EU-kommissionens utkast till en ny "Competitiveness Compass" innehåller bra förslag om till exempel finansiering av klimatomställningen, innovation, kompetensutveckling. Men medlemsländerna måste göra mer ekonomiskt och förslagen om avreglering skulle vara skadliga.
När det gäller finansiering följer kommissionen Mario Draghis rapport om att prioritera strategiska områden som gränsöverskridande investeringar i elnät. Omprogrammering av NextGenerationEU nämns också, liksom villkor i nästa långtidsbudget. Men budgetrestriktiva länder som Sverige behöver byta position för att få detta att fungera.
Förslagen om en starkare roll för EIB är bra. Utöver det som står i kompassen bör medlemsländerna också öka bankens kapital.
Att bygga ut InvestEU är utmärkt för innovativa företag, liksom andra insatser för att mobilisera privat kapital. Tyngdpunkten på forskning och innovation är också bra, men det måste finnas tydliga villkor i nästa långtidsbudget om att medlemsländerna ska öka sina egna investeringar. Den viktiga roll för innovation som väl utformade regler har nämns dock inte.
Generellt sett är den starka betoningen av avreglering riskabel både för produktiviteten och för medborgarnas förtroende för EU. "Förenkling" är en sak om det verkligen handlar om det, men att mjuka upp lagstiftning är skadligt för de innovativa företagen. Att förlita sig för mycket på förtroende fungerar inte, vilket till exempel ansträngningar för att minska koldioxidutsläppen från bilar genom frivilliga åtaganden har visat.
Som beskrevs i Politico förra veckan, pekar utkastet till kompass "mot en omfattande avreglering riktad mot den europeiska gröna given i synnerhet". Men marknader för produkter med låga koldioxidutsläpp kommer inte att utvecklas tillräckligt snabbt utan obligatoriska kvoter, för att ta ett exempel.
Rättvis omställning är nyckeln till en framgångsrik politik för att minska koldioxidutsläppen. Det är bra att kompassen tar upp kompetensutveckling och nämner goda arbetsvillkor. Men om förslag som en ny definition av "små medelstora företag" och en "28:e regim" leder till lägre skydd för arbetare kommer det att vara kontraproduktivt.
Ett grundläggande problem är att konkurrenskraftskompassen har utvecklats utan tillräcklig samråd och transparens. Mario Draghis team registrerade inte industrins input om till exempel kemikalier, där det nu finns en starkt tryck att försvaga reglerna.
Sammanfattningsvis finns det många goda intentioner i utkastet till konkurrenskraftskompass, men det starka fokuset på avreglering verkar inte vara faktabaserat.
