(S)tatsministerkandidaten behöver internationell trovärdighet

Förra gången som Socialdemokraterna bytte partiledare avgjordes frågan under julhelgerna. Nu tar nomineringstiden slut senare, men partikongressen i mars närmar sig snabbt.

När Mona Sahlin kastade in handduken försökte jag analysera läget utifrån några objektiva kriterier. Slutsatsen då var att fyra personer framstod som huvudkandidater: Mikael Damberg, Håkan Juholt, Veronica Palm och Thomas Östros.

Nu verkar flera partidistrikt tycka att riksdagsplats inte är ett nödvändigt krav. I så fall finns det fler tänkbara kandidater. Jag är tveksam till ett sådant upplägg, framför allt därför att det lätt blir ett dubbelkommando mellan gruppledning i riksdagen och partiordföranden. I så fall måste man hitta en person med personlig lyskraft, hårda nypor och, tror jag, tidigare statsrådserfarenhet.

Gruppledaren i riksdagen, Sven-Erik Österberg, föll bort i min tidigare text på grund av ålder. Han är en utmärkt person, klok och ordentligt förankrad i människors vardag. Några siffror talar emot honom: I valet 2014 kommer Fredrik Reinfeldt att vara 49 år med 8 års statsministererfarenhet, om han lyckas sitta kvar. Sven-Erik Österberg är då 59 år med 0 års erfarenhet av att leda en regering och endast två år som statsråd. De tävlar om att leda landet åtminstone till 2018, i Österbergs fall rimligen till 2022. Kanske är det inte en så stor nackdel som jag trodde när jag satte upp ett objektivt kriterium om ålder, men det är en faktor som (S) måste ha med i beräkningen.

En annan faktor är den internationella erfarenheten. Kanske är det en orättvis kritik mot Sven-Erik Österberg att han skulle ha dåliga språkkunskaper och begränsade kunskaper om internationell politik. Österberg har suttit i riksdagen sedan 1994 och varit finansmarknadsminister, vilket innebär ett antal EU-möten, till exempel. Jag vet för lite för att kunna bedöma det, men jag tror att de borgerliga partierna gärna skulle välja denna angreppspunkt. Det må vara lika orättvist som det var att påstå att Mona Sahlin inte hade ordning på ekonomi, men det är en politisk faktor som (S) måste räkna med.

Sven-Erik Österberg behöver övertyga om att han klarar en partiledardebatt i TV mot Reinfeldt om EU:s framtid eller mitt under en internationell kris. Inte för att sådana frågor brukar avgöra val utan för att det kommer att vara en del av trovärdigheten som statsministerkandidat. Särskilt mot en sittande statsminister som varit EU-ordförande.

Sedan är det också viktigt att den nya partiledningen blir en bra helhet, som jag skrivit om tidigare.

Andra om (S): SvD, med flera