenhamn. Igår presenterade EU-kommissionen sina förslag om finansiering. Innehållet är tunt. Då har ändå inte Anders Borg och hans EU-kollegor förhandlat om pengarna ännu.

Åsa Westlund skriver bra om bristerna. Klimatlöftena får inte gröpa ur tidigare mål om att höja biståndet. Pengarna från utsläppshandeln borde dessutom vara en separat historia, där tjänar de rika länderna själva på affären. Kommissionens förslag får också kritik från andra håll för att innehålla för lite resurser.

Som tur är finns det också goda klimatnyheter. Jag skrev om Japans nya klimatpolitik tidigare. Igår var det Frankrike som tog ett bra steg.

President Sarkozys besked om en koldioxidskatt är bland det viktigaste som hänt i europeisk miljöpolitik de senaste åren. Man kan kritisera enskildheter i beslutet om "klimatbidraget" till statsfinanserna år 2010, men ändå har ett av EU:s ledande länder vågat införa en kontroversiell miljöskatt som påverkar alla medborgare. Det kan sätta fart på miljöskattedebatten inom EU.

Det har gått tjugo år sedan den svenska miljöavgiftsutredningen tog fram förslagen om koldioxidskatt, kväveoxidavgift, miljöklasser på bilar med mera. Historien om hur vi i sekretariatet började skissa på förslaget om koldioxidskatt i en källare på Kreta får jag berätta en annan gång.

Min poäng här är att det var en socialdemokratisk regering som lade fram propositionen om koldioxidskatt och andra miljöskatter, som nu bildar mönster för Frankrike och andra. Inte moderaterna, som Fredrik Reinfeldt påstått.

Under budgetsamarbetet med miljöpartiet blev grön skatteväxling ett fult ord inom delar av socialdemokratin, något "grönisarna" tvingade på Göran Persson och Pär Nuder. Det var synd. Upphovsrätten till de flesta miljöskatterna ligger hos Ingvar Carlsson, Birgitta Dahl och Erik Åsbrink.

Det är fullt möjligt att förena nya och höjda miljöskatter med social rättvisa. Allt beror på hur förslagen genomförs och hur resten av skattesystemet ser ut. Efter de kraftiga borgerliga skattesänkningarna behöver de rödgröna också nya förslag för att klara välfärdens finansiering.

När Lena Hallengren och Tomas Eneroth idag presenterar socialdemokraternas klimat- och energipolitik hoppas jag texterna om ekonomiska styrmedel är mer positiva än under de senaste åren. Den rödgröna reservationen i klimatberedningen var ett bra steg åt det hållet.

1 kommentar:

  1. Varför vill ni hindra tillväxt av ekonomin när det med allra största säkerhet kommer att bli kallare samt att krävas ekonomi till hjälp för de som drabbas av matbrist och annat i kylan?

    Handlar det bara om att ni i vänstern vill sätta tumskruvarna i "kapitalet"?

    Den danske solforskaren Henrik Svensmark har bevisat sin teori, som även visas av att det var varmt under medeltiden och sent 1900-tal, men kallt under lilla istiden, men även visar samband de senaste 10000 åren av klimat (och de senaste 100-tals miljonerna år; alltså på alla tidsskalor).

    Här är beviset förklarat i en artikel häromdan:

    "Det visar sig att solen utför vad vi kan kalla naturliga experiment. Enorma utbrott på solen kan få den kosmiska strålningen på jorden för att plötsligt minska under några dagar. Dagarna efter dessa utbrottet minskar molntäcket med cirka 4 procent och innehållet av flytande vatten i molnen (droppar) minskar med nästan 7 procent. Det här är en mycket stor effekt. Faktiskt så stor att man skulle kunna säga att molnen på jorden har sitt ursprung i rymden."

    Så varför vill ni stoppa ekonomin för att minska CO2, som inte alls är bevisat ha stor klimatpåverkan? Den klimatpåverkan från CO2 som IPCC antar kräver en förstärkning som motbevisats väl.

    SvaraRadera