Allt fler hostar sig igenom svininfluensan. För de flesta är det inte värre än andra influensor, men Sverige har redan haft elva dödsfall i pandemin. Tyvärr blir det fler.
Det går inte att bedöma enskilda fall utan detaljerad kunskap. Däremot kommer det alldeles för många rapporter om kaos på vårdcentraler, friska som går före i kön och sjuka som inte får antivirala mediciner i tid.
När vi så småningom summerar vad som hände under pandemin kommer det att finnas ett antal dödsfall som hade kunnat undvikas med bättre beredskap. Kanske har bristerna redan kostat fler liv än den dåliga hanteringen av tsunamin 2004.
Ändå är jag rädd för att myndigheterna och folkhälsominister Maria Larsson fortsätter att ge en alltför positiv bild. Sverige klarar pandemin bättre än många andra länder, men det betyder inte att läget är godkänt.
Hade dödligheten varit högre i sjukdomen skulle rädslan och kaoset vara förödande. Om inte regeringen själv förstår att det behövs en granskningskommission så måste det kravet komma från oppositionen. Det gäller att lära både av det som fungerat bra (t ex i Skåne) och dåligt (t ex i Stockholm).
Varje dödsfall är en tragedi för de närmaste. Jag är ändå mest orolig för vad som händer nästa gång.
Om vi inte lär av erfarenheterna nu, kommer många av bristerna att finnas kvar. Nästa pandemi kan bli värre.
[UPPDATERING 20 nov: Uppgifterna om att viruset muterat är inget skäl till panik, men visar att möjligheten till en värre pandemi finns om det sker ytterligare förändringar. Det är ett av skälen till varför Maria Larsson måste agera mer kraftfullt än hittills. Och varför samordnar inte svenska myndigheter informationen bättre med sina norska kollegor?]
Andra om svininfluensan: AB, AB2, AB3, AB4, AB5, AB6, DN, DN2, Ekot, Expressen, GP, SvD, SvD2, SvD3, Ett hjärta rött
torsdag 19 november 2009
Låt inte de stora EU-länderna bestämma
Många namn är i luften inför kvällens EU-toppmöte. En av Fredrik Reinfeldts utmaningar är att värna de små och medelstora länders inflytande i EU. Minst en av toppjobben måste gå till en stark personlighet som inte är britt, fransk eller tysk.
Lissabonfördraget ökar de stora ländernas makt. Det är delvis en naturlig följd av att EU vuxit. Med 27 medlemsländer förlorade det gamla röstsystemet sin legitimitet. Frankrike, Storbritannien och Tyskland måste ha ett inflytande i rimlig proportion till deras stora befolkning.
Risken är att de tre stora bestämmer för mycket. Det finns redan starka sådana tendenser. Samordningen mellan Berlin, London och Paris har blivit starkare. Hur självständiga blir den permanenta ordföranden och den höge representanten för utrikespolitiken?
Fredrik Reinfeldt får kritik i Bryssel och i europeisk press för passivitet inför kvällens möte. Sveriges statsminister borde ha satt ned foten tidigare, heter det.
Det är svårt att bedöma riktigheten i kritiken. Reinfeldt har inte gått med på att Frankrike och Tyskland ska bestämma vilka som får jobben. Det är bra. Dessutom kanske Reinfeldt har några ess i skjortärmen på kvällens möte.
Carl Bildt nämns som ett sådant, nu till jobbet som EU-ordförande. Spekulationerna om Reinfeldt själv har däremot tystnat.
Inget av namnen är omöjliga. Teoretiskt sett passar de in i pusslet: bägge är borgerliga politiker med erfarenheter som regeringschefer. Mot Bildt talar samma sak som tidigare: Sarkozy gillar inte honom. Dessutom skulle det bli en uppenbar konkurrens mellan Bildt och den höge representanten. Mot Reinfeldt talar hans eget uttalande att han vill delta i valrörelsen 2010.
Bland alla andra spekulationer kan man notera att kvinnor som Catherine Ashton och Elisabeth Guigou nämns oftare som hög representant, samtidigt som dagsnoteringen på Massimo d´Alema verkar ha sjunkit. Spanjorerna håller på med något - Zapatero lanserade sin utrikesminister Moratinos som sedan omedelbart sa att han inte var kandidat. Kan lösningen till slut bli att Solana sitter kvar en tid, trots sina hälsoproblem? Eller vill Spanien manövrera fram Felipe Gonzalez som ordförande? Tony Blair håller sig kvar som kandidat till ordförandejobbet där också Balkenende och van Rompuy är lågoddsare.
Det är ingen mening att räkna upp alla namn. Viktigare är vad personerna står för. Då blir ett central kriterium att inte gå i de stora ländernas ledband. Att hitta sådana personer är Reinfeldts viktigaste uppgift ikväll.
Namnet på ytterligare en person nämns också i Bryssel, men på annat sätt. "Anna Lindh hade varit den perfekta kandidaten", sa en EU-veteran i kommissionen nyligen till mig. "Skicklig utrikespolitiker, kvinna, socialdemokrat". En liknande bild ger en av de mest respekterade korrespondenterna i Bryssel utifrån sina kontakter i ministerrådet.
Andra om EU-toppmötet: DN, DN2, Expressen, SvD, SvD2, SvD3
Lissabonfördraget ökar de stora ländernas makt. Det är delvis en naturlig följd av att EU vuxit. Med 27 medlemsländer förlorade det gamla röstsystemet sin legitimitet. Frankrike, Storbritannien och Tyskland måste ha ett inflytande i rimlig proportion till deras stora befolkning.
Risken är att de tre stora bestämmer för mycket. Det finns redan starka sådana tendenser. Samordningen mellan Berlin, London och Paris har blivit starkare. Hur självständiga blir den permanenta ordföranden och den höge representanten för utrikespolitiken?
Fredrik Reinfeldt får kritik i Bryssel och i europeisk press för passivitet inför kvällens möte. Sveriges statsminister borde ha satt ned foten tidigare, heter det.
Det är svårt att bedöma riktigheten i kritiken. Reinfeldt har inte gått med på att Frankrike och Tyskland ska bestämma vilka som får jobben. Det är bra. Dessutom kanske Reinfeldt har några ess i skjortärmen på kvällens möte.
Carl Bildt nämns som ett sådant, nu till jobbet som EU-ordförande. Spekulationerna om Reinfeldt själv har däremot tystnat.
Inget av namnen är omöjliga. Teoretiskt sett passar de in i pusslet: bägge är borgerliga politiker med erfarenheter som regeringschefer. Mot Bildt talar samma sak som tidigare: Sarkozy gillar inte honom. Dessutom skulle det bli en uppenbar konkurrens mellan Bildt och den höge representanten. Mot Reinfeldt talar hans eget uttalande att han vill delta i valrörelsen 2010.
Bland alla andra spekulationer kan man notera att kvinnor som Catherine Ashton och Elisabeth Guigou nämns oftare som hög representant, samtidigt som dagsnoteringen på Massimo d´Alema verkar ha sjunkit. Spanjorerna håller på med något - Zapatero lanserade sin utrikesminister Moratinos som sedan omedelbart sa att han inte var kandidat. Kan lösningen till slut bli att Solana sitter kvar en tid, trots sina hälsoproblem? Eller vill Spanien manövrera fram Felipe Gonzalez som ordförande? Tony Blair håller sig kvar som kandidat till ordförandejobbet där också Balkenende och van Rompuy är lågoddsare.
Det är ingen mening att räkna upp alla namn. Viktigare är vad personerna står för. Då blir ett central kriterium att inte gå i de stora ländernas ledband. Att hitta sådana personer är Reinfeldts viktigaste uppgift ikväll.
Namnet på ytterligare en person nämns också i Bryssel, men på annat sätt. "Anna Lindh hade varit den perfekta kandidaten", sa en EU-veteran i kommissionen nyligen till mig. "Skicklig utrikespolitiker, kvinna, socialdemokrat". En liknande bild ger en av de mest respekterade korrespondenterna i Bryssel utifrån sina kontakter i ministerrådet.
Andra om EU-toppmötet: DN, DN2, Expressen, SvD, SvD2, SvD3
onsdag 18 november 2009
Ansvarslösa löften om Baltikum
Finns det ett folkligt stöd i Sverige för att ingripa militärt vid en kris i Baltikum? Det borde ha diskuterats brett innan säkerhetspolitikerna försatte oss i den situation som Svenska Dagbladet beskriver idag.
Det är ansvarslöst att ge något som liknar försvarslöften utan offentlig debatt och utan tillräckliga militära resurser. En kris på andra sidan Östersjön kan snabbt skapa stort tryck på Sverige att gå med i Nato utan demokratisk förankring. Dessutom kan effekterna för den svenska befolkningen bli förödande. Det är 200 år sedan vi hade krig på svensk mark.
Därför hoppas jag att Urban Ahlin och Jan Eliasson är lika tydliga i sina nej till Nato som Göran Persson var på Socialdemokraternas partikongress nyligen.
Sverige kan luta sig mot de formuleringar om alliansfriheten som finns i Lissabonfördraget. Visst ska vi vara beredda att stödja Baltikum, men vi måste själva kunna välja formerna för det.
Låt inte alliansens Nato-vänner och generalerna bestämma vilka risker Sverige ska ta. Det måste vara ett brett förankrat politiskt beslut.
Här ett urval av mina tidigare texter i ämnet:
Don´t forget about the Baltic Sea
Säg nej till Nato (ledare i Aftonbladet om nordiskt försvarssamarbete och Baltikum)
Lettland behöver en rättvis krispolitik (ledarkrönika i Aftonbladet om ökade konflikter i den ekonomiska krisens spår)
Det är ansvarslöst att ge något som liknar försvarslöften utan offentlig debatt och utan tillräckliga militära resurser. En kris på andra sidan Östersjön kan snabbt skapa stort tryck på Sverige att gå med i Nato utan demokratisk förankring. Dessutom kan effekterna för den svenska befolkningen bli förödande. Det är 200 år sedan vi hade krig på svensk mark.
Därför hoppas jag att Urban Ahlin och Jan Eliasson är lika tydliga i sina nej till Nato som Göran Persson var på Socialdemokraternas partikongress nyligen.
Sverige kan luta sig mot de formuleringar om alliansfriheten som finns i Lissabonfördraget. Visst ska vi vara beredda att stödja Baltikum, men vi måste själva kunna välja formerna för det.
Låt inte alliansens Nato-vänner och generalerna bestämma vilka risker Sverige ska ta. Det måste vara ett brett förankrat politiskt beslut.
Här ett urval av mina tidigare texter i ämnet:
Don´t forget about the Baltic Sea
Säg nej till Nato (ledare i Aftonbladet om nordiskt försvarssamarbete och Baltikum)
Lettland behöver en rättvis krispolitik (ledarkrönika i Aftonbladet om ökade konflikter i den ekonomiska krisens spår)
tisdag 17 november 2009
Cecilia Malmström ett bra val
Regeringen har nominerat Cecilia Malmström till EU-kommissionär. Få svenska politiker är lika kunniga. Nu gäller det att få ett tungt ansvarområde i nästa kommission.
Miljö kan vara ett sådant, utvidgning ett annat, medborgerliga rättigheter ett tredje. Reinfeldt konstaterade att det finns många fler.
Cecilia Malmström har länge varit engagerad för öppenhet och bättre styrelseformer. Det blir viktigt även i nästa kommission, oavsett vilken portfölj Malmström får. Däremot kommer Malmströms politiska värderingar att bidra till en ännu mer marknadsliberal kommission - hon var en av de mest pådrivande för tjänstedirektivet.
Utnämningen får också ses som en gest mot regeringens småpartier, hårt trängda. Jag hade fel som trodde att Moderaterna skulle lägga beslag även på denna post. Kanske blev det nödvändigt för Reinfeldt att visa en viss generositet.
Som Europaminister har Cecilia Malmström blivit undanskuffad av Reinfeldt. Nu får hon friare spelrum. Det är nog bra både för Malmström och för svensk europapolitik.
Intressant också att Reinfeldt inte avfärdar uppgifterna om Carl Bildt som permanent ordförande, även om hans skäl till det är rimliga - inga kommentarer före torsdag kväll.
Andra om nomineringen: AB, DN, Ekot, Exp, GP, SvD, SvD2, Cecilia Malmström, I hell-mans värld, Jonas Sjöstedt, Magnus Andersson, Min gröna vardag, Niklas Frykman
Miljö kan vara ett sådant, utvidgning ett annat, medborgerliga rättigheter ett tredje. Reinfeldt konstaterade att det finns många fler.
Cecilia Malmström har länge varit engagerad för öppenhet och bättre styrelseformer. Det blir viktigt även i nästa kommission, oavsett vilken portfölj Malmström får. Däremot kommer Malmströms politiska värderingar att bidra till en ännu mer marknadsliberal kommission - hon var en av de mest pådrivande för tjänstedirektivet.
Utnämningen får också ses som en gest mot regeringens småpartier, hårt trängda. Jag hade fel som trodde att Moderaterna skulle lägga beslag även på denna post. Kanske blev det nödvändigt för Reinfeldt att visa en viss generositet.
Som Europaminister har Cecilia Malmström blivit undanskuffad av Reinfeldt. Nu får hon friare spelrum. Det är nog bra både för Malmström och för svensk europapolitik.
Intressant också att Reinfeldt inte avfärdar uppgifterna om Carl Bildt som permanent ordförande, även om hans skäl till det är rimliga - inga kommentarer före torsdag kväll.
Andra om nomineringen: AB, DN, Ekot, Exp, GP, SvD, SvD2, Cecilia Malmström, I hell-mans värld, Jonas Sjöstedt, Magnus Andersson, Min gröna vardag, Niklas Frykman
Försvara kvinnors rättigheter
Diskussionen om "svenska värderingar" i söndagens Agenda blev förvirrad. Socialdemokratin har inte råd att abdikera från debatten och låta Folkpartiet ta över arbetarrörelsens värdeord.
På några minuter skulle Nyamko Sabuni (FP) och Veronica Palm (S) klara ut vad som är "svenska normer" och vad nyanlända ska lära sig i ämnet "samhällsorientering". Palms uppgift var inte lätt med programmets röriga upplägg. Hon hävdade med rätta att arbete är bästa vägen till integration, men kom inte så mycket längre.
Istället relativiserade Veronica Palm i ett inlägg: "vad som är svenska värderingar och vad som inte är det, är väldigt olika". Programledaren Karin Hübinette fyllde på genom att fråga: "vad är det man ska lära ut som är mer än lagar och regler?".
Det gav Nyamko Sabuni fritt spelrum att prata om den värdegrund som byggts upp i Sverige under många år kring respekt för demokrati, mänskliga rättigheter och jämställhet.
Jag blir upprörd över Sabunis retorik, eftersom jag vet hur Folkpartiet stoppat stödet till förortsskolorna, gynnar friskolor, inför vårdval och andra reformer som gör det svårare för människor att mötas. Segregationen är det största hotet mot det "kitt" av gemensamma värderingar som Sabuni talar om.
Andra tittare kanske inte känner till Jan Björklunds politik lika väl. Deras bild kan bli att Sabuni säger det viktiga medan Socialdemokraterna inte står upp för värderingar som borde vara självklara, men som inte är det (läs till exempel Nalin Pekguls viktiga artikel i dagens DN).
"Jag älskar Sverige", kallar Luciano Astudillo sin blogg. Han argumenterar klokt om behovet av en svensk identitet som är öppen för mångfald samtidigt som den respekterar grundläggande värden. Cem Özdemir, ett av språkrören för De Gröna i Tyskland, resonerar på ett liknande sätt.
Den debatten måste fler socialdemokrater ta. Lita på att Folkpartiet kommer att köra sitt prat om svenska värderingar i valrörelsen trots att den praktiska politiken går i motsatt riktning.
Arbetarrörelsen måste tydligt försvara kvinnors rättigheter, respekten för olika sexuell läggning, demokratins principer. Oavsett varifrån hoten kommer.
Det är inte bara lagarna som uttrycker värdegrunden för det svenska samhället. Principerna i läroplanen för grundskolan också viktiga. De är inte självklara, utan finns där på grund av många decenniers folkrörelsearbete. Naturligtvis finns värderingarna på många håll, och det finns stora brister även i Sverige, men de nordiska länderna har kommit längre än många andra delar av världen.
Istället för att ducka för Nyamko Sabuni borde Socialdemokraterna föreslå skärpa formuleringar i läroplanerna, till exempel om kvinnors rätt till sin sexualitet och om HBT-personers rättigheter. Dessa principer måste gälla för all skattefinansierad verksamhet. Arbetarrörelsen måste också som folkrörelse ta debatten mot dem som förtrycker unga tjejer i namn av konservativa tolkningar av religion - oavsett vilken den är.
Det finns ingen motsättning mellan generella åtgärder för sammanhållning och särskilda insatser för att försvara kvinnors rättigheter - tvärtom.
På några minuter skulle Nyamko Sabuni (FP) och Veronica Palm (S) klara ut vad som är "svenska normer" och vad nyanlända ska lära sig i ämnet "samhällsorientering". Palms uppgift var inte lätt med programmets röriga upplägg. Hon hävdade med rätta att arbete är bästa vägen till integration, men kom inte så mycket längre.
Istället relativiserade Veronica Palm i ett inlägg: "vad som är svenska värderingar och vad som inte är det, är väldigt olika". Programledaren Karin Hübinette fyllde på genom att fråga: "vad är det man ska lära ut som är mer än lagar och regler?".
Det gav Nyamko Sabuni fritt spelrum att prata om den värdegrund som byggts upp i Sverige under många år kring respekt för demokrati, mänskliga rättigheter och jämställhet.
Jag blir upprörd över Sabunis retorik, eftersom jag vet hur Folkpartiet stoppat stödet till förortsskolorna, gynnar friskolor, inför vårdval och andra reformer som gör det svårare för människor att mötas. Segregationen är det största hotet mot det "kitt" av gemensamma värderingar som Sabuni talar om.
Andra tittare kanske inte känner till Jan Björklunds politik lika väl. Deras bild kan bli att Sabuni säger det viktiga medan Socialdemokraterna inte står upp för värderingar som borde vara självklara, men som inte är det (läs till exempel Nalin Pekguls viktiga artikel i dagens DN).
"Jag älskar Sverige", kallar Luciano Astudillo sin blogg. Han argumenterar klokt om behovet av en svensk identitet som är öppen för mångfald samtidigt som den respekterar grundläggande värden. Cem Özdemir, ett av språkrören för De Gröna i Tyskland, resonerar på ett liknande sätt.
Den debatten måste fler socialdemokrater ta. Lita på att Folkpartiet kommer att köra sitt prat om svenska värderingar i valrörelsen trots att den praktiska politiken går i motsatt riktning.
Arbetarrörelsen måste tydligt försvara kvinnors rättigheter, respekten för olika sexuell läggning, demokratins principer. Oavsett varifrån hoten kommer.
Det är inte bara lagarna som uttrycker värdegrunden för det svenska samhället. Principerna i läroplanen för grundskolan också viktiga. De är inte självklara, utan finns där på grund av många decenniers folkrörelsearbete. Naturligtvis finns värderingarna på många håll, och det finns stora brister även i Sverige, men de nordiska länderna har kommit längre än många andra delar av världen.
Istället för att ducka för Nyamko Sabuni borde Socialdemokraterna föreslå skärpa formuleringar i läroplanerna, till exempel om kvinnors rätt till sin sexualitet och om HBT-personers rättigheter. Dessa principer måste gälla för all skattefinansierad verksamhet. Arbetarrörelsen måste också som folkrörelse ta debatten mot dem som förtrycker unga tjejer i namn av konservativa tolkningar av religion - oavsett vilken den är.
Det finns ingen motsättning mellan generella åtgärder för sammanhållning och särskilda insatser för att försvara kvinnors rättigheter - tvärtom.
Klimatproblem och Vattenfall-fiasko
När Kina och USA kommer överens om klimatet står Fredrik Reinfeldt vid sidan av. När Vattenfall byter VD tvingas Maud Olofsson erkänna att hon lämnat felaktiga uppgifter. Det är inte bara centerpartiet som är i kris. Hela regeringens trovärdighet står på spel.
Än så länge är uppgifterna från Barack Obamas samtal med Hu Jintao luddiga. De två ledarnas uttalanden på presskonferensen om klimatet säger inte särskilt mycket.
Kanske avgjordes frågan redan på det asiatiska toppmötet, då Obama och Jintao sa nej till ett bindande avtal i Köpenhamn. Toppmötet suddade till och med ut G8-löftet om minskade utsläpp till år 2050. Några siffror till år 2020 var förstås inte aktuella.
Sverige har hamnat i skymundan. Danmarks statsminister åkte till Singapore, inte Reinfeldt. USA ville inte ha några representanter för EU där, skriver ansedda Le Monde. Tidningen berättar hur Frankrike och Brasilien försöker bygga en allians för att motverka USA och Kina. Målet är en mer ambitiös överenskommelse i Köpenhamn. Det är just det jobb Fredrik Reinfeldt borde ha gjort istället för att lägga sig platt vid mötet med Obama i Washington.
Le Monde beskriver läget i EU så här: "På torsdag den 19 november, före mötet i Europeiska Rådet, kommer Sarkozy att träffa den tyska förbundskanslern Angela Merkel och den danske statsministern Lars Lökke Rasmussen, värd för (klimat)konferensen, för att konsolidera EU:s position". Tidningen nämner inte ens Sverige och Reinfeldt.
Aktuellt beskrev igår kväll läget inför Köpenhamn i en utmärkt fördjupning (allt vanligare sedan Lennart Persson tog över). Jag har dock svårt att förstå Erika Bjerströms optimism. Visst kan det bli en överenskommelse, men frågan är hur den ser ut. Just nu pekar det mesta mot slutsatser som river upp Kyotoprotokollet och ersätter det med svaga mål på lång sikt.
Det är precis vad Vattenfall och andra lobbyister arbetat för under lång tid. Klimatet och den dåliga styrningen av statens energibolag hänger samman.
Maud Olofssons felsteg är mer än hafsiga uttalanden av en politiker som brukar slinta med tungan ("Hitler gjorde tokiga saker"). När det gäller Vattenfall är hon ett statsråd som ska utöver regeringsmakten. De senaste dagarnas virrvarr av felaktigheter skadar förtroendet för näringsministerns tjänsteutövning.
Det är inte första gången. Så här uttalade sig Maud Olofsson om FRA-lagen innan debatten blev som mest intensiv:
"Vid en pressträff i riksdagen i dag framhöll hon att lagförslaget egentligen bara innebär en reglering av något som ägt rum under många år.
När Telia var statliga televerket, så skedde avlyssningen av teletrafiken i det bundna kabelnätet. Nu ges FRA rätt att avlyssna all tele- och internettrafik över Sveriges gränser.
- Ja, det är klart att det alltid har funnits spaning för rikets säkerhet, sade Maud Olofsson, som menar att behovet av lagstiftning uppstod när Telia blev ett bolag." (SvD 9 mars 2007)
En tidigare FRA-chef förnekade Maud Olofssons uppgifter. Antingen hade näringsministern rätt. Då avslöjade hon uppgifter som gäller rikets säkerhet. Eller så vilseledde hon även när det gäller FRA.
Hur länge kan Reinfeldt ha kvar ett statsråd som missköter sin tjänsteutövning?
Andra om klimatet, Vattenfall: AB, Exp, Exp2, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, Alliansfritt Sverige, Anders Löwdin, Arbetarens klimatblogg, Charles Berkow, Eva-Lena Jansson, Högbergs tankar, Mitt i steget, Peter Andersson, Rasmus Lenefors, Roger Jönsson, Staffan Danielsson
Än så länge är uppgifterna från Barack Obamas samtal med Hu Jintao luddiga. De två ledarnas uttalanden på presskonferensen om klimatet säger inte särskilt mycket.
Kanske avgjordes frågan redan på det asiatiska toppmötet, då Obama och Jintao sa nej till ett bindande avtal i Köpenhamn. Toppmötet suddade till och med ut G8-löftet om minskade utsläpp till år 2050. Några siffror till år 2020 var förstås inte aktuella.
Sverige har hamnat i skymundan. Danmarks statsminister åkte till Singapore, inte Reinfeldt. USA ville inte ha några representanter för EU där, skriver ansedda Le Monde. Tidningen berättar hur Frankrike och Brasilien försöker bygga en allians för att motverka USA och Kina. Målet är en mer ambitiös överenskommelse i Köpenhamn. Det är just det jobb Fredrik Reinfeldt borde ha gjort istället för att lägga sig platt vid mötet med Obama i Washington.
Le Monde beskriver läget i EU så här: "På torsdag den 19 november, före mötet i Europeiska Rådet, kommer Sarkozy att träffa den tyska förbundskanslern Angela Merkel och den danske statsministern Lars Lökke Rasmussen, värd för (klimat)konferensen, för att konsolidera EU:s position". Tidningen nämner inte ens Sverige och Reinfeldt.
Aktuellt beskrev igår kväll läget inför Köpenhamn i en utmärkt fördjupning (allt vanligare sedan Lennart Persson tog över). Jag har dock svårt att förstå Erika Bjerströms optimism. Visst kan det bli en överenskommelse, men frågan är hur den ser ut. Just nu pekar det mesta mot slutsatser som river upp Kyotoprotokollet och ersätter det med svaga mål på lång sikt.
Det är precis vad Vattenfall och andra lobbyister arbetat för under lång tid. Klimatet och den dåliga styrningen av statens energibolag hänger samman.
Maud Olofssons felsteg är mer än hafsiga uttalanden av en politiker som brukar slinta med tungan ("Hitler gjorde tokiga saker"). När det gäller Vattenfall är hon ett statsråd som ska utöver regeringsmakten. De senaste dagarnas virrvarr av felaktigheter skadar förtroendet för näringsministerns tjänsteutövning.
Det är inte första gången. Så här uttalade sig Maud Olofsson om FRA-lagen innan debatten blev som mest intensiv:
"Vid en pressträff i riksdagen i dag framhöll hon att lagförslaget egentligen bara innebär en reglering av något som ägt rum under många år.
När Telia var statliga televerket, så skedde avlyssningen av teletrafiken i det bundna kabelnätet. Nu ges FRA rätt att avlyssna all tele- och internettrafik över Sveriges gränser.
- Ja, det är klart att det alltid har funnits spaning för rikets säkerhet, sade Maud Olofsson, som menar att behovet av lagstiftning uppstod när Telia blev ett bolag." (SvD 9 mars 2007)
En tidigare FRA-chef förnekade Maud Olofssons uppgifter. Antingen hade näringsministern rätt. Då avslöjade hon uppgifter som gäller rikets säkerhet. Eller så vilseledde hon även när det gäller FRA.
Hur länge kan Reinfeldt ha kvar ett statsråd som missköter sin tjänsteutövning?
Andra om klimatet, Vattenfall: AB, Exp, Exp2, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, Alliansfritt Sverige, Anders Löwdin, Arbetarens klimatblogg, Charles Berkow, Eva-Lena Jansson, Högbergs tankar, Mitt i steget, Peter Andersson, Rasmus Lenefors, Roger Jönsson, Staffan Danielsson
måndag 16 november 2009
Kris för centerpartiet
Centerns statsråd har stora problem samtidigt som partiet riskerar att ramla ur riksdagen. Maud Olofsson måste byta strategi, annars riskerar hon både partiet och sin egen ställning.
Det blir inget bindande klimatavtal i Köpenhamn. Ändå upprepar Andreas Carlgren i Dagens Nyheter sin linje, dagens Kyotoprotokoll ska rivas upp trots att det inte finns något färdigt avtal att sätta i dess ställe. Miljöministern har gång på gång blivit överkörd av Anders Borg under höstens förhandlingar. Kjell Larsson blev miljöministern som räddade Kyotoprotokollet. Andreas Carlgren kan gå till historien som den som skrotade det.
Trafikexperter och journalister suckar samfällt över Åsa Torstensson, regeringens kanske svagaste minister. Eskil Erlandsson gör ett mer kompetent intryck och kan fortfarande göra översynen av EU:s fiskepolitik till en framgång, men inte syns han särskilt mycket.
Maud Olofsson själv har stora problem med Vattenfall. Gårdagens helomvändning när det gäller skadeståndsansvaret försämrar centerledarens trovärdighet ännu mer. Det är ingen liten fråga, att Vattenfall utan godkännande av regeringen sätter sina tillgångar i pant.
Centerpartiet är i kris med mindre än ett år till valet. I de senaste budgetförhandlingarna förlorade partiet stort. Dessutom rustas regionalpolitiken ned.
Jag har länge kritiserat Maud Olofssons politiska linje, men jag blir bekymrad av siffrorna som visar att centern är på väg ut ur riksdagen. Centern behövs i svensk politik och är på sikt en bättre samarbetspartner för de rödgröna än övriga allianspartier, om så skulle behövas.
Varför inte pröva ett radikalt grepp och byta ut något av centerns statsråd nu när det ändå blir en regeringsombildning? Och föra en politik som ligger närmare centerns traditionella värderingar.
Andra om centern, Vattenfall, klimatet: AB, AB2, DN, DN2, DN3, Ekot, Expressen, Exp2, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, Björn Sundin, Högbergs tankar, Mitt i steget, Peter Andersson, Röda Malmö, Rödgröna, Scaber Nestor, Stefans konspirationer, Utsikt från ett tak
Det blir inget bindande klimatavtal i Köpenhamn. Ändå upprepar Andreas Carlgren i Dagens Nyheter sin linje, dagens Kyotoprotokoll ska rivas upp trots att det inte finns något färdigt avtal att sätta i dess ställe. Miljöministern har gång på gång blivit överkörd av Anders Borg under höstens förhandlingar. Kjell Larsson blev miljöministern som räddade Kyotoprotokollet. Andreas Carlgren kan gå till historien som den som skrotade det.
Trafikexperter och journalister suckar samfällt över Åsa Torstensson, regeringens kanske svagaste minister. Eskil Erlandsson gör ett mer kompetent intryck och kan fortfarande göra översynen av EU:s fiskepolitik till en framgång, men inte syns han särskilt mycket.
Maud Olofsson själv har stora problem med Vattenfall. Gårdagens helomvändning när det gäller skadeståndsansvaret försämrar centerledarens trovärdighet ännu mer. Det är ingen liten fråga, att Vattenfall utan godkännande av regeringen sätter sina tillgångar i pant.
Centerpartiet är i kris med mindre än ett år till valet. I de senaste budgetförhandlingarna förlorade partiet stort. Dessutom rustas regionalpolitiken ned.
Jag har länge kritiserat Maud Olofssons politiska linje, men jag blir bekymrad av siffrorna som visar att centern är på väg ut ur riksdagen. Centern behövs i svensk politik och är på sikt en bättre samarbetspartner för de rödgröna än övriga allianspartier, om så skulle behövas.
Varför inte pröva ett radikalt grepp och byta ut något av centerns statsråd nu när det ändå blir en regeringsombildning? Och föra en politik som ligger närmare centerns traditionella värderingar.
Andra om centern, Vattenfall, klimatet: AB, AB2, DN, DN2, DN3, Ekot, Expressen, Exp2, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, Björn Sundin, Högbergs tankar, Mitt i steget, Peter Andersson, Röda Malmö, Rödgröna, Scaber Nestor, Stefans konspirationer, Utsikt från ett tak
söndag 15 november 2009
Reinfeldt sidsteppad om klimatet
Lars Lökke Rasmussen gjorde upp med USA och Kina om klimatet, inte Fredrik Reinfeldt. Danmarks agerande måste väcka irritation i Rosenbad. Efter den danske statsministerns kupp i Singapore kan vi definitivt avskriva ett bindande klimatavtal i Köpenhamn.
Pr-spinnet talar om en "tvåstegsplan" för att nå ett avtal. Först en politisk överenskommelse i Köpenhamn om vägen framåt, sedan en juridisk text på ett nytt toppmöte nästa år.
Det är ett misslyckande att världen inte kan enas om ett bindande avtal redan i Köpenhamn. Hur bra tvåstegsplanen blir beror på formuleringarna i slutsatserna om några veckor när det gäller utsläppsmål till 2020, finansiering, skydd av skogar och övervakning. Att överge dagens Kyotoprotokoll för vaga löften om ett eventuellt avtal så småningom vore ett stort misstag i EU:s miljöpolitik. Köpenhamn måste enas om huvudinnehållet i ett nytt avtal, annars är det bättre att behålla Kyotoprotokollet tills vidare.
I vilket fall tappade Reinfeldt kontrollen över EU:s position i samma ögonblick som hans danske kollega satte sig på planet till Singapore.
Andra om klimatet: DN, DN2, SvD, SvD2
Pr-spinnet talar om en "tvåstegsplan" för att nå ett avtal. Först en politisk överenskommelse i Köpenhamn om vägen framåt, sedan en juridisk text på ett nytt toppmöte nästa år.
Det är ett misslyckande att världen inte kan enas om ett bindande avtal redan i Köpenhamn. Hur bra tvåstegsplanen blir beror på formuleringarna i slutsatserna om några veckor när det gäller utsläppsmål till 2020, finansiering, skydd av skogar och övervakning. Att överge dagens Kyotoprotokoll för vaga löften om ett eventuellt avtal så småningom vore ett stort misstag i EU:s miljöpolitik. Köpenhamn måste enas om huvudinnehållet i ett nytt avtal, annars är det bättre att behålla Kyotoprotokollet tills vidare.
I vilket fall tappade Reinfeldt kontrollen över EU:s position i samma ögonblick som hans danske kollega satte sig på planet till Singapore.
Andra om klimatet: DN, DN2, SvD, SvD2
lördag 14 november 2009
Vem ersätter Wallström i EU?
Carl Bildt och Gunilla Carlsson är fortfarande favoriter till att bli Sveriges nya EU-kommissionär. Några andra moderata namn har börjat dyka upp i spekulationerna: Beatrice Ask, Sven Otto Littorin, Bo Lundgren och Sten Tolgfors. Kan någon av dem komma i närheten av Margot Wallströms insatser?
Det har varit mycket diskussion om Margot Wallströms senaste uppdrag för kommunikationsfrågor. Mer har skett på det området än det ibland verkar i svenska medier, men visst har mandatet varit för svagt. Jag skriver i nya numret av tidningen European Voice att José Manuel Barroso bör göra öppenhet och dialog till ett politiskt ansvar för en kommissionär även denna gång, men med större befogenheter.
Det gäller också att komma igång de stora insatser Wallström gjort på miljöområdet. Hon hade avgörande betydelse för Kyotoprotokollet och för den nya kemikalielagstiftningen Reach, till exempel.
Nästa svenska kommissionär har mycket att leva upp till. Carl Bildt och Gunilla Carlsson är starka namn, även om jag inte delar deras politiska åsikter. Beatrice Ask kan det viktiga rättsliga området. Däremot har jag svårt att se hur Bo Lundgren skulle klara att göra EU populärt bland medborgarna.
Att så få på allvar räknar med att Cecilia Malmström eller Lena Ek får jobbet är ännu ett tecken på moderaternas arroganta behandling av småpartierna i regeringen. Det ska bli spännande att läsa memoarerna om hur folkpartister, kristdemokrater och centerpartister kunde stå ut med att ständigt bli överkörda av Anders Borg och Fredrik Reinfeldt.
För övrigt ser jag att regeringen nu stödjer Margot Wallströms kandidatur som särskild representant för FN:s resolution 1820, ett uppdrag som jag skrev om här 19 oktober då jag också berättade om Wallströms samtal med FN-chefen Ban Ki-moon i ärendet.
Andra om EU-kommissionen, Wallström: AB, DN, Ekot, Kent Persson, MinaModerataKarameller, Stefans konspirationer, Wanja Lundby-Wedin
Det har varit mycket diskussion om Margot Wallströms senaste uppdrag för kommunikationsfrågor. Mer har skett på det området än det ibland verkar i svenska medier, men visst har mandatet varit för svagt. Jag skriver i nya numret av tidningen European Voice att José Manuel Barroso bör göra öppenhet och dialog till ett politiskt ansvar för en kommissionär även denna gång, men med större befogenheter.
Det gäller också att komma igång de stora insatser Wallström gjort på miljöområdet. Hon hade avgörande betydelse för Kyotoprotokollet och för den nya kemikalielagstiftningen Reach, till exempel.
Nästa svenska kommissionär har mycket att leva upp till. Carl Bildt och Gunilla Carlsson är starka namn, även om jag inte delar deras politiska åsikter. Beatrice Ask kan det viktiga rättsliga området. Däremot har jag svårt att se hur Bo Lundgren skulle klara att göra EU populärt bland medborgarna.
Att så få på allvar räknar med att Cecilia Malmström eller Lena Ek får jobbet är ännu ett tecken på moderaternas arroganta behandling av småpartierna i regeringen. Det ska bli spännande att läsa memoarerna om hur folkpartister, kristdemokrater och centerpartister kunde stå ut med att ständigt bli överkörda av Anders Borg och Fredrik Reinfeldt.
För övrigt ser jag att regeringen nu stödjer Margot Wallströms kandidatur som särskild representant för FN:s resolution 1820, ett uppdrag som jag skrev om här 19 oktober då jag också berättade om Wallströms samtal med FN-chefen Ban Ki-moon i ärendet.
Andra om EU-kommissionen, Wallström: AB, DN, Ekot, Kent Persson, MinaModerataKarameller, Stefans konspirationer, Wanja Lundby-Wedin
fredag 13 november 2009
Ny VD måste ändra kurs
Vattenfalls tillgångar är satta i pant för ansvaret vid en eventuell kärnkraftsolycka i Tyskland, uppger TV4 Nyheterna. Utan att VD Lars G Josefsson informerat regeringen. Styrelsen måste byta ut honom.
Det är inte första gången Lars G Josefsson gör som han vill. Vattenfall har länge drivit en helt annat klimatlinje än den som riksdagen fastställt. Bolaget planerar för mängder av ny kärnkraft trots Maud Olofssons uttalanden. Det finns också uppgifter om att Josefsson ville sälja Vattenfalls elnät. På den punkten blev det i alla fall stopp.
Hittills har ingen regering förmått styra Vattenfall ordentligt. Lars G Josefsson verkar betrakta Rosenbad som ett rundningsmärke.
Uppgifterna om skadeståndsansvaret (som SvD var först med) måste rimligtvis bli droppen som tvingar bort Josefsson. Annars är det styrelsen som bör avgå.
Det är viktigt vem som blir Josefssons efterträdare. En bra VD på Vattenfall kan sköta affärerna, visa förtroende för personalen och förnya elproduktionen i grön riktning. Det finns ett enormt kunnande i företaget. Ge Vattenfalls anställda chansen att utföra det uppdrag som svenska folket gett dem genom riksdag och regering. Den här gången är det dags för en VD som har ett gediget kunnande från energibranschen.
(Vattenfall "dementerar" uppgifterna om pantsättning här. Vad jag kan utläsa av texten bekräftar den snarare TV4:s uppgifter. Om inte Vattenfall menar att koncernen kan säga upp avtalet med sitt tyska dotterbolag efter en olycka. Vad säger i så fall tyska staten om det?)
[UPPDATERING "Det största ansvaret hamnar på regeringen och näringsminister Maud Olofsson" skriver DN:s Patricia Hedenius om situationen. För min del undrar jag vilket förtroende som finns kvar för Maud Olofsson efter beskedet att Lars G Josefsson får sitta kvar till nästa år, då han ändå tänkt sluta.]
Andra om Vattenfall: AB, AB2, AB3, DN, DN2, DN3, DN4, DN5, Ekot, Exp, Exp2, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, Charles Berkow, Eva-Lena Jansson, Högbergs tankar, Jinge, Martin Moberg, Peter Andersson, Robert Noord
Det är inte första gången Lars G Josefsson gör som han vill. Vattenfall har länge drivit en helt annat klimatlinje än den som riksdagen fastställt. Bolaget planerar för mängder av ny kärnkraft trots Maud Olofssons uttalanden. Det finns också uppgifter om att Josefsson ville sälja Vattenfalls elnät. På den punkten blev det i alla fall stopp.
Hittills har ingen regering förmått styra Vattenfall ordentligt. Lars G Josefsson verkar betrakta Rosenbad som ett rundningsmärke.
Uppgifterna om skadeståndsansvaret (som SvD var först med) måste rimligtvis bli droppen som tvingar bort Josefsson. Annars är det styrelsen som bör avgå.
Det är viktigt vem som blir Josefssons efterträdare. En bra VD på Vattenfall kan sköta affärerna, visa förtroende för personalen och förnya elproduktionen i grön riktning. Det finns ett enormt kunnande i företaget. Ge Vattenfalls anställda chansen att utföra det uppdrag som svenska folket gett dem genom riksdag och regering. Den här gången är det dags för en VD som har ett gediget kunnande från energibranschen.
(Vattenfall "dementerar" uppgifterna om pantsättning här. Vad jag kan utläsa av texten bekräftar den snarare TV4:s uppgifter. Om inte Vattenfall menar att koncernen kan säga upp avtalet med sitt tyska dotterbolag efter en olycka. Vad säger i så fall tyska staten om det?)
[UPPDATERING "Det största ansvaret hamnar på regeringen och näringsminister Maud Olofsson" skriver DN:s Patricia Hedenius om situationen. För min del undrar jag vilket förtroende som finns kvar för Maud Olofsson efter beskedet att Lars G Josefsson får sitta kvar till nästa år, då han ändå tänkt sluta.]
Andra om Vattenfall: AB, AB2, AB3, DN, DN2, DN3, DN4, DN5, Ekot, Exp, Exp2, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, Charles Berkow, Eva-Lena Jansson, Högbergs tankar, Jinge, Martin Moberg, Peter Andersson, Robert Noord
torsdag 12 november 2009
Kräv partisamtal om bråket
Det är uppseendeväckande att ordföranden Anders Eriksson och kanslichefen Joel Brorsson lämnar arbetet i Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. Oppositionen bör snarast begära information från regeringen om vad som skett.
Jag delar Mark Klambergs bedömning att situationen är olycklig. Justitieminister Beatrice Ask gillar inte Anders Erikssons utredning om FRA. Skulle det ha påverkat avgången så är det allvarligt. Ask talar om "samarbetsproblem" på nämnden - men är det hela sanningen?
Säkerhets- och integritetsskyddnämnden ska granska hur polisen hanterar känsliga personuppgifter. Det är en central kontrollfunktion i demokratin. När så många plötsligt lämnar sina uppdrag krävs en ordentlig diskussion i riksdagen.
Beatrice Ask måste förklara sig. Kan hon inte göra det på ett godtagbart sätt bör historien bli en fråga för konstitutionsutskottet.
Andra om affären: DN, Ekot, Ny Teknik, HAX, Mitt i steget, Scaber Nestor
Jag delar Mark Klambergs bedömning att situationen är olycklig. Justitieminister Beatrice Ask gillar inte Anders Erikssons utredning om FRA. Skulle det ha påverkat avgången så är det allvarligt. Ask talar om "samarbetsproblem" på nämnden - men är det hela sanningen?
Säkerhets- och integritetsskyddnämnden ska granska hur polisen hanterar känsliga personuppgifter. Det är en central kontrollfunktion i demokratin. När så många plötsligt lämnar sina uppdrag krävs en ordentlig diskussion i riksdagen.
Beatrice Ask måste förklara sig. Kan hon inte göra det på ett godtagbart sätt bör historien bli en fråga för konstitutionsutskottet.
Andra om affären: DN, Ekot, Ny Teknik, HAX, Mitt i steget, Scaber Nestor
Överge inte Kyotoprotokollet
Det krävde enorm möda att få Kyotoprotokollet godkänt. Nu tänker Reinfeldt ge upp det enda bindande klimatavtal som finns utan att ha något färdigt alternativ. EU-ordförandeskapet kan gå till historien för att försämra klimatarbetet, inte förstärka det.
U-länderna är arga på EU som vill avskaffa Kyotoprotokollet efter flera års förhandlingar om åtagandena efter 2012. Ilskan är begriplig, skriver Naturskyddsföreningens Svante Axelsson och Världsnaturfondens Lasse Gustavsson i en bra artikel på SvD Brännpunkt. Reinfeldt tar för mycket hänsyn till USA, menar de:
"På detta sätt kastas den enda legalt bindande garanti vi har på att industriländer ska minska sina utsläpp innan ett eventuellt nytt och bättre framtida system finns på plats."
Miljöorganisationerna vill istället se ett närmare samarbete mellan EU och progressiva u-länder i G77-gruppen för att få fram ett avtal i Köpenhamn. Om inte USA hinner så kan landet ansluta senare. Det är bättre än "ett moras som liknar en tebjudning där länder endast meddelar hur mycket de är beredda att åta sig – utan juridiskt bindande regler".
Jag håller med och skulle möjligen tillägga två saker.
U-länderna är arga på EU som vill avskaffa Kyotoprotokollet efter flera års förhandlingar om åtagandena efter 2012. Ilskan är begriplig, skriver Naturskyddsföreningens Svante Axelsson och Världsnaturfondens Lasse Gustavsson i en bra artikel på SvD Brännpunkt. Reinfeldt tar för mycket hänsyn till USA, menar de:
"På detta sätt kastas den enda legalt bindande garanti vi har på att industriländer ska minska sina utsläpp innan ett eventuellt nytt och bättre framtida system finns på plats."
Miljöorganisationerna vill istället se ett närmare samarbete mellan EU och progressiva u-länder i G77-gruppen för att få fram ett avtal i Köpenhamn. Om inte USA hinner så kan landet ansluta senare. Det är bättre än "ett moras som liknar en tebjudning där länder endast meddelar hur mycket de är beredda att åta sig – utan juridiskt bindande regler".
Jag håller med och skulle möjligen tillägga två saker.
EU måste ta fram förslag till bindande löften om åtgärder, inte bara utsläppsmål. Sådana "policies and measures" har kommit i skymundan i de internationella klimatförhandlingarna. Det kan till exempel handla om krav på mer energieffektiva produkter och byggnader.
För att lyckas med det måste EU bygga allianser med Japan, Sydkorea och andra rika länder i Asien. Snabbväxande ekonomier som Indien och Kina har också en central roll. Utsläppsmålen är viktiga, men de blir mer trovärdiga och klimatomställningen går snabbare med gemensamma löften om åtgärderna.
Andra om klimatet: GP, Cecilia Malmström, Peter Andersson
onsdag 11 november 2009
Varför så tyst om kvinnoförtrycket?
Den unga tjejen Sundus Mahdi vittnade i söndagens Agenda om hur svårt det är att få klä sig som man vill i Tensta-Rinkeby. Att tiga om kvinnoförtrycket är ett svek. Ändå är det få debattörer som reagerar på hur män försöker sopa problemen under mattan.
När Nalin Pekgul berättade om verkligheten i Tensta beskyllde Mohammed Amin Kharraki från Sveriges unga muslimer henne för "populistisk propaganda". Eftersom det finns islamofobi i samhället är det fel att måla upp en så negativ bild, menade Kharraki. "Det ökar bara polariseringen som finns i samhället mellan ett vi och ett dom".
Det är en märklig syn. Självklart kan man vara emot både islamofobi och diskriminering, samtidigt som man tar strid för kvinnors rätt att klä sig i korta kjolar och gå utan sjal. Om det är något som "ökar polariseringen" så är det att låta bli att beskriva verkligheten, det lärde jag mig av en klok person för länge sedan när vi startade Rör inte min kompis på Järvafältet.
Jag såg Agenda först i går kväll, och är förvånad över att jag läst så lite om Kharrakis uttalanden i tidningarna.
Var är alla feminister, kvinnor som män? Är det mindre viktigt att slåss för kvinnors rättigheter när det är en konservativ tolkning av islam som används för att förtrycka dem? I så fall ägnar vi oss verkligen åt särbehandling.
Arbetarörrelsen har genom sin historia slagits mot olika former av förtryck. Det tog tid att förstå att underordningen av kvinnor var en viktig sak att bryta. Mohammed Kharraki låter som de män i arbetarrörelsens barndom som tyckte att kvinnokampen skymde huvuduppgiften, att förändra klassamhället. "För mig finns det väldigt många mer centrala frågor att debattera", sa Kharraki i Agenda.
Han och andra som tonar ned problemen måste få ett tydligt svar.
Var är Wanja Lundby-Wedin, som talade så bra på (S)-kongressen om att visa solidaritet med de LO-medlemmar som drabbas av främlingsfientlighet? Det är samma medlemmar som blir kränkta av konservativa män för att de inte bär "rätt" klädsel.
Och vad gör RFSU? När kloka Åsa Regnér blev generalsekreterare talade hon om att göra mer i förorterna, men inte ser jag RFSU särskilt ofta på Järvafältet. Elise Ottesen-Jensen hade stått på Tensta torg om hon levt idag.
När Nalin Pekgul berättade om verkligheten i Tensta beskyllde Mohammed Amin Kharraki från Sveriges unga muslimer henne för "populistisk propaganda". Eftersom det finns islamofobi i samhället är det fel att måla upp en så negativ bild, menade Kharraki. "Det ökar bara polariseringen som finns i samhället mellan ett vi och ett dom".
Det är en märklig syn. Självklart kan man vara emot både islamofobi och diskriminering, samtidigt som man tar strid för kvinnors rätt att klä sig i korta kjolar och gå utan sjal. Om det är något som "ökar polariseringen" så är det att låta bli att beskriva verkligheten, det lärde jag mig av en klok person för länge sedan när vi startade Rör inte min kompis på Järvafältet.
Jag såg Agenda först i går kväll, och är förvånad över att jag läst så lite om Kharrakis uttalanden i tidningarna.
Var är alla feminister, kvinnor som män? Är det mindre viktigt att slåss för kvinnors rättigheter när det är en konservativ tolkning av islam som används för att förtrycka dem? I så fall ägnar vi oss verkligen åt särbehandling.
Arbetarörrelsen har genom sin historia slagits mot olika former av förtryck. Det tog tid att förstå att underordningen av kvinnor var en viktig sak att bryta. Mohammed Kharraki låter som de män i arbetarrörelsens barndom som tyckte att kvinnokampen skymde huvuduppgiften, att förändra klassamhället. "För mig finns det väldigt många mer centrala frågor att debattera", sa Kharraki i Agenda.
Han och andra som tonar ned problemen måste få ett tydligt svar.
Var är Wanja Lundby-Wedin, som talade så bra på (S)-kongressen om att visa solidaritet med de LO-medlemmar som drabbas av främlingsfientlighet? Det är samma medlemmar som blir kränkta av konservativa män för att de inte bär "rätt" klädsel.
Och vad gör RFSU? När kloka Åsa Regnér blev generalsekreterare talade hon om att göra mer i förorterna, men inte ser jag RFSU särskilt ofta på Järvafältet. Elise Ottesen-Jensen hade stått på Tensta torg om hon levt idag.
tisdag 10 november 2009
Moderaterna bestämmer
Anders Borg styr regeringskansliet, Fredrik Reinfeldt har koncenterat makten över EU-ordförandeskapet hos sig själv. De små borgerliga partierna blir alltmer marginaliserade i regeringen. Inte konstigt att de balanserar farligt nära fyraprocentsspärren.
"Jag hoppas ryktena stämmer, att det är Anders Borg som bestämmer i regeringen". Så ungefär sa förre finansministern Pär Nuder nyligen på ett seminarium om regeringskansliet. Många bekräftar den bilden. Finansdepartementet har inte varit så här starkt på länge.
När det gäller EU har folkpartiets Cecilia Malmström fått en undanskymd roll, trots rollen som ansvarigt statsråd. Det är Reinfeldt som har synts i arbetet med att få Lissabonfördraget på plats. Även i klimatfrågan dominerar statsministern medan Andreas Carlgren sitter fast i eviga tvister med Anders Borg.
Många tror att nästa svenska EU-kommissionär också blir en moderat. Erik Magnusson skriver intressant i Sydsvenskan om möjliga regeringsombildningar efter beslutet, som kommer mycket snart. Han nämner Gunilla Carlsson och Carl Bildt som huvudkandidater och spekulerar också i vad som händer om Reinfeldt blir EU:s permanenta ordförande.
Rimligtvis har det pågått hårda interna strider mellan allianspartierna om nästa kommissionär. Annars skulle knappast EU-parlamentariker och andra från småpartierna ha varit så aggressiva i sina kommentarer de senaste veckorna. Ändå har den politiska journalistiken inte lyckats berätta något om diskussionerna.
Blir det en moderat - hur kompetent personen än är - så kan småpartierna inkassera ännu ett nederlag. Hur många sådana tål de?
(För övrigt tycks de senaste ryktena tala för italienaren Massimo d´Alema som utrikestalesman och belgaren Herman Van Rompuy som permanent ordförande. Gardera med Balkenende eller Reinfeldt på den senare posten. Vi får se vilka uppgifter som dyker upp under dagen, efter samtalen i Berlin. Spännande också att se vem som får det tredje toppjobbet som generalsekreterare i rådet. Sitter verkligen 64-årige Pierre de Boissieu kvar? Vore det inte bättre att byta till en högt kvalificerad kvinna? Franska toppdiplomaten Christine Roger har nyss flyttat till en direktörstjänst i rådssekretariatet. Eller svensken Christian Leffler?)
Andra om EU: DN, Ekot, Expressen, Exp2, SvD, Jonas Sjöstedt
"Jag hoppas ryktena stämmer, att det är Anders Borg som bestämmer i regeringen". Så ungefär sa förre finansministern Pär Nuder nyligen på ett seminarium om regeringskansliet. Många bekräftar den bilden. Finansdepartementet har inte varit så här starkt på länge.
När det gäller EU har folkpartiets Cecilia Malmström fått en undanskymd roll, trots rollen som ansvarigt statsråd. Det är Reinfeldt som har synts i arbetet med att få Lissabonfördraget på plats. Även i klimatfrågan dominerar statsministern medan Andreas Carlgren sitter fast i eviga tvister med Anders Borg.
Många tror att nästa svenska EU-kommissionär också blir en moderat. Erik Magnusson skriver intressant i Sydsvenskan om möjliga regeringsombildningar efter beslutet, som kommer mycket snart. Han nämner Gunilla Carlsson och Carl Bildt som huvudkandidater och spekulerar också i vad som händer om Reinfeldt blir EU:s permanenta ordförande.
Rimligtvis har det pågått hårda interna strider mellan allianspartierna om nästa kommissionär. Annars skulle knappast EU-parlamentariker och andra från småpartierna ha varit så aggressiva i sina kommentarer de senaste veckorna. Ändå har den politiska journalistiken inte lyckats berätta något om diskussionerna.
Blir det en moderat - hur kompetent personen än är - så kan småpartierna inkassera ännu ett nederlag. Hur många sådana tål de?
(För övrigt tycks de senaste ryktena tala för italienaren Massimo d´Alema som utrikestalesman och belgaren Herman Van Rompuy som permanent ordförande. Gardera med Balkenende eller Reinfeldt på den senare posten. Vi får se vilka uppgifter som dyker upp under dagen, efter samtalen i Berlin. Spännande också att se vem som får det tredje toppjobbet som generalsekreterare i rådet. Sitter verkligen 64-årige Pierre de Boissieu kvar? Vore det inte bättre att byta till en högt kvalificerad kvinna? Franska toppdiplomaten Christine Roger har nyss flyttat till en direktörstjänst i rådssekretariatet. Eller svensken Christian Leffler?)
Andra om EU: DN, Ekot, Expressen, Exp2, SvD, Jonas Sjöstedt
måndag 9 november 2009
Mardröm för centerpartiet
Hur många svek klarar Maud Olofsson? Rapport berättade igår om Vattenfalls planer på nya kärnkraftverk. Centerledarens tårögda tal i februari om den ändrade energipolitiken kan bli lika historiskt som Thorbjörn Fälldins löfte år 1976 att inte ladda Barsebäck 2.
”Ingen statsrådspost kan vara så åtråvärd att jag vore bredd att dagtinga med min övertygelse”, sa Fälldin. Sedan blev det ett ja till Barsebäck i alla fall.
"Jag gör det här för mina barn och barnbarn", sa Maud Olofsson när hon öppnat för nya reaktorer. Energikompromissen skulle gynna förnybara bränslen, påstod centerledaren. Skattebetalarna skulle inte subventionera ny kärnkraft. Därför skulle det inte löna sig med nya reaktorer. Centerpartiet måste redovisa hur de uttalandena går ihop med Vattenfalls planer.
Vattenfall vinner också över centerpartiet på en annan front. Resultatet av Köpenhamnsmötet om klimatet verkar bli att Kyotoprotokollet med tydliga utsläppsmål rivs upp och ersätts av ett allmänt hållet mål på lång sikt samt mer global utsläppshandel. Precis den linje som Vattenfall och andra företag drivit en längre tid, i strid med Andreas Carlgrens klimatpolitik.
Andra om Vattenfall, centerpartiet, kärnkraften, Köpenhamn: Expressen, Fokus, SvD, Lasse Karlsson, Mona Sahlin, Monica Green, Peter Högberg, Stefan Lundkvist
”Ingen statsrådspost kan vara så åtråvärd att jag vore bredd att dagtinga med min övertygelse”, sa Fälldin. Sedan blev det ett ja till Barsebäck i alla fall.
"Jag gör det här för mina barn och barnbarn", sa Maud Olofsson när hon öppnat för nya reaktorer. Energikompromissen skulle gynna förnybara bränslen, påstod centerledaren. Skattebetalarna skulle inte subventionera ny kärnkraft. Därför skulle det inte löna sig med nya reaktorer. Centerpartiet måste redovisa hur de uttalandena går ihop med Vattenfalls planer.
Vattenfall vinner också över centerpartiet på en annan front. Resultatet av Köpenhamnsmötet om klimatet verkar bli att Kyotoprotokollet med tydliga utsläppsmål rivs upp och ersätts av ett allmänt hållet mål på lång sikt samt mer global utsläppshandel. Precis den linje som Vattenfall och andra företag drivit en längre tid, i strid med Andreas Carlgrens klimatpolitik.
Andra om Vattenfall, centerpartiet, kärnkraften, Köpenhamn: Expressen, Fokus, SvD, Lasse Karlsson, Mona Sahlin, Monica Green, Peter Högberg, Stefan Lundkvist
fredag 6 november 2009
Marknaden först för alliansen
Regeringen drev igenom sin linje om tjänstedirektivet. Utländska företag behöver inte ha en representant i Sverige, som kan ställas till svars för brister. Nästa steg är att bredda tjänstedirektivet till vårdsektorn, ett kontroversiellt förslag som Ewa Björling driver utan större debatt.
Eva-Lena Jansson skriver bra om de borgerliga partiernas attityd i onsdagens riksdagsdebatt:
"Och det värsta är inte att borgarna faktiskt medgav att LO/TCO/SACOs farhågor skulle kunna besannas med regeringens förslag. Det värsta är att representanter för Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna stod i riksdagens talarstol och påstod att man gillade den svenska kollektivavtalsmodellen. Falsk varudeklaration kallas sånt"
Utan en juridiskt ansvarig representant i Sverige blir det problem även på andra områden än arbetsvillkoren. Tillsyn av miljö- och hälsoskydd, skatteuppbörd,bekämpande av ekonomisk brottslighet - bara för att ta några exempel.
Något i skymundan har handelsminister Ewa Björling tagit initiativ till ytterligare förändringar i EU. Hon vill öppna den europeiska vårdmarknaden och har fått med sig ett antal kollegor vid det informella ministermötet nyligen. Detta handlar alltså inte om patienters möjlighet att söka vård utomlands, som också förhandlas nu, utan om ett nytt förslag som skulle ge vårdbolagen större frihet att etablera sig i andra länder utan nationella hinder.
Detta är en jättefråga som borde skapa mer diskussion, både i Sverige och i EU. Kompromissen om tjänstedirektivet blev möjlig bland annat därför att vårdtjänsterna hamnade utanför. Mona Sahlin tog upp frågan i en tv-debatt inför EU-valet, men varför är de rödgröna så tysta nu?
Eva-Lena Jansson skriver bra om de borgerliga partiernas attityd i onsdagens riksdagsdebatt:
"Och det värsta är inte att borgarna faktiskt medgav att LO/TCO/SACOs farhågor skulle kunna besannas med regeringens förslag. Det värsta är att representanter för Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna stod i riksdagens talarstol och påstod att man gillade den svenska kollektivavtalsmodellen. Falsk varudeklaration kallas sånt"
Utan en juridiskt ansvarig representant i Sverige blir det problem även på andra områden än arbetsvillkoren. Tillsyn av miljö- och hälsoskydd, skatteuppbörd,bekämpande av ekonomisk brottslighet - bara för att ta några exempel.
Något i skymundan har handelsminister Ewa Björling tagit initiativ till ytterligare förändringar i EU. Hon vill öppna den europeiska vårdmarknaden och har fått med sig ett antal kollegor vid det informella ministermötet nyligen. Detta handlar alltså inte om patienters möjlighet att söka vård utomlands, som också förhandlas nu, utan om ett nytt förslag som skulle ge vårdbolagen större frihet att etablera sig i andra länder utan nationella hinder.
Detta är en jättefråga som borde skapa mer diskussion, både i Sverige och i EU. Kompromissen om tjänstedirektivet blev möjlig bland annat därför att vårdtjänsterna hamnade utanför. Mona Sahlin tog upp frågan i en tv-debatt inför EU-valet, men varför är de rödgröna så tysta nu?
torsdag 5 november 2009
Granska landstingen
Maria Larsson höll i våras presskonferenser om hur smidigt det skulle gå med vaccineringen. Det hade varit bättre om folkhälsoministern satt press på landstingen att sköta sitt uppdrag.
Många skriver om förseningarna av leveranser från GlaxoSmithKline. Kravet på en nordisk vaccinfabrik har fått ny kraft när det inte går att lita på multinationella företag. Ylva Johansson borde lyssna på fler experter än de svenska, till exempel på Seruminstitutet i Köpenhamn. Då skulle Socialdemokraterna kunna återgå till Morgan Johanssons kloka linje.
Vaccinförsörjningen är viktig, men kaoset illustrerar en annan sak som riskerar att komma i skymundan. Landstingens dåliga förmåga att klara kriser.
Socialstyrelsen har litat för mycket på pappersprodukter om beredskapen, istället för att ställa detaljerade frågor om hur neddragningar och avregleringar påverkat smittskyddet. Jag är övertygad om detta delvis beror på en osund lojalitet inom läkarkåren. Socialstyrelsen har inte arbetat som strålskyddsmyndigheterna, där man sedan länge försöker bryta mentala barriärer mot att kritisera tidigare studie- och arbetskamrater i kärnkraftsindustrin.
Regeringen borde redan före sommaren ha ställt högre krav på landstingen. Nu verkar några landsting, till exempel i Sörmland, klara influensan rätt bra, medan det råder förvirring till exempel i Stockholm där avregleringen gått längre än på många andra ställen.
Det behövs en granskning av hur olika landsting klarar svininfluensan, så att vi är bättre rustade nästa gång. Oppositionen borde snarast kräva en oberoende granskningskommission. Vad säger de rödgröna?
[UPPDATERING Anna Bäsén skriver återigen bra i Expressen om hur friska går före riskgrupper i vaccineringen. På många håll i landet är vaccinet slut. Och i Stockholm står det nu klart att de vuxna får vänta på vaccinet.]
[UPPDATERING2: Kaoset fortsätter trots löften om fler vaccindoser. Läs även Peter Anderssons kloka förslag om revision av vaccinupphandlingen.]
[UPPDATERING3: Bra granskning av vårdens hantering av svininfluensan i söndagens Agenda, lett av Anna Hedenmo]
Andra om svininfluensan: AB, AB2, AB3, AB4, AB5, DD, Expressen, Exp2, DN, DN2, DN3, DN4, DN5, GP, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, Sydsvenskan, Sydsvenskan2, Helle Klein, Jinge, Peter Andersson
Många skriver om förseningarna av leveranser från GlaxoSmithKline. Kravet på en nordisk vaccinfabrik har fått ny kraft när det inte går att lita på multinationella företag. Ylva Johansson borde lyssna på fler experter än de svenska, till exempel på Seruminstitutet i Köpenhamn. Då skulle Socialdemokraterna kunna återgå till Morgan Johanssons kloka linje.
Vaccinförsörjningen är viktig, men kaoset illustrerar en annan sak som riskerar att komma i skymundan. Landstingens dåliga förmåga att klara kriser.
Socialstyrelsen har litat för mycket på pappersprodukter om beredskapen, istället för att ställa detaljerade frågor om hur neddragningar och avregleringar påverkat smittskyddet. Jag är övertygad om detta delvis beror på en osund lojalitet inom läkarkåren. Socialstyrelsen har inte arbetat som strålskyddsmyndigheterna, där man sedan länge försöker bryta mentala barriärer mot att kritisera tidigare studie- och arbetskamrater i kärnkraftsindustrin.
Regeringen borde redan före sommaren ha ställt högre krav på landstingen. Nu verkar några landsting, till exempel i Sörmland, klara influensan rätt bra, medan det råder förvirring till exempel i Stockholm där avregleringen gått längre än på många andra ställen.
Det behövs en granskning av hur olika landsting klarar svininfluensan, så att vi är bättre rustade nästa gång. Oppositionen borde snarast kräva en oberoende granskningskommission. Vad säger de rödgröna?
[UPPDATERING Anna Bäsén skriver återigen bra i Expressen om hur friska går före riskgrupper i vaccineringen. På många håll i landet är vaccinet slut. Och i Stockholm står det nu klart att de vuxna får vänta på vaccinet.]
[UPPDATERING2: Kaoset fortsätter trots löften om fler vaccindoser. Läs även Peter Anderssons kloka förslag om revision av vaccinupphandlingen.]
[UPPDATERING3: Bra granskning av vårdens hantering av svininfluensan i söndagens Agenda, lett av Anna Hedenmo]
Andra om svininfluensan: AB, AB2, AB3, AB4, AB5, DD, Expressen, Exp2, DN, DN2, DN3, DN4, DN5, GP, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, Sydsvenskan, Sydsvenskan2, Helle Klein, Jinge, Peter Andersson
Vad sa Reinfeldt till Putin?
Regeringen godkänner gasledningen genom Östersjön två veckor före EU-toppmötet med Ryssland. I söndags ringde Vladimir Putin upp Fredrik Reinfeldt. Enligt informationen utåt handlade det om risken för en ny gaskonflikt med Ukraina, men kom verkligen inte Nordstream upp på något sätt?
Jag utgår från att tjänstemännen i regeringskansliet sett till att ärendet om Nordstream blivit korrekt berett. Tidpunkten för beslutet väcker ändå frågor. Statsministern borde berätta vilka samtal han haft med Putin och andra europeiska ledare om gasledningen under detta år.
[UPPDATERING Bra att Anders Ygeman (S) tog upp kopplingen till EU-toppmötet vid torsdagens frågestund i riksdagen]
Andra om gasledningen: AB, SvD, Alliansfritt Sverige, Gustav Andersson, Högbergs tankar, Jonas Sjöstedt, Mark Klamberg, Mitt i steget, Peter Swedenmark, Rödgröna, Wiseman, Åsa Lindestam,
Jag utgår från att tjänstemännen i regeringskansliet sett till att ärendet om Nordstream blivit korrekt berett. Tidpunkten för beslutet väcker ändå frågor. Statsministern borde berätta vilka samtal han haft med Putin och andra europeiska ledare om gasledningen under detta år.
[UPPDATERING Bra att Anders Ygeman (S) tog upp kopplingen till EU-toppmötet vid torsdagens frågestund i riksdagen]
Andra om gasledningen: AB, SvD, Alliansfritt Sverige, Gustav Andersson, Högbergs tankar, Jonas Sjöstedt, Mark Klamberg, Mitt i steget, Peter Swedenmark, Rödgröna, Wiseman, Åsa Lindestam,
Italien dömer CIA - svenska åklagaren lade ned ärendet
Den 3 november 2004 fattade tf överåklagare Agneta Blidberg ett beslut som få känner till. Någon förundersökning om brott i samband med avvisningen av två egyptier behövdes inte. När nu en domstol i Milano ställer CIA-agenter och italiensk säkerhetspolis till svars för ett liknande fall finns det skäl att fundera över hur svenskt rättsväsende fungerar.
Så här skrev Agneta Blidberg när hon instämde i kammaråklagare Kay Engfeldts bedömning att det inte skett något brott på Bromma:
"Med hänsyn till att det, särskilt vid aktuell tidpunkt, fanns stränga krav på säkerhets- och skyddsåtgärder, har jag inte funnit att de vidtagna åtgärderna kan anses stå i strid med de allmänna principer som gäller för polisingripanden. Jag delar därför Kay Engfeldts bedömning att det saknas anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats av svensk polis. Beslutet bör omfatta de åtgärder som har vidtagits av utländsk personal, eftersom denna inte utövat någon självständig verksamhet vid tillfället."
Läs gärna citatet igen. Den brutala behandlingen på Bromma kunde inte "anses stå i strid med de allmänna principer som gäller för polisingripanden". CIA:s agerande var inte "någon självständig verksamhet".
De Säpotjänstemän som var ansvariga för kontakterna med CIA i samband med avvisningen har fått nya fina jobb. Trots att alla utredningar är överens om att Säpo bar ansvaret för att CIA tog över avvisningen.
Detta kunde möjligen Ekot ha ägnat en smula intresse istället för att komma med felaktiga påståenden om den förra regeringens ansvar för händelserna på Bromma flygplats.
Så här skrev Agneta Blidberg när hon instämde i kammaråklagare Kay Engfeldts bedömning att det inte skett något brott på Bromma:
"Med hänsyn till att det, särskilt vid aktuell tidpunkt, fanns stränga krav på säkerhets- och skyddsåtgärder, har jag inte funnit att de vidtagna åtgärderna kan anses stå i strid med de allmänna principer som gäller för polisingripanden. Jag delar därför Kay Engfeldts bedömning att det saknas anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats av svensk polis. Beslutet bör omfatta de åtgärder som har vidtagits av utländsk personal, eftersom denna inte utövat någon självständig verksamhet vid tillfället."
Läs gärna citatet igen. Den brutala behandlingen på Bromma kunde inte "anses stå i strid med de allmänna principer som gäller för polisingripanden". CIA:s agerande var inte "någon självständig verksamhet".
De Säpotjänstemän som var ansvariga för kontakterna med CIA i samband med avvisningen har fått nya fina jobb. Trots att alla utredningar är överens om att Säpo bar ansvaret för att CIA tog över avvisningen.
Detta kunde möjligen Ekot ha ägnat en smula intresse istället för att komma med felaktiga påståenden om den förra regeringens ansvar för händelserna på Bromma flygplats.
onsdag 4 november 2009
Dålig krisberedskap, Maria Larsson
Oroliga föräldrar som köar i timmar för att vaccinera sina barn. Förvirrade vårdcentraler som inte kan ge besked. Leveranser av vaccinet som inte håller tidtabellen. Anna Bäsén har rätt när hon kallar kaoset för en skandal i Expressen.
Det borde inte komma som en nyhet att landstingen var dåligt förberedda på en pandemi. Om svininfluensan hade varit ännu allvarligare hade tusentals människor kunnat dö av slarvet.
Ändå granskas inte regeringen och myndigheter med en bråkdel av det intresse som ägnades åt tsunamin, en naturkatastrof som inte gick att förutse.
Varför analyserade inte Socialstyrelsen vilken effekt avregleringen av primärvården skulle ha på smittskyddet?
Hur kommer det sig att folkhälsominister Maria Larsson inte ställde högre krav på myndigheterna när det fanns tid?
Vilka krav ställer Socialstyrelsen på GlaxoSmithKline, som inte lever upp till tidtabellen för vaccinet? Hur fördelar det multinationella företaget de begränsade mängder man får fram mellan sina olika kunder?
Hur kan friska vuxna få gå före i kön utan att myndigheterna ingriper?
Nu gäller det att lära av misstagen istället för att skyffla dem under mattan. Tillsätt en obereoende granskningskommission redan nu, utan operativa befogenheter men som kan skaffa underlag medan pandemin pågår.
Ett sådant inslag måste vara att återuppliva planerna på en nordisk vaccinfabrik, som Anna Bäsén också är inne på.
Andra om svininfluensan: AB, AB2, AB3, AB4, AB5, AB6, DN, GP, GP2, GP3, SvD, SvD2, SvD3, Annas kaos, Bloggarna.se, Ekonomistas, Expressen, Expressen2, Fredrik Pettersson, Jinge, Jinge2
Det borde inte komma som en nyhet att landstingen var dåligt förberedda på en pandemi. Om svininfluensan hade varit ännu allvarligare hade tusentals människor kunnat dö av slarvet.
Ändå granskas inte regeringen och myndigheter med en bråkdel av det intresse som ägnades åt tsunamin, en naturkatastrof som inte gick att förutse.
Varför analyserade inte Socialstyrelsen vilken effekt avregleringen av primärvården skulle ha på smittskyddet?
Hur kommer det sig att folkhälsominister Maria Larsson inte ställde högre krav på myndigheterna när det fanns tid?
Vilka krav ställer Socialstyrelsen på GlaxoSmithKline, som inte lever upp till tidtabellen för vaccinet? Hur fördelar det multinationella företaget de begränsade mängder man får fram mellan sina olika kunder?
Hur kan friska vuxna få gå före i kön utan att myndigheterna ingriper?
Nu gäller det att lära av misstagen istället för att skyffla dem under mattan. Tillsätt en obereoende granskningskommission redan nu, utan operativa befogenheter men som kan skaffa underlag medan pandemin pågår.
Ett sådant inslag måste vara att återuppliva planerna på en nordisk vaccinfabrik, som Anna Bäsén också är inne på.
Andra om svininfluensan: AB, AB2, AB3, AB4, AB5, AB6, DN, GP, GP2, GP3, SvD, SvD2, SvD3, Annas kaos, Bloggarna.se, Ekonomistas, Expressen, Expressen2, Fredrik Pettersson, Jinge, Jinge2
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
