Gunilla Carlsson vill ha en stark biståndskommissionär i EU

Fredrik Reinfeldt hade igår ett diskret möte med EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso. En god gissning är att de bland annat talade om nästa svenska kommissionsledamot. Gunilla Carlsson nämns som en av huvudkandidaterna, med bistånd som möjligt ansvarsområde.

Just nu är Gunilla Carlsson värd för den jättelika konferensen European Development Days på Älvsjömässan. För några timmar sedan frågade jag henne vilken roll nästa kommissionär för utvecklingssamarbete bör ha.

Det pågår en intensiv dragkamp i Bryssel om hur makten ska delas mellan biståndskommissionären och den nye Höge representanten, som också ska vara vice ordförande i EU-kommissionen. Medlemsländernas ambassadörer ska försöka komma överens i dag inför ett ministermöte på måndag.

"Jag tycker att man ska ha en stark utvecklingskommissionär som har bra befogenheter men som sedan naturligtvis också kan arbeta tillsammans med den Höge representanten", säger Gunilla Carlsson.

En av stridsfrågorna är vem som ska ha hand om pengarna. Gunilla Carlsson vill att biståndskommissionären ska ha ansvar både för besluten och för genomförandet:

"Både programmeringen och implementeringen tror jag det är bra att det ligger på samma person."

Det är inte säkert att den kommande Höge representanten håller med om det, eftersom den renodlade utrikesbudgeten är liten i förhållande till biståndet.

Gunilla Carlsson vill att biståndskommissionären får hand även om pengarna till Latinamerika och Asien. För närvarande finns det en konstlad uppdelning mellan ACP-länderna (främst Afrika), som ligger under biståndskommissionären, och andra delar av världen, som ligger under kommissionären för utrikespolitik.

När det gäller en annan stridsfråga i förhandlingarna, landsstrategierna, är Gunilla Carlsson försiktigare. Möjligen kan det bero på att Sverige nyligen lagt ett kompromissförslag i COREPER. Gunilla Carlsson vill inte att den Höge representanten ska ha huvudansvaret för landsstrategierna, men säger att det kan vara ett gemensamt ansvar för biståndskommissionären och den nye "utrikesministern".

Hon betonar också fördelarna med att EU får en Hög representant och en gemensam utrikestjänst:

"Med en Hög representant får vi möjlighet att ha mer av gemensam analys, vi får landdeskar (i EU-organisationen). Så jag hoppas att vi kan lösa ut det här på ett sätt så att vi ökar den politiska trovärdigheten i vårt utrikesengagemang. "

Allt detta kan tyckas abstrakt, men på ett seminarium igår underströk biståndschefer från EU:s stora medlemsländer hur viktig ansvarsfördelningen är för det framtida arbetet. Nu bestäms inriktningen för kanske tio år framåt. Många biståndsorganisationer är oroliga för att fattigdomsbekämpningen tonas ned när Lissabonfördraget genomförs.

Jag frågade också Gunilla Carlsson om en av de sakfrågor hon brukar lyfta fram när det gäller EU:s bistånd, nämligen samstämmigheten mellan olika politikområden. EU-kommissionen föreslår i ett meddelande att färre områden ska granskas i framtiden. Till exempel kommer inte handelspolitiken att finnas med.

"Nej, det är inte så bra", sa Gunilla Carlsson. "Vi håller på att gå igenom det. En del saker är bra, men det finns också delar av meddelandet som vi har en hel del synpunkter på."

Det blir spännande att se på EU-toppmötet nästa vecka hur slutsatserna om Lissabonfördraget och utrikespolitiken ser ut. Och vem som får hand om de frågor som Gunilla Carlsson har så tydliga uppfattningar om.

Andra om EU-kommissionen, bistånd, toppmötet: DN, DN2, Ekot, SvD, SvD2, SvD3