"Vi måste lära av erfarenheterna från Kosovo. Det kommer allt fler vittnesmål om övergrepp på de mänskliga rättigheterna. Nya massgravar hittas. Till förföljelsen av kosovoalbanerna måste vi nu lägga dagens utveckling. Civila serber drivs iväg från sina hem. Även andra folkgrupper, som romerna, befinner sig i en utsatt situation. Vi måste i praktisk handling se till att det som skett i Kosovo inte sker igen.
Europa måste bli bättre på att förebygga kriser.
Varningarna för en Kosovokonflikt hade
funnits länge, men vi klarade ändå inte att göra tillräckliga insatser. Nu
finns det varningar för andra områden: Montenegro, Makedonien, Albanien,
Vojvodina. Till ett kan vi lägga osäkerheten i det forna Sovjetunionen och
kring Medelhavet. Vi behöver bättre instrument för att agera tidigt: med
bistånd och handelsavtal, med observatörer, med fredsbevarande styrkor, med
tydliga krav på mänskliga rättigheter.
Europa behöver samordna militär och civil krishantering.
Dagens problem i Kosovo illustrerar att
militär, polis och andra civila insatser måste samverka för att skydda
människor från förföljelse. I det förebyggande arbetet behövs både civila
insatser och militär kunskap och förmåga.
Efter en konflikt kan det behövas både
fredsbevarande trupper och civila insatser för demokrati, säkerhet och
återuppbyggnad. Alla dessa insatser måste fungera bra tillsammans. De svenska
soldater, poliser och civila som varit i Bosnien har gjort fantastiska insatser
genom att både ge militär säkerhet, ge humanitärt stöd och hjälpa till att
bygga upp byar och vägar. Många andra har gjort liknande insatser i andra delar
av världen.
Europa behöver kunna reagera snabbare och med större resurser.
EU-länderna behöver bli snabbare på att komma
på plats med fredsbevarande trupper, polis och andra insatser i krisområden.
Detsamma gäller civila räddningsinsatser vid humanitära katastrofer som
jordbävningar. EU-länderna har betydande militära resurser, men de är alltför
inriktade på gamla invasionshot. Trots alla pengar som satsas så är Europa
beroende av USA för transporter, information och ledningssystem.
Samarbetet med USA är viktigt, men Europa kan inte vara beroende
av beslut i den amerikanska kongressen för varje fredsbevarande insats på vår
kontinent.
Flera länder, däribland Sverige, har inlett
en modernisering av sina försvarsmakter med en ökad internationell inriktning.
Den processen måste fortsätta för att Europa ska kunna lösa kriser även när USA
inte vill vara med. Även på den civila sidan måste vi bli bättre på att
gemensamt och snabbt kunna skicka räddningsstyrkor.
EU är den viktigaste organisationen för ett fredligare och säkrare
Europa.
Bara EU har det breda register av instrument
som behövs -- ekonomiskt samarbete, diplomati, bistånd, handel och snart också
militärt. EU har gjort väpnade konflikter omöjliga i en stor del av Europa. Nu
behöver EU stärkas för att bidra till säkerheten på resten av vår kontinent.
Sverige och Finland tog inför Amsterdamfördraget initiativ till att
krishantering skulle bli en viktig uppgift för EU.
Det gäller hela spektret av åtgärder från förebyggande till
insatser med militära styrkor för att skapa och bevara fred. Det handlar
däremot inte om ett gemensamt territorialförsvar.
Nu har Amsterdamfördraget trätt i kraft.
Slutsatserna vid EU:s toppmöte i Köln i juni leder vidare i den riktning som
Sverige och Finland föreslagit. Det är en positiv och nödvändig utveckling. Nu
behövs nödvändiga resurser och en fungerande organisation för arbetet. Vi måste
också driva utvidgningen till nya länder framåt. Det är en avgörande faktor för
att säkra fred och demokrati i hela Europa.
Men också andra organisationer, som FN och
den alleuropeiska OSSE, spelar en viktig roll. OSSE:s arbete med demokrati,
mänskliga rättigheter, rättsväsende, polis och media har stor betydelse för att
förhindra och motverka upptrappning av konflikter. OSSE:s minoritetskommissarie
Max van den Stoel gör ett enastående arbete.
Nato har sin roll och större militära
fredsfrämjande operationer, som i Bosnien och Kosovo, kommer att ledas av
Natostaber eftersom det bara är där som tillräckliga planeringsresurser finns.
FN:s roll behöver stärkas
Om säkerhetsrådet kunnat enas tidigare så
hade kanske utvecklingen i Kosovo inte gått så långt. FN (och särskilt arbetet
i säkerhetsrådet) måste reformeras och EU-länderna hjälpas åt i det arbetet.
Det är ett grundläggande krav att militär
våldsanvändning ska sanktioneras av FN:s säkerhetsråd. Därför har vi också drivit det kravet hårt i
diskussionerna inom EU.
Ryssland behövs i arbetet för europeisk säkerhet
Ryssland är en del av Europa och av vår
gemensamma säkerhet. Vi måste ta det historiska tillfället efter det kalla
krigets slut att få med Ryssland i ett demokratiskt och fredligt Europa.
EU-utvidgningen får inte betyda nya skiljelinjer. Därför måste EU utveckla
också sitt säkerhetspolitiska samarbete med Ryssland, så som toppmötet i Köln
beslutade.
Detta är några av många lärdomar vi kan dra från Kosovo. Låt oss inte glömma det som skett i Kosovo. Låt oss se till att det inte händer igen."
Detta är några av många lärdomar vi kan dra från Kosovo. Låt oss inte glömma det som skett i Kosovo. Låt oss se till att det inte händer igen."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar