När året går mot sitt slut inser jag att det inte fanns tid att skriva något ordentligt om Sveriges 30 år av EU-medlemskap. Samma sak förra året med 25 år sedan den stora "Big-bang-utvidgningen" med nya medlemsstater.
Ändå: när jag rest i Central- och Östeuropa de senaste tre åren har jag ofta tänkt på förhandlingarna om nya medlemmar. På hur Anna Lindh pressade kandidatländernas regeringar om att leva upp till EU:s miljökrav, vid varje möte när vi reste till alla tio hösten 2000.
Förbättringarna är tydliga i dag. Luften och vattnet har blivit mycket renare, till exempel. Det beror på många naturligtvis, inte minst på alla som varit aktiva i Central- och Östeuropa för bättre miljö. Men när man ska sammanfatta Sveriges 30 år av medlemsskap framstår insatserna för ett större EU som centrala, både för miljön och för Europas säkerhet.
