Det är kanske den största säkerhetspolitiska förändringen sedan Sverige gick med i EU. Men i svenska medier är det helt tyst om att vi numera ingår i Natos försvarsplanering för en konflikt i Baltikum. Regeringen ska enligt mina uppgifter inte heller ha informerat den socialdemokratiska partiledningen om kontakterna med Nato i denna fråga.
Kärnvapen och missilförsvar verkar bli rubrikfrågorna för Natos toppmöte senare i veckan. Tysklands utrikesminister Guido Westerwelle säger i dagens Financial Times att han hoppas på framsteg om nedrustningsfrågor och påminner om att Frankrike tidigare accepterat "nollvisionen" för kärnvapen. Jag antar att tyskarna kommer att marknadsföra eventuell text från toppmötet om en värld utan kärnvapen som en stor framgång, för att dölja att de förlorat striden om medeldistansrobotar i Europa. Robotarna dras inte tillbaka, som tyskarna vill.
Däremot är det tyst om den stora debatten för ett knappt år sedan, de baltiska ländernas krav på "reassurance"; att Nato är redo att ställa upp för dem vid en militär konflikt med Ryssland. Anledningen? De har redan fått vad de vill ha, säger Tomas Valasek på tankesmedjan CER till mig på telefon.
Nato har genomfört stora övningar i Östersjön och utformat planer för hur de baltiska länderna ska försvaras vid något som liknar Rysslands invasion av Georgien. Som jag har skrivit förut är det svårt att försvara till exempel Lettland utan att använda svenskt territorium.
Därför är det logiskt att Natos planerar att flyga över Sverige vid en kris, från amerikanska hangarfartyg i Atlanten till Baltikum och tillbaka. Detta beskrev den erfarne journalisten Edward Lucas i The Economist några dagar före det svenska valet utan att det blev någon uppmärksamhet i Sverige.
Kanske är planerna mer långtgående än så, även om redan detta är tillräckligt för att förändra Sveriges säkerhetspolitiska läge. Finns det verkligen inte planer för att till exempel fylla på bränsle eller ta hand om skadade Nato-flygplan i Sverige vid en sådan konflikt? Hur ser det ut till havs?
Detta vet bara en handfull personer på UD och Försvarsdepartementet, troligen också några på Statsrådsberedningen. Den socialdemokratiska partiledningen ska inte ha fått information.
Carl Bildt sa i våras att försvarsplanering inte lämpar sig för öppna diskussioner. Det är förstås sant när det gäller det konkreta innehållet, men knappast när The Economist redan har skrivit att Sverige är med. Det är en politisk fråga som regeringen försöker komma undan istället för att stå för sin säkerhetspolitik.
Försvarsberedningen måste förstås utgå från denna nya situation och lägga fram förslag om ett stärkt skydd av svensk civilbefolkning och territorium, givet de risker deltagandet i försvarsplaneringen innebär. Kanske får vi mer diskussion så småningom när det blir tydligt att Nato-övningarna mot en rysk invasion av ett baltiskt land också innefattar Gotland och Blekinge. Eller när Nato-avtalet om luftövervakning av Baltikum löper ut år 2014 och Folkpartiets krav att skicka JAS-plan blir aktuellt på riktigt. Då är det så dags.
Men att Fredrik Reinfeldt åker till Nato-toppmötet utan att ha sagt ett ord om att Sverige över huvud taget är med i försvarsplaneringen för Baltikum är en demokratisk skandal.
Andra om Sverige och Nato: DN, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, Ekot, Exp, Exp2, Exp3, Exp4, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, SvD9, Carl Bildt, Lars Gyllenhaal , Allan Widman, Wiseman´s Wisdoms,Thomas Böhlmark, med flera
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar