Alla tillsammans i Håkan Juholts version

Håkan Juholt vann snabbt den socialdemokratiska kongressens hjärta med ett tal som innehöll både Olof Palme och Elvis Presley. Applåderna var många och starka.

"The King" i all ära, men det hade nog större betydelse att Håkan Juholt återvände till en klassisk socialdemokrati. Jämlikhet och solidaritet som förutsättningar för utveckling och tillväxt. Kamp mot orättvisor som barnfattigdomen, med särskilt betoning på bättre uppväxtvillkor i miljonprogrammet. Socialdemokratin som en folkrörelse där det är högt i tak.

Håkan Juholt gick med i SSU år 1976. Det gjorde jag också. På sätt och vis var det mer symbolik i att lördagens kongress inleddes med sången Alla tillsammans än att Håkan Juholt tog emot ovationerna till Elvis Presleys toner.

Alla tillsammans skrevs för SSU på det radikala 1970-talet. Håkan Juholt skärpte i dag tonen mot privata bolag som sätter vinsten framför kvaliteten i välfärden. Han citerade partiprogrammets formuleringar om kapitalismens brister. Finanskrisen har fått även affärstidningar att tänka om, sade Juholt.

Det var samma tonart som i Thorstein Bergmans sång:

"Det finns ingen ödets och himmelens lag Det finns ingen slumpens cynism. Människor lider var eviga dag. De lider av kapitalism."

Storbildsskärmen visade hur Carin Jämtin klämde i lite extra under den versen, som på SSU-tiden.

Jag gillar det. Ett problem i valrörelsen 2010 var att socialdemokratin inte tydligare kritiserade rofferiet av skattepengar som borde gå till bra skolor och äldreomsorg. Missnöjet med hur välfärdspengarna försvinner till skatteparadis är stort också i medelklassen, oavsett vad en del politiska journalister tror.

Håkan Juholts tal var skickligt, roligt, entusiasmerande. Ideologiskt klarsynt med samhällsmedborgarna som grund, inte kunderna på en marknad. En bra nystart för Socialdemokraterna.

På två punkter sätter jag ändå frågetecken.

Det ena är miljön. Håkan Juholt hade några meningar om frisk luft och om klimatutmaningen, men utvecklade inte någon vision för 2010-talets gröna folkhem. Det hoppas jag han hinner med i kommande tal, både för att det är viktigt i sak och för att locka de väljare som lutar åt miljöpartiet. Att den nyvalde partiledaren inte berörde kärnkraften med ett ord är märkligt, mitt under den värsta olyckan sedan Tjernobyl.

Det andra är säkerhetspolitiken. Jag har inget emot Håkan Juholts formuleringar om samarbete över Atlanten, men varför var det så viktigt att betona den transatlantiska länken i ett kort utrikespolitiskt avsnitt där till exempel frihetskampen i arabvärlden eller palestiniernas situation inte fick ordentlig plats? Det skapar osäkerhet om hur hårt socialdemokratins nej till Nato är på längre sikt, särskilt med Juholts formulering i början av talet om att gå "från neutralitet till aktivism".

Alla verser av Alla tillsammans är värda att lyssna på. Även de textrader som handlar om hur USA vräkt bomber över byar och fält och om hur kortsiktiga vinstintressen förgiftat vår mat.

Andra om (S): AB, AB2, AB3, DN, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, Exp, Exp2, Exp3, Exp4,GP, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, Alltid rött alltid rätt, Anna Ardin, Annarkia, Bios politicos, Den hälsosamme ekonomisten, Helle Klein, HBT-Sossen, Lena Sommestad, Martin Moberg, Roger Jönsson, Rune Lanestrand, Röda Berget, Johan Westerholm, Peter Weiderud, Veronica Palm, med flera