Ett historiskt misstag

Många kommenterar EU-toppmötets beslut om ekonomin. Det är naturligt, även om det mesta var känt i förväg. Jag gillar särskilt Katrine Kielos förmåga att lyfta blicken - blir Europa på sikt en arg, krympande kraft i världen eller förmår EU se styrkan i mångfalden?

Men i skymundan av den ekonomiska krisen tog toppmötet ett annat beslut, som kan få stora följder även för Sverige. De skärpta sanktionerna mot Iran.

Jag har verkligen ingen sympati för diktaturen i Teheran. Däremot tror jag inte de beslut som både EU och USA nu tagit är rätt väg att undvika ett storkrig i Mellanöstern.

Här handlar det om en konflikt kring kärnvapen. Då måste utrikespolitiken inriktas på att hitta fredliga lösningar även om man starkt ogillar sin motpart.

Den uppgörelse som Turkiet och Brasilien fick med Iran på var inte idealisk, men det var ett spår som kunde utvecklas. Nu slår EU och USA bryskt igen dörren. Samtidigt fortsätter EU sin undfallenhetspolitik mot Israel på område efter område, inklusive landets hundratals kärnvapen.

När det gäller Iran håller jag med Carl Bildt, som nyligen skrev om sanktionerna på sin blogg:

"Klokskapen i den politik som inte ville pröva den möjlighet som låg i den överenskommelse med Iran om vissa frågor som Turkiet och Brasilien förhandlat fram tror jag starkt kan ifrågasättas."

Konflikten med Iran blir en av nästa mandatperiod stora säkerhetspolitiska frågor. EU kan ha gjort ett historiskt misstag.

Andra om EU-toppmötet, Iran: DN, DN2, med flera