Tjeckisk poker

Mycket kan man säga om Fredrik Reinfeldt, men turbulensen kring Lissabonfördraget är inte hans fel. Tjeckiens nya krav ökar spänningen inför EU-toppmötet om två veckor.

När någon säger ordet "garantier" i EU ska man se upp. Befolkningen på Irland nöjde sig med löftena från EU:s ledare, trots att det fortfarande är oklart hur de ska tolkas. Vad texterna betyder för till exempel aborträtten i andra delar av EU vet vi fortfarande inte.

Nu är det Tjeckien som vill ha "garantier" om fördraget så att inte utländska medborgare - läs tyskar - kan få rätt till mark som de kontrollerade före andra världskrigets slut.

Reinfeldt befinner sig i ett dilemma. Att säga blankt nej måste vara frestande, men samtidigt är det en avgörande fråga för hela ordförandeskapet att Lissabonfördraget träder i kraft.

Ett av flera problem med att gå tjeckerna till mötes nu i oktober är att resten av EU ändå inte vet vad den konstitutionella domstolen i Prag säger till slut. Dessutom är frågan om EU-ledarna vågar lita på att Vaclav Klaus skriver under snabbt, även om de ger tjeckerna något på toppmötet 29-30 oktober.

Kanske går de tjeckiska kraven trots allt att hantera med en deklaration som är ännu svagare än vad Irland fick. Om Reinfeldt kan klara ut de sista svårigheterna med Lissabon är det en stor framgång för det svenska ordförandeskapet.

Det kan bli svårare längre fram när det visar sig att "garantierna" inte var vattentäta, eller när medborgarna i andra länder upptäcker att deras regering gått med på tolkningar av det nya fördraget som inte godkänts i det nationella parlamentet (till exempel i Sveriges riksdag).