En avgörande budget

Varje statsbudget är viktig. Regeringens budgetöverläggningar på Harpsund om två veckor har ändå ett särskilt allvar över sig. För första gången har den rödgröna regeringen haft ordentligt med tid på sig för att lägga fram en samlad, genomarbetat budget. Behoven av reformer är stora. Opinionssiffrorna faller för (S) och (MP) samtidigt som (SD) växer snabbt. Nu gäller det att visa politisk handlingskraft.

(S)-kongressen i maj pekade på en rad angelägna områden för reformer och gav en tydlig signal om att prioritera investeringar. Magdalena Anderssons upprepar däremot ett gammalt mantra i gårdagens Dagens Industri (bakom betalvägg). Reformutrymmet är begränsat, säger finansministern.

Det tillhör en finansministers roll att hålla emot när andra statsråd vill öka utgifterna. I nuvarande läge handlar det kanske också om positionering inför kommande förhandlingar med Vänsterpartiet. Ändå är Magdalena Anderssons uttalanden oroande, framför allt därför att hon utesluter skattehöjningar utöver dem som redan har aviserats.

Vårbudgeten innehöll ett antal bra satsningar, men generellt sett är beloppen små och skillnaden mot alliansens politik alltför liten för att övertyga väljarna. Det gäller inte minst den stora utmaningen att förbättra flyktingmottagandet och motverka segregationen. Här behövs ett antal reformer i budgeten, till exempel:

* Större satsningar på bostadsbyggande. Dagens program räcker inte, som Anne-Marie Lindgren nyligen konstaterade i Aktuellt i Politiken.

* Rejäla ökningar av beloppen till bättre flyktingmottagande. Vårbudgetens etableringspaket beskrevs som ett första steg. Nu gäller det att presentera nästa, med större omfattning.

* Ett miljardprogram för miljonprogrammet. Regeringen har lovat återkomma med investeringsstöd för renovering av lägenheterna i höstens budget. Det är bra, men tidigare förslag från både (S) och (MP) har haft en helhetssyn där även upprustning av lokal infrastruktur och stöd till ideella insatser ingår.

* Tydligare insatser för att förverkliga (S) vallöfte att alla ungdomar (inte enbart de som är registrerade som arbetssökande) ska ha ett jobb eller gå en utbildning.

* Fler insatser för social sammanhållning, inte minst genom ökade anslag till folkbildning, samlingslokaler och föreningsliv.

Infrastrukturen och försvaret är två andra områden där det behövs mer statliga pengar. Det går inte att klara dessa akuta behov av satsningar utan skattehöjningar, i alla fall inte så länge som överskottsmålet är oförändrat och löftet om höjt tak i a-kassan ska infrias.

Låt oss hoppas att (S)-ledningen har tillräckligt krismedvetande om hur allvarligt läget är, såväl i sak som när det gäller partiets förtroende bland väljarna. Magdalena Anderssons budskap behöver balanseras med ett kraftfullt ledarskap från Stefan Löfvens sida.