Det finns viktigare saker än de senaste dagarnas debatt om amerikanska militärbaser i andra länder. Till exempel Natos nya strategiska koncept. Vad anser folkpartister och moderater ska hända med kärnvapenstrategin, till exempel? Och hur är det med försvarsplaneringen för Baltikum?
Sveriges möjligheter att påverka var USA har baser får betraktas som små. När Svenska Dagbladet tre månader i efterhand gjorde stor sak av de rödgrönas formuleringar kring detta uppstod ändå en intensiv debatt. Kanske inte så märkligt, när valet är nära, men svårt att motivera sakligt.
Däremot vet vi fortfarande väldigt lite om hur regeringen ser på Natos försvarsplanering för Baltikum. Ska Sverige delta? Nej, sa Försvarsdepartementet när jag frågade tidigare i våras. Det kan vi inte berätta, säger Carl Bildt numera.
Ändå är frågan mycket aktuell. "Contigency planning and military exercises so all Allies feel safe" är en central rekommendation från Madeleine Albright och övriga i den expertgrupp som tagit fram underlag till Natos nya strategiska koncept. Rapporten presenterades för NAC, Natos politiska organ, i Bryssel för en vecka sedan. Den har satt ytterligare fart på debatten om Natos framtid.
Sverige har med sitt geografiska läge stor betydelse för det militära försvaret av de baltiska länderna vid ett ryskt angrepp. Visserligen ska Försvarsmakten ha gett balterna signaler om att Sverige inte har resurser att ge något betydande militärt stöd i en sådan situation. Men om svenska officerare ändå deltar i tankeövningar eller till och med planering för till exempel stationering av Nato-flyg på Gotland vid en kris så ökar riskerna för att Sverige skulle dras in i en konflikt. Och hur agerar svensk militär i de övningar som sker med Nato-länderna i Östersjön?
Hur ser Reinfeldt, Bildt och Tolgfors på detta? Det är en avgörande säkerhetspolitisk fråga inför valet.
Samma sak med Natos kärnvapenstrategi. Madeleine Albrights grupp anser att de taktiska kärnvapnen behövs i Europa. Trots att Tyskland med flera försökt få en ändring av Natos strategi på denna punkt. Carl Bildt har argumenterat för färre taktiska kärnvapen i Europa, men vad säger Jan Björklund om den organisation han så gärna vill gå med i, vad ska hända med de taktiska kärnvapnen och med Natos kärnvapenstrategi i allmänhet?
Det finns många andra frågor i Albright-rapporten som är centrala för Sverige. Till exempel relationen till Ryssland. Här lär Albright och amerikanen Ron Asmus ha velat ha en hårdare skrivning, à la Bildt och Björklund, men det stoppades av Natos generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen. Hur ser Fredrik Reinfeldt på den säkerhetspolitiska beskrivningen av Ryssland?
Allt detta är verkligt viktiga frågor inför valet. När pressas alliansens partiledare på besked om säkerhetspolitiken?
Andra om säkerhetspolitiken: SvD, med flera
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ja hur ser vi på vårt läge? Skall vi stå kvar med huvudet nerkört i sandlådan, avskaffat försvar och tro att inget förändrats i världen sedan Sovjet föll samman för 20 år sedan?
SvaraRaderaKanske är det dags att dra upp huvudet och gnugga illusionerna ur ögonen och kolla hur våra gannar ser på läget. -Hmm, antingen planerar balterna att erövra världens största land eller så bygger de upp sina försvarsmakter och allianser för att de är bekymrade över sin säkerhet...