Dra lärdomar av den farliga USA-entusiasmen

"USA-beroendet måste brytas", skrev Anna Lindh i Aftonbladet 1999.  Den dåvarande utrikesministern konstaterade att Europa var beroende av USA för transporter, information och ledningssystem. EU måste bli bättre på att kunna genomföra egna militära insatser, menade hon. 

25 år senare kan vi se att mer borde ha gjorts i denna riktning. Men i Sverige liksom i många andra EU-stater har det ansetts vara fel att "dubblera Nato" med till exempel ett större förmåga för EU att leda militära operationer. Samtidigt har det funnits stor entusiasm för ett fördjupat militärt samarbete med USA, även inom den svenska socialdemokratin, Debatten om alternativ har varit begränsad, inte minst vid Folk och Försvars årliga rikskonferenser där Pentagon-vänliga perspektiv dominerat. Och diskussionen inför den brådstörtade ansökan om Nato-medlemskap var alltför ensidig.

Nu är det bråttom att bygga europeisk försvarsförmåga. Det handlar både om pengar och om synen på självständig ledning av militära insatser. Hur kan till exempel Gotland försvaras utan USA?

För att hitta rätt svar behöver den säkerhetspolitiska diskussionen bli bredare. Här har medierna en viktig roll att spegla fler perspektiv. De senaste decenniernas USA-entusiasm har lett Sverige fel.

(Några tidigare texter av mig i detta ämne:

Stark europapolitik bättre än Nato-kampanj

Ta inga förhastade beslut om Nato

Var öppna med riskerna med ett Nato-medlemskap)

Avregleringar i EU hotar miljö och konkurrenskraft

EU-kommissionens utkast till en ny "Competitiveness Compass" innehåller bra förslag om till exempel finansiering av klimatomställningen, innovation, kompetensutveckling. Men medlemsländerna måste göra mer ekonomiskt och förslagen om avreglering skulle vara skadliga.

När det gäller finansiering följer kommissionen Mario Draghis rapport om att prioritera strategiska områden som gränsöverskridande investeringar i elnät. Omprogrammering av NextGenerationEU nämns också, liksom villkor i nästa långtidsbudget. Men budgetrestriktiva länder som Sverige behöver byta position för att få detta att fungera. 

Förslagen om en starkare roll för EIB är bra. Utöver det som står i kompassen bör medlemsländerna också öka bankens kapital.

Att bygga ut InvestEU är utmärkt för innovativa företag, liksom andra insatser för att mobilisera privat kapital. Tyngdpunkten på forskning och innovation är också bra, men det måste finnas tydliga villkor i nästa långtidsbudget om att medlemsländerna ska öka sina egna investeringar. Den viktiga roll för innovation som väl utformade regler har nämns dock inte.

Generellt sett är den starka betoningen av avreglering riskabel både för produktiviteten och för medborgarnas förtroende för EU. "Förenkling" är en sak om det verkligen handlar om det, men att mjuka upp lagstiftning är skadligt för de innovativa företagen. Att förlita sig för mycket på förtroende fungerar inte, vilket till exempel ansträngningar för att minska koldioxidutsläppen från bilar genom frivilliga åtaganden har visat.

Som beskrevs i Politico förra veckan, pekar utkastet till kompass "mot en omfattande avreglering riktad mot den europeiska gröna given i synnerhet". Men marknader för produkter med låga koldioxidutsläpp kommer inte att utvecklas tillräckligt snabbt utan obligatoriska kvoter, för att ta ett exempel.

Rättvis omställning är nyckeln till en framgångsrik politik för att minska koldioxidutsläppen. Det är bra att kompassen tar upp kompetensutveckling och nämner goda arbetsvillkor. Men om förslag som en ny definition av "små medelstora företag" och en "28:e regim" leder till lägre skydd för arbetare kommer det att vara kontraproduktivt.

Ett grundläggande problem är att konkurrenskraftskompassen har utvecklats utan tillräcklig samråd och transparens. Mario Draghis team registrerade inte industrins input om till exempel kemikalier, där det nu finns en starkt tryck att försvaga reglerna.

Sammanfattningsvis finns det många goda intentioner i utkastet till konkurrenskraftskompass, men det starka fokuset på avreglering verkar inte vara faktabaserat.