Visar inlägg med etikett Socialdemokraterna. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Socialdemokraterna. Visa alla inlägg

torsdag 24 mars 2011

Höga förväntningar på Håkan Juholt

"Gå ut och var glad", uppmanade Håkan Juholt socialdemokraterna i ett utmärkt tal på Broderskaps kongress. Blir det någon annan låt av Ulf Lundell på lördag, "Lycklig, lycklig" till exempel?

Jag hade tänkt rada upp trevliga citat av Lundell som den nyvalde partiordföranden skulle kunna använda, men efter Fukushima är det svårt att få Bob Dylan´s A hard rain´s gonna fall ur huvudet.

Nåja, Håkan Juholt kan nog hitta sina citat ändå. Jag tror inte han behöver så många råd från mig, vare sig om musiken eller om politiken.

Däremot ska jag för egen del lyssna noga på installationstalet. Särskilt på de punkter jag tog upp i mina analyser av partiledarnamnen.

Håkan Juholt kommer säkert att argumentera lysande om jämlikhet och en skattefinansierad välfärd för alla. Det har han redan gjort vid många tillfällen, till exempel här.

Utvecklar den nye partiledaren visionen om det gröna folkhemmet? Det hoppas jag. Solidaritet och trygghet behövs för klimatomställningen. Många kommer förstås också att lyssna på hur Juholt uttrycker sig om kärnkraften, inte minst om de äldsta reaktorerna.

Uppväxtvillkoren i miljonprogrammet är ett annat ämne där jag kommer att spetsa öronen. Fortsätter Juholt sin företrädares engagemang för ungdomarna?

Förhoppningvis har den nye partiledaren ett ordentligt internationellt avsnitt i sitt tal. Jag kommer särskilt att lyssna på hur Håkan Juholt uttrycker sig om alliansfriheten och Nato.
Liksom vad han säger om mänskliga rättigheter och rättsäkerhet.

För övrigt uppger Aftonbladet att Leif Pagrotsky kan bli utrikespolitisk talesman. Det skulle vara ett misstag. Socialdemokraterna behöver en företrädare som står för partiets linje: en rättvis världsordning med EU som ett centralt politiskt redskap. Inte ny splittring som under EMU-kampanjen 2003.

Andra om (S): AB, DN, DN2, Exp, Exp2, SvD, SvD2, SvD3, HBT-Sossen, Högbergs tankar, In Your Face, Johan Westerholm, Peter Andersson, Rasmus Lenefors, Röda Berget, Sandro Wennberg, med flera

lördag 4 december 2010

Här är kvinnorna, (S)

Ska allt återgå till det gamla och Socialdemokraterna styras av fyra män, ingen kvinna? Det verkar orimligt, men när förtroenderådet möts i dag är det en verklig risk som borde debatteras ordentligt.

De flesta kandidater till partiledare som nämns är män. Valberedningen verkar inte få ett tydligt uppdrag att föreslå en bra helhet till ny partiledning där jämställdhet är ett av kriterierna.

Låt mig därför lyfta fram några av de många duktiga kvinnorna i socialdemokratin som skulle kunna göra ett utmärkt jobb - som partiordförande, partisekreterare, ekonomisk-politisk taleskvinna eller gruppledare i riksdagen.

Veronica Palm och Lena Hallengren sitter bägge på tunga positioner i riksdagen och har redan lång erfarenhet. Veronica Palm har en förmåga att gå igenom tv-rutan som få andra. Lena Hallengrens bakgrund som förbundssekreterare i SSU, och som ordförande på partikongresser, visar att hon skulle bli en utmärkt partisekreterare eller gruppledare i riksdagen, om det skulle vara aktuellt. I riksdagen finns också framtidslöften som Maryam Yazdanfar och Matilda Ernkrans.

Blickar man utanför Helgeandsholmen hittar man en lång rad starka kandidater, också till partiledarjobbet. Där finns Carin Jämtin, aktuell redan 2006. Där finns Anneli Hulthén, en av de klokaste i dagens VU. Där finns Ulrica Messing och Åsa Westlund.

Det är svårare med ekonomisk-politisk taleskvinna eftersom den rollen nog förutsätter en riksdagsplats så att man kan delta i budgetdebatterna. Veronica Palm är vice ordförande för skatteutskottet, men personer som Lena Sommestad, Emma Lennartsson och Magdalena Andersson saknar den plattformen.

En partisekreterare behöver inte sitta i riksdagen. Förutom de kvinnor jag redan har nämnt så finns ännu fler som skulle kunna ge liv åt partiarbetet; Eva Nordmark, Jytte Guteland, Ann Linde, Agneta Karlsson och Anna Johansson, för att nämna några.

Jag har säkert glömt några självklara namn, det finns många fler (tipsa mig gärna). Men bara den här uppräkningen borde räcka. Om valberedningen presenterar ett förslag med en stark manlig dominans i partiledningen så kan ledamöterna i alla fall inte skylla på att det inte finns duktiga kvinnor.

Andra om socialdemokratin: AB, AB2, DN, DN2, Ekot, Ekot2, Exp, Exp2, Exp3, SvD, SvD2, Anders Lindberg, Eric Sundström, HBT-Sossen, Högbergs tankar, Johan Westerholm, Martin Moberg, Mellan anpassning och motstånd, Peter Andersson, Rasmus Lenefors, Röda Berget, Veronica Palm, med flera

tisdag 16 november 2010

Kvinnorna går - männen stannar?

Socialdemokraternas första kvinnliga partiledare fick sitta tre och ett halvt år av partiets 120-åriga historia. Tar männen över igen?

Det ser så ut. Mona Sahlin och Ylva Johansson är hittills de enda i partiets ledning som lämnar. Andra, som partisekreteraren Ibrahim Baylan, verkar inte beredda att låta mellankongressen pröva förtroendet.

De flesta kandidater till ny partiledare är män (även om det finns starka kvinnliga kandidater, som Veronica Palm). Efter kongressen kan manliga politiker ha de fyra topposterna som partiledare, partisekreterare, ekonomisk-talesman, och gruppledare i riksdagen. Det vore orimligt för en modern socialdemokrati.

Detta scenario gör kravet på att fler ställer sina platser till förfogande ännu mer angeläget. Till det kommer Irene Wennemos kloka konstaterande att posterna som partiledare, partisekreterare och ekonomisk-politisk talesperson bör ses i ett sammanhang.

Kanske var det överdrivet med krav på att hela partistyrelsen skulle ställa sina platser till förfogande efter valkatastrofen. En valrörelse leds trots allt av en rätt liten grupp.

Men åtminstone partisekreteraren och de ordinarie VU-ledamöterna borde deklarera att de är beredda att låta kongressen pröva förtroendet. Valberedningen behöver få möjlighet att pröva ledningen som helhet så att kongressen tydligt kan visa sitt förtroende för dem som väljs.

(För övrigt noterar jag att varken Aftonbladet eller Dagens Arena på ledarplats verkar se några svårigheter med att personförnyelsen stannar vid byte av partiledare eller vid risken för att kvinnorna åter hamnar i bakgrunden. Det vore intressant att läsa argumenten för detta.)

Andra om(S): AB, DN, Exp,SvD, SvD2, Helle Klein, Lena Sommestad, Enn Kokk, med flera

måndag 15 november 2010

Ställ platserna till förfogande

När Ibrahim Baylan igår redogjorde för processen fram till Socialdemokraternas extrakongress var det mest intressanta vad som inte sades. Partisekreteraren talade bara om val av ny partiordförande, inte om några andra val.

Mona Sahlins uttalande i veckan om att hela partiledningen borde ställa sina platser till förfogande tycks ha väckt starka motreaktioner. Många kände sig hotade. Läckor till medierna om "Sahlins hemliga plan" bör ses i det perspektivet, tror jag.

Nu sägs inte längre något om att förtroendet för hela ledningen ska prövas. Men att byta partiordförande räcker knappast om allt annat fortsätter som vanligt. Det behövs en ordentlig förnyelse och föryngring, som SSU krävt.

Det avgörande blir vad som står i kallelsen till extrakongressen. Kommer punkten val av partisekreterare att finnas med? Vad blir formuleringarna om VU-val?

Andra om (S): AB, AB2, DN, Ekot, Exp, SvD, Åsa Petersen, Sandro Wennberg, Rasmus Lenefors, Katarina Nyberg Finn, Victor Tullgren, Högbergs tankar, Peter Andersson, Mattias Vepsä, Johan Westerholm, med flera

lördag 13 november 2010

Bra med debatt - dåligt med rykten

Det tycks finnas ett visst missnöje med att ledande socialdemokrater offentligt berättar vad de tycker om valförlusten och partiets förnyelse. När Morgan Johansson intervjuades i Sydsvenskan blev det ett väldigt liv.

Men i grunden är det sunt med en öppen debatt om politiken efter ett katastrofval som den 19 september. Kriskommissionen kan inte göra allt (särskilt inte som den startat så långsamt).

Därför är det uppfriskande när Morgan Johansson och Thomas Östros ryker ihop om skatterna och välfärden. Läsare av denna blogg vet att jag ligger närmare Morgan Johansson i sakfrågorna, men jag tycker också att Thomas Östros är en av socialdemokratins skickligaste politiker. Bägge behövs i det breda parti som (S) behöver vara.

Jag tycker också det var rätt av SSU:s Jytte Guteland och av Håkan Juholt att föreslå att hela partiledningen ställer sina platser till förfogande. Det leder förstås till turbulens, men vad är alternativet? Att alla håller fast vid sina positioner och föryngringen blir begränsad? Det är fortfarande lång tid till nästa val och även om det är en jobbig tid tills personfrågorna är lösta har socialdemokratin god tid på sig.

Men den processen måste ske under rimliga former. Två saker bekymrar mig mer än oenighet om det politiska innehållet.

Det ena är tendensen att föra striderna genom anonyma uppgifter till medierna. Har man kritik mot enskilda personer, som mot Stefan Stern eller mot Ibrahim Baylan, så får man faktiskt våga stå för sin åsikt offentligt. Alltför många tycks vara mer bekymrade över sin karriär än över sin politiska moral. I en tid när framför allt Expressen övergett de flesta medieetiska regler blir det livsfarligt för ett parti att föra intern maktkamp via läckor.

Det andra är att pr-konsulter som får betalt av företag för att motarbeta miljökrav eller privatisera välfärden framträder i riksmedia som "socialdemokratiska debattörer" utan att deras uppdragsgivare redovisas. Det skulle vara omöjligt i de flesta länder.

Andra om (S)-debatten: AB, DN, DN2 , Exp, Exp2, Exp3, SvD, SvD2, SvD3, Anne-Marie Lindgren, HBT-Sossen, Högbergs tankar, Johan Westerholm, Lena Sommestad, Martin Moberg, Rebella, Roger Jönsson, Peter Andersson, In your face, med flera