Ge EU makt mot sekundkapitalismen

Ska EU sätta igång en ny process för att ändra sitt fördrag? Tyskland och Frankrike vill det för att klara ut hur EU kan hantera finansiella kriser i framtiden. Frågan lär väcka mycket debatt på toppmötet som börjar i morgon.

Det är vansinnigt, sa Charles Grant om förslaget när jag talade med honom i London i går. Grant, som är chef för tankesmedjan CER, menar att det kommer att skapa stora problem att starta förhandlingar igen efter alla problem med Lissabonfördraget. Nya folkomröstningar, kanske på Irland och i Danmark, krav på nya undantag från den brittiska regeringen, politiska hinder för utvidgningen, och så vidare.

Idag hörde jag Wolfgang Munchau, bland annat krönikör i Financial Times, ge motsatt bild. "Vi behöver en ändring av fördraget", sa han på en konferens i Stockholm ordnad av Arenagruppen och Friedrich Ebert Stiftung. Hans argument är framför allt ekonomiska: det behövs klara regler för framtida kriser.

Två tungviktare i europeisk debatt med två motsatta budskap.

Här i Sverige öppnar både regeringen och Socialdemokraterna för nya fördragsändringar. Kanske är det klokt att inte säga definitivt nej. Men Marie Granlunds uttalande förvånar mig.

Ett av Socialdemokraternas villkor är att EU inte ska får mer makt. Men hur ska framtida ekonomiska kriser hanteras utan att EU får bättre verktyg? Särskilt i en globaliserad ekonomi.

Att reflexmässigt säga nej till mer makt åt unionen gör inte jobben och välfärden i Sverige säkrare. Snarare tvärtom. Socialdemokraterna borde våga tänka djärvare om EU:s framtida roll för att reglera sekundkapitalismen.

Om man ska ställa villkor borde det vara viktigare att utvidgningen till Kroatien och Island inte bromsas på grund av en fördragsdiskussion om krismekanismer.