Frankrikes utrikesminister fördömde snabbt Israels attack på Ship to Gaza. Turkiet reagerade hårt och kräver bland annat att FN:s säkerhetsråd sammankallas. Men den svenska regeringen dröjde länge innan det till slut kom ett uttalande om att angreppet var oacceptabelt.
Carl Bildt var påfallande dåligt informerad när han framträdde i P1 Morgon. Det mesta bygger på turkisk medierapportering, påstod han. Bildt visste inte om det fanns svenskar på det fartyg där dödsoffer krävts och han hade inte heller någon uppfattning om attacken skett på internationellt vatten. Hans kontakt med EU:s Catherine Ashton tycks främst ha gått ut på att saken måste utredas, inte på ett entydigt fördömande från EU:s sida av Israels brott mot folkrätten. Så ser det i alla fall ut när man ser Ashtons svaga uttalande efter samtalet med Bildt.
Det är märkligt att ett statsråd som annars brukar vara så intresserad av underrättelser har så dålig koll på vad som sker i östra Medelhavet, särskilt när risken för en konfrontation var stor med risk för svenska medborgare. Regeringen bär ett ansvar för att inte ha gett svenska myndigheter mandat att följa Israels aktiviteter närmare, både i detta fall och mer generellt.
MUF-ordföranden Niklas Wykman var snabbare än regeringen. Han försvarade gärna överfallet på hjälpkonvojen. Det dröjde desto längre innan det kom någorlunda kraftig kritik från Arvsfurstens palats. Då hade redan en rad andra länder uttalat sig. Le Monde ger en bra löpande bild av fördömandena.
Nu gör Israel sitt bästa för att vända bilden av vad som tycks vara en massaker. Som Jonas Sjöstedt skrev i morse kan vi inte få hjälpaktivisternas version ännu på ett tag. Det ställer särskilda krav på medierna att inte okritiskt återge till exempel redigerade israeliska videoinspelningar.
Men oavsett vilka bilder Israel sprider så är det tveklöst så att landet angripit fartyg långt ute på internationellt vatten, med många dödsoffer som följd. Le Monde citerar en israelisk general som slår fast platsen för angreppet.
Detta måste Reinfeldt och Bildt fördöma tydligare. Och dra slutsatser av.
Det behövs en oberoende internationell utredning, som Norges statsminister Jens Stoltenberg krävt. De ansvariga i Israel måste ställas inför rätta, både för denna attack och för de tidigare krigsförbrytelserna i Gaza.
Naturligtvis behöver blockaden av Gaza brytas och aktivisterna på Ship to Gaza släppas. Men de politiska effekterna måste bli större. Mona Sahlin vill att EU fryser sitt handelsavtal med Israel. Det är rimligt, liksom andra krav i de rödgrönas utrikespolitiska plattform. Hur kan vi till exempel ha ett så nära militärt samarbete med Israel?
Jag hoppas regeringen skärper sin linje under eftermiddagen. Annars är detta en skammens dag för borgerlig utrikespolitik.
Andra om Israels attack: DN,SR,Exp, SvD, med flera
måndag 31 maj 2010
Ställ Israels regering inför rätta
Det räcker inte med att Sverige och EU fördömer Israels stormning i natt, något Fredrik Reinfeldt och Catherine Ashton måste göra med största kraft under de närmaste timmarna. Dödsoffren måste få allvarligare konsekvenser för den israeliska regering som godkänt att hjälpkonvojen Ship to Gaza stoppades med militära medel.
Tankarna går till de avlidnas familjer, till de skadade och fängslade aktivisterna, till anhöriga och vänner som väntar oroligt på besked. Den svenska regeringen måste göra allt för att bistå dem.
Samtidigt måste Reinfeldt, Bildt och andra EU-politiker snabbt inse att det som skett ändrar den politiska situationen.
EU har sett genom fingrarna med Israels tidigare krigsförbrytelser, dokumenterade till exempel i Goldstone-rapporten. Övergreppet på palestinier i Gaza och på Västbanken är det ständigt pågående brottet mot mänskliga rättigheter.
Israels angrepp på Ship to Gaza är ändå något nytt, en brutal påminnelse om att landets regering inte skyr några medel och struntar i internationell rätt. Det kommer strax efter att Israel avfärdat FN:s krav om att ställa landets kärnvapen under internationellt kontroll.
Fredrik Reinfeldt möter nu en av de största utrikespolitiska kriserna under sin statsministertid, särskilt om svenskar finns bland de dödade. Reaktionen på Israels angrepp måste bli hård.
EU:s förhandlingar om att uppgradera handelsavtalet med Israel måste naturligtvis avbrytas. Detsamma gäller en rad andra samarbetsformer.
Dessutom måste Sverige omedelbart kräva att de ansvariga för dödsfallen - både politiskt och militärt - ställs inför internationell domstol. Detsamma gäller givetvis de brott som Goldstone-rapporten dokumenterar.
Andra om Israels angrepp; AB, DN, DN2,DN3, Ekot, Expressen,Exp2, GP,GP2, SvD, SvD2,SvD3,SvD4, In your face, Jonas Sjöstedt, Per Westberg, Peter Andersson, Rasmus Lenefors, Röda berget, Utsikt Från Ett Tak, med flera
Tankarna går till de avlidnas familjer, till de skadade och fängslade aktivisterna, till anhöriga och vänner som väntar oroligt på besked. Den svenska regeringen måste göra allt för att bistå dem.
Samtidigt måste Reinfeldt, Bildt och andra EU-politiker snabbt inse att det som skett ändrar den politiska situationen.
EU har sett genom fingrarna med Israels tidigare krigsförbrytelser, dokumenterade till exempel i Goldstone-rapporten. Övergreppet på palestinier i Gaza och på Västbanken är det ständigt pågående brottet mot mänskliga rättigheter.
Israels angrepp på Ship to Gaza är ändå något nytt, en brutal påminnelse om att landets regering inte skyr några medel och struntar i internationell rätt. Det kommer strax efter att Israel avfärdat FN:s krav om att ställa landets kärnvapen under internationellt kontroll.
Fredrik Reinfeldt möter nu en av de största utrikespolitiska kriserna under sin statsministertid, särskilt om svenskar finns bland de dödade. Reaktionen på Israels angrepp måste bli hård.
EU:s förhandlingar om att uppgradera handelsavtalet med Israel måste naturligtvis avbrytas. Detsamma gäller en rad andra samarbetsformer.
Dessutom måste Sverige omedelbart kräva att de ansvariga för dödsfallen - både politiskt och militärt - ställs inför internationell domstol. Detsamma gäller givetvis de brott som Goldstone-rapporten dokumenterar.
Andra om Israels angrepp; AB, DN, DN2,DN3, Ekot, Expressen,Exp2, GP,GP2, SvD, SvD2,SvD3,SvD4, In your face, Jonas Sjöstedt, Per Westberg, Peter Andersson, Rasmus Lenefors, Röda berget, Utsikt Från Ett Tak, med flera
torsdag 27 maj 2010
Vad säger Jan Björklund om Natos taktiska kärnvapen?
Det finns viktigare saker än de senaste dagarnas debatt om amerikanska militärbaser i andra länder. Till exempel Natos nya strategiska koncept. Vad anser folkpartister och moderater ska hända med kärnvapenstrategin, till exempel? Och hur är det med försvarsplaneringen för Baltikum?
Sveriges möjligheter att påverka var USA har baser får betraktas som små. När Svenska Dagbladet tre månader i efterhand gjorde stor sak av de rödgrönas formuleringar kring detta uppstod ändå en intensiv debatt. Kanske inte så märkligt, när valet är nära, men svårt att motivera sakligt.
Däremot vet vi fortfarande väldigt lite om hur regeringen ser på Natos försvarsplanering för Baltikum. Ska Sverige delta? Nej, sa Försvarsdepartementet när jag frågade tidigare i våras. Det kan vi inte berätta, säger Carl Bildt numera.
Ändå är frågan mycket aktuell. "Contigency planning and military exercises so all Allies feel safe" är en central rekommendation från Madeleine Albright och övriga i den expertgrupp som tagit fram underlag till Natos nya strategiska koncept. Rapporten presenterades för NAC, Natos politiska organ, i Bryssel för en vecka sedan. Den har satt ytterligare fart på debatten om Natos framtid.
Sverige har med sitt geografiska läge stor betydelse för det militära försvaret av de baltiska länderna vid ett ryskt angrepp. Visserligen ska Försvarsmakten ha gett balterna signaler om att Sverige inte har resurser att ge något betydande militärt stöd i en sådan situation. Men om svenska officerare ändå deltar i tankeövningar eller till och med planering för till exempel stationering av Nato-flyg på Gotland vid en kris så ökar riskerna för att Sverige skulle dras in i en konflikt. Och hur agerar svensk militär i de övningar som sker med Nato-länderna i Östersjön?
Hur ser Reinfeldt, Bildt och Tolgfors på detta? Det är en avgörande säkerhetspolitisk fråga inför valet.
Samma sak med Natos kärnvapenstrategi. Madeleine Albrights grupp anser att de taktiska kärnvapnen behövs i Europa. Trots att Tyskland med flera försökt få en ändring av Natos strategi på denna punkt. Carl Bildt har argumenterat för färre taktiska kärnvapen i Europa, men vad säger Jan Björklund om den organisation han så gärna vill gå med i, vad ska hända med de taktiska kärnvapnen och med Natos kärnvapenstrategi i allmänhet?
Det finns många andra frågor i Albright-rapporten som är centrala för Sverige. Till exempel relationen till Ryssland. Här lär Albright och amerikanen Ron Asmus ha velat ha en hårdare skrivning, à la Bildt och Björklund, men det stoppades av Natos generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen. Hur ser Fredrik Reinfeldt på den säkerhetspolitiska beskrivningen av Ryssland?
Allt detta är verkligt viktiga frågor inför valet. När pressas alliansens partiledare på besked om säkerhetspolitiken?
Andra om säkerhetspolitiken: SvD, med flera
Sveriges möjligheter att påverka var USA har baser får betraktas som små. När Svenska Dagbladet tre månader i efterhand gjorde stor sak av de rödgrönas formuleringar kring detta uppstod ändå en intensiv debatt. Kanske inte så märkligt, när valet är nära, men svårt att motivera sakligt.
Däremot vet vi fortfarande väldigt lite om hur regeringen ser på Natos försvarsplanering för Baltikum. Ska Sverige delta? Nej, sa Försvarsdepartementet när jag frågade tidigare i våras. Det kan vi inte berätta, säger Carl Bildt numera.
Ändå är frågan mycket aktuell. "Contigency planning and military exercises so all Allies feel safe" är en central rekommendation från Madeleine Albright och övriga i den expertgrupp som tagit fram underlag till Natos nya strategiska koncept. Rapporten presenterades för NAC, Natos politiska organ, i Bryssel för en vecka sedan. Den har satt ytterligare fart på debatten om Natos framtid.
Sverige har med sitt geografiska läge stor betydelse för det militära försvaret av de baltiska länderna vid ett ryskt angrepp. Visserligen ska Försvarsmakten ha gett balterna signaler om att Sverige inte har resurser att ge något betydande militärt stöd i en sådan situation. Men om svenska officerare ändå deltar i tankeövningar eller till och med planering för till exempel stationering av Nato-flyg på Gotland vid en kris så ökar riskerna för att Sverige skulle dras in i en konflikt. Och hur agerar svensk militär i de övningar som sker med Nato-länderna i Östersjön?
Hur ser Reinfeldt, Bildt och Tolgfors på detta? Det är en avgörande säkerhetspolitisk fråga inför valet.
Samma sak med Natos kärnvapenstrategi. Madeleine Albrights grupp anser att de taktiska kärnvapnen behövs i Europa. Trots att Tyskland med flera försökt få en ändring av Natos strategi på denna punkt. Carl Bildt har argumenterat för färre taktiska kärnvapen i Europa, men vad säger Jan Björklund om den organisation han så gärna vill gå med i, vad ska hända med de taktiska kärnvapnen och med Natos kärnvapenstrategi i allmänhet?
Det finns många andra frågor i Albright-rapporten som är centrala för Sverige. Till exempel relationen till Ryssland. Här lär Albright och amerikanen Ron Asmus ha velat ha en hårdare skrivning, à la Bildt och Björklund, men det stoppades av Natos generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen. Hur ser Fredrik Reinfeldt på den säkerhetspolitiska beskrivningen av Ryssland?
Allt detta är verkligt viktiga frågor inför valet. När pressas alliansens partiledare på besked om säkerhetspolitiken?
Andra om säkerhetspolitiken: SvD, med flera
tisdag 25 maj 2010
Dramatik om EU:s Iranlinje
Inga svenska nyhetsmedier tycks ha uppfattat hur intensiva diskussionerna nu är inom EU om Iran. Avtalet med Turkiet och Brasilien om att lämna över låganrikat uran fick snabbt kritik från USA och Storbritannien. Även Catherine Ashton var njugg i sina kommentarer.
Jag skrev i söndags om hur flera internationella bedömare varnade för att slå igen dörren mot Iran och om att Carl Bildt tycktes vara mer positiv till uranuppgörelsen. Den bilden har jag sedan fått bekräftad. På svenska UD finns en stark oro för att förhandlingsspåret misslyckas om de stora västländerna fortsätter sin negativa hållning till Turkiets och Brasiliens insatser. Nu pågår intensiva samtal om vilken linje EU ska ha.
Carl Bildt skrev igår på sin blogg om sina försök att tala med britterna:
"Storbritanniens nye Europa-minister David Lidington och jag passade t ex på tillfället att stämma av positioner i några av de viktiga frågor som nu ligger framför oss inom EU, inte minst på utvidgningsområdet.
Men vi utbytte också informationer och synpunktet på Iran-politiken.
Jag sade att ett avtal nu som för ut ca 1,2 ton låganrikat uran ur Iran – en mycket stor del av det man lyckats att framställa hitintills – skulle ge oss betydligt bättre möjligheter att hantera de vidare också nukleära utmaningarna med Iran. Och det är knappast realistiskt att tro att alla dessa utmaningar skulle kunna lösas på en gång."
Carl Bildt har rätt. Det är ett svenskt intresse över blockgränserna att försöka hitta fredliga lösningar på Irankonflikten. Då gäller det att få USA och Storbritannien att backa ur den återvändsgränd de i full fart kör in i.
Risken för ett nytt krig i Mellanöstern får måhända inte plats i några snabbt hopsnickrade valkompasser. Men Iran är en avgörande fråga för EU - och för svensk säkerhet.
Jag skrev i söndags om hur flera internationella bedömare varnade för att slå igen dörren mot Iran och om att Carl Bildt tycktes vara mer positiv till uranuppgörelsen. Den bilden har jag sedan fått bekräftad. På svenska UD finns en stark oro för att förhandlingsspåret misslyckas om de stora västländerna fortsätter sin negativa hållning till Turkiets och Brasiliens insatser. Nu pågår intensiva samtal om vilken linje EU ska ha.
Carl Bildt skrev igår på sin blogg om sina försök att tala med britterna:
"Storbritanniens nye Europa-minister David Lidington och jag passade t ex på tillfället att stämma av positioner i några av de viktiga frågor som nu ligger framför oss inom EU, inte minst på utvidgningsområdet.
Men vi utbytte också informationer och synpunktet på Iran-politiken.
Jag sade att ett avtal nu som för ut ca 1,2 ton låganrikat uran ur Iran – en mycket stor del av det man lyckats att framställa hitintills – skulle ge oss betydligt bättre möjligheter att hantera de vidare också nukleära utmaningarna med Iran. Och det är knappast realistiskt att tro att alla dessa utmaningar skulle kunna lösas på en gång."
Carl Bildt har rätt. Det är ett svenskt intresse över blockgränserna att försöka hitta fredliga lösningar på Irankonflikten. Då gäller det att få USA och Storbritannien att backa ur den återvändsgränd de i full fart kör in i.
Risken för ett nytt krig i Mellanöstern får måhända inte plats i några snabbt hopsnickrade valkompasser. Men Iran är en avgörande fråga för EU - och för svensk säkerhet.
måndag 24 maj 2010
Efterlyses: rödgrön kritik av kvartalskapitalismen
Krisen för euron kommer att påverka den svenska valrörelsen, men har de rödgröna dragit konsekvenserna av det?
Visst är alliansen splittrad i frågan om en ny euro-omröstning under nästa mandatperiod. Det är en belastning för regeringens trovärdighet. Men ska de rödgröna vinna debatten räcker det inte med att påpeka detta och att hålla i pengarna när skuggbudgetar läggs fram. Då måste också oppositionen ge en alternativ tolkning av krisen och vägarna ur den.
Finansmarknaderna löper amok. Först bankkrisen år 2008 vars efterverkningar vi fortfarande lever med. Inte minst alla som blivit arbetslösa. Sedan de senaste månadernas intensiva spekulation mot europeiska statsobligationer. I Sverige varnar riksbankschefen Stefan Ingves för hushållens höga skuldsättning och risken för en bolånekris.
I andra länder pågår en intensiv diskussion om bristerna hos dagens finansmarknader. Även borgerliga partier kräver ökat kontroll - till exempel de tyska kristdemokraterna.
Inte så i Sverige. Allianspartierna har okritiskt ställt upp för bankerna, först genom Mats Odells pr-kampanj för Finansplats Stockholm, sedan genom att driva storbankernas intressen gentemot Lettland, på senare tid genom att vattna ur EU-förslag mot spekulationsfonder och genom att säga nej till ett förbud mot nakenblankning. På hemmaplan låter alliansen skattepengar flöda in i kreditgivarnas kassakistor, till exempel vid bygget av Nya Karolinska i Stockholm.
De rödgröna partierna borde vara betydligt mer offensiva i sin kritik. Visst är det viktigt med väl fungerande finansmarknader, men liksom för andra marknader behövs regler och kontroll. Var står Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet i den intensiva internationella debatten om detta?
Dessutom finns tydliga samband mellan kvartalskapitalism, sociala klyftor och miljöförstöring. Det skulle passa utmärkt att ge en gemensam rödgrön beskrivning av varför hållbar utveckling är bättre än kortsiktig spekulation och resursslöseri.
Att inte Vänsterpartiet formulerar det tydligare är märkligt. Miljöpartiet har sin traditionellt kritiska syn på dagens ekonomiska tillväxt och borde kunna inspireras av den intensiva debatten i sitt europeiska parti. Socialdemokraterna presenterade en insiktsfull rapport om kvartalskapitalism och miljö inför 2004 års partikongress.
Det är dags att gå på offensiv i krisdebatten. Ta ansvar för statsfinanserna, men kritisera också spekulationen.
Visst är alliansen splittrad i frågan om en ny euro-omröstning under nästa mandatperiod. Det är en belastning för regeringens trovärdighet. Men ska de rödgröna vinna debatten räcker det inte med att påpeka detta och att hålla i pengarna när skuggbudgetar läggs fram. Då måste också oppositionen ge en alternativ tolkning av krisen och vägarna ur den.
Finansmarknaderna löper amok. Först bankkrisen år 2008 vars efterverkningar vi fortfarande lever med. Inte minst alla som blivit arbetslösa. Sedan de senaste månadernas intensiva spekulation mot europeiska statsobligationer. I Sverige varnar riksbankschefen Stefan Ingves för hushållens höga skuldsättning och risken för en bolånekris.
I andra länder pågår en intensiv diskussion om bristerna hos dagens finansmarknader. Även borgerliga partier kräver ökat kontroll - till exempel de tyska kristdemokraterna.
Inte så i Sverige. Allianspartierna har okritiskt ställt upp för bankerna, först genom Mats Odells pr-kampanj för Finansplats Stockholm, sedan genom att driva storbankernas intressen gentemot Lettland, på senare tid genom att vattna ur EU-förslag mot spekulationsfonder och genom att säga nej till ett förbud mot nakenblankning. På hemmaplan låter alliansen skattepengar flöda in i kreditgivarnas kassakistor, till exempel vid bygget av Nya Karolinska i Stockholm.
De rödgröna partierna borde vara betydligt mer offensiva i sin kritik. Visst är det viktigt med väl fungerande finansmarknader, men liksom för andra marknader behövs regler och kontroll. Var står Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet i den intensiva internationella debatten om detta?
Dessutom finns tydliga samband mellan kvartalskapitalism, sociala klyftor och miljöförstöring. Det skulle passa utmärkt att ge en gemensam rödgrön beskrivning av varför hållbar utveckling är bättre än kortsiktig spekulation och resursslöseri.
Att inte Vänsterpartiet formulerar det tydligare är märkligt. Miljöpartiet har sin traditionellt kritiska syn på dagens ekonomiska tillväxt och borde kunna inspireras av den intensiva debatten i sitt europeiska parti. Socialdemokraterna presenterade en insiktsfull rapport om kvartalskapitalism och miljö inför 2004 års partikongress.
Det är dags att gå på offensiv i krisdebatten. Ta ansvar för statsfinanserna, men kritisera också spekulationen.
söndag 23 maj 2010
Farliga ryggmärgsreflexer om Iran
Avtalet om Irans uran var ännu en dramatisk händelse veckan som gick. Bristen på en genomtänkt reaktion från EU äventyrar även vår egen säkerhet. Konflikten om Irans atomprogram blir en avgörande fråga för nästa svenska regering, oavsett politisk färg.
Turkiet och Brasilien lyckades där andra försökt förgäves sedan i höstas. Iran går med på att lämna över en betydande del av sitt låganrikade uran för att sedan få tillbaka färdiga bränslestavar till sin forskningsreaktor.
Avtalet är inte perfekt. Iran kan fortsätta anrika uran på hemmaplan och kontrollerna av atomprogrammet är otillräckliga. Däremot är uppgörelsen ett av de första positiva stegen på länge i en konflikt där EU:s och USA:s taktik hittills misslyckats. Det bör välkomnas, som Carl Bildt skrev på sin blogg.
Tyvärr har vissa av hans EU-kollegor en annan uppfattning. Storbritannien och Frankrike anslöt sig snabbt till USA:s kritik av uppgörelsen.
Dessa tre länder vill driva igenom nya sanktioner i FN:s säkerhetsråd och ser uppgörelsen om uranet som en fint för att minska trycket på Iran. Och visst kan det finnas sådana element, men som Philip Stephens skriver i Financial Times kan man inte låta bli att fundera på andra motiv till den njugga reaktionen på Turkiets och Brasiliens insatser. Kanske känner sig de permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet hotade av nya diplomatiska stormakter.
I så fall är det en farlig ryggmärgsreflex. Krönikören Roger Cohen argumenterar i New York Times för varför dagens amerikanska linje leder in i en återvändsgränd. Han menar att Obama-administrationen tydligare borde ha välkomnat uppgörelsen som Turkiet och Brasilien förhandlade fram.
Samma sak kan sägas om EU. Om förhandlingarna med Iran misslyckas och det till slut blir en väpnad konflikt kommer konsekvenserna att bli allvarliga också i Europa. Det handlar om en central säkerhetspolitisk fråga där inte britter och fransmän kan få diktera EU:s agerande.
Tyvärr var Catherine Ashton, EU:s Höga representant, svag i sina kommenterar till uppgörelsen. Ashton kan förstås inte driva en helt egen linje. Men hon borde visa större självständighet mot London och inse att hennes uppdrag är att företräda hela EU:s intresse.
Turkiet och Brasilien lyckades där andra försökt förgäves sedan i höstas. Iran går med på att lämna över en betydande del av sitt låganrikade uran för att sedan få tillbaka färdiga bränslestavar till sin forskningsreaktor.
Avtalet är inte perfekt. Iran kan fortsätta anrika uran på hemmaplan och kontrollerna av atomprogrammet är otillräckliga. Däremot är uppgörelsen ett av de första positiva stegen på länge i en konflikt där EU:s och USA:s taktik hittills misslyckats. Det bör välkomnas, som Carl Bildt skrev på sin blogg.
Tyvärr har vissa av hans EU-kollegor en annan uppfattning. Storbritannien och Frankrike anslöt sig snabbt till USA:s kritik av uppgörelsen.
Dessa tre länder vill driva igenom nya sanktioner i FN:s säkerhetsråd och ser uppgörelsen om uranet som en fint för att minska trycket på Iran. Och visst kan det finnas sådana element, men som Philip Stephens skriver i Financial Times kan man inte låta bli att fundera på andra motiv till den njugga reaktionen på Turkiets och Brasiliens insatser. Kanske känner sig de permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet hotade av nya diplomatiska stormakter.
I så fall är det en farlig ryggmärgsreflex. Krönikören Roger Cohen argumenterar i New York Times för varför dagens amerikanska linje leder in i en återvändsgränd. Han menar att Obama-administrationen tydligare borde ha välkomnat uppgörelsen som Turkiet och Brasilien förhandlade fram.
Samma sak kan sägas om EU. Om förhandlingarna med Iran misslyckas och det till slut blir en väpnad konflikt kommer konsekvenserna att bli allvarliga också i Europa. Det handlar om en central säkerhetspolitisk fråga där inte britter och fransmän kan få diktera EU:s agerande.
Tyvärr var Catherine Ashton, EU:s Höga representant, svag i sina kommenterar till uppgörelsen. Ashton kan förstås inte driva en helt egen linje. Men hon borde visa större självständighet mot London och inse att hennes uppdrag är att företräda hela EU:s intresse.
lördag 22 maj 2010
Byt ut Ilija Batljan
Hur tänkte Socialdemokraterna i Stockholm egentligen när man satte Ilija Batljan som förstanamn i landstinget? Först konstiga soloutspel om skattenivån. Idag ännu ett märkligt uttalande om att (S) skulle gå för mycket åt vänster. Batljan ställer glatt upp i den lobbykampanj Villaägarna driver sedan ett tag tillbaka mot Socialdemokraternas blygsamma förslag om fastighetsskatt och höjd skatt för riktigt höga inkomster.
Eva Franchell skriver lysande på Aftonbladets ledarblogg idag om vad Stockholm verkligen är och kan vara:
"Om Socialdemokraterna har svårt att få stöd i Stockholm så är det för att de inte förstår storheten i den storstad där alla sorters människor kan få plats och där ingen stöts ut. Det är till torgen man längtar, inte bort från dem till den Rut-klippta gräsmattan runt den ekande stora sexmiljonerskåken."
Socialdemokraterna i Stockholm borde byta ut Ilija Batljan som kandidat till finanslandstingsråd medan det fortfarande är fyra månader till valet. Hans första tid som kandidat har varit en katastrof.
Andra om (S) i Stockholm: Jinge, Storstad, med flera
Eva Franchell skriver lysande på Aftonbladets ledarblogg idag om vad Stockholm verkligen är och kan vara:
"Om Socialdemokraterna har svårt att få stöd i Stockholm så är det för att de inte förstår storheten i den storstad där alla sorters människor kan få plats och där ingen stöts ut. Det är till torgen man längtar, inte bort från dem till den Rut-klippta gräsmattan runt den ekande stora sexmiljonerskåken."
Socialdemokraterna i Stockholm borde byta ut Ilija Batljan som kandidat till finanslandstingsråd medan det fortfarande är fyra månader till valet. Hans första tid som kandidat har varit en katastrof.
Andra om (S) i Stockholm: Jinge, Storstad, med flera
Sverige behöver inflytande i eurogruppen
Det har varit en dramatisk vecka. Jag har av olika skäl haft svårt att kommentera dag för dag, men tänkte ta igen det en smula i helgen.
Först om eurokrisen. Det är fascinerande att se den ensidiga bilden av euroländernas åtgärder mot spekulation i stora svenska medier. Redan för flera veckor sedan skrev seriösa ekonomikrönikörer i tidningar som Financial Times om riskerna med så kallade credit default swaps, CDS.
När nu Tyskland slår till med ett förbud mot CDS kallas det "nakenchock" i yrvakna svenska medier. Den verkliga nakenchocken har ju varit att samma investerare som orsakade finanskrisen för snart två år sedan nu bidrar till att fördjupa eurokrisen genom spekulation med finansiella instrument som inte har något rimligt syfte i den reella ekonomin.
Trots att eurogruppen nu driver fram åtgärder mot spekulation ligger vår kontinent långt bakom USA, där Obamas nya finansiella regler äntligen ska sätta gränser för oseriösa aktörer på finansmarknaderna.
Jag blir förvånad över hur få svenska vänsterdebattörer som vill påverka denna globala utveckling. Istället vaknar gamla euromotståndare till liv. Inget fel på det, men vi behöver också en diskussion om hur Sverige ska kunna påverka den globala kvartalskapitalismen. Utan euron är det svårt.
För mig har det viktigaste argumentet för ett svenskt euromedlemskap alltid varit möjligheten att påverka. De ekonomiska argumenten talar både för och emot (fundera på vad som hänt kronan om Lettland gått i statskonkurs). Men de senaste månaderna illustrerar smärtsamt tydligt hur marginaliserat ett land blir som inte är med i EU:s kärna, i en värld som har förändrats och där Sverige till exempel kastats ut ur G20-gruppen.
Andra om eurokrisen: DN, med flera
Först om eurokrisen. Det är fascinerande att se den ensidiga bilden av euroländernas åtgärder mot spekulation i stora svenska medier. Redan för flera veckor sedan skrev seriösa ekonomikrönikörer i tidningar som Financial Times om riskerna med så kallade credit default swaps, CDS.
När nu Tyskland slår till med ett förbud mot CDS kallas det "nakenchock" i yrvakna svenska medier. Den verkliga nakenchocken har ju varit att samma investerare som orsakade finanskrisen för snart två år sedan nu bidrar till att fördjupa eurokrisen genom spekulation med finansiella instrument som inte har något rimligt syfte i den reella ekonomin.
Trots att eurogruppen nu driver fram åtgärder mot spekulation ligger vår kontinent långt bakom USA, där Obamas nya finansiella regler äntligen ska sätta gränser för oseriösa aktörer på finansmarknaderna.
Jag blir förvånad över hur få svenska vänsterdebattörer som vill påverka denna globala utveckling. Istället vaknar gamla euromotståndare till liv. Inget fel på det, men vi behöver också en diskussion om hur Sverige ska kunna påverka den globala kvartalskapitalismen. Utan euron är det svårt.
För mig har det viktigaste argumentet för ett svenskt euromedlemskap alltid varit möjligheten att påverka. De ekonomiska argumenten talar både för och emot (fundera på vad som hänt kronan om Lettland gått i statskonkurs). Men de senaste månaderna illustrerar smärtsamt tydligt hur marginaliserat ett land blir som inte är med i EU:s kärna, i en värld som har förändrats och där Sverige till exempel kastats ut ur G20-gruppen.
Andra om eurokrisen: DN, med flera
tisdag 18 maj 2010
Centern på Skansen
Det blir svårare och svårare att förstå Maud Olofsson. När hon talade på Skansen igår skulle centerns framtidsdrömmar målas upp. Men luftiga slogans kan inte ersätta bristen på konkret politik.
Vaarför tar inte centerpartiet istället ordentlig strid i regeringen för regional utveckling? Partiets kommunpolitiker ser ju hur samhällsservicen tunnas ut och hur svårt det är att få ungdomarna att flytta tillbaka när de skaffat högskoleutbildningar.
Socialdemokraterna presenterade förra veckan en utförlig rapport om sin politik för regional utveckling. Där finns också en utmärkt genomgång av hur alliansens politik lett till försämringar. Det märker centerpartisterna utanför Stureplan varje dag.
Miljöpartiet tycks vinna väljare som tidigare röstade på centern. Där finns de höga ambitioner i en miljöpolitik som Thorbjörn Fälldin och Olof Johansson stod för en gång.
Det vore synd om centern hamnade på Skansen mer permanent, men Maud Olofsson är på god väg dit.
Andra om centern, regionalpolitiken: AB, Dagens Arena, med flera
Vaarför tar inte centerpartiet istället ordentlig strid i regeringen för regional utveckling? Partiets kommunpolitiker ser ju hur samhällsservicen tunnas ut och hur svårt det är att få ungdomarna att flytta tillbaka när de skaffat högskoleutbildningar.
Socialdemokraterna presenterade förra veckan en utförlig rapport om sin politik för regional utveckling. Där finns också en utmärkt genomgång av hur alliansens politik lett till försämringar. Det märker centerpartisterna utanför Stureplan varje dag.
Miljöpartiet tycks vinna väljare som tidigare röstade på centern. Där finns de höga ambitioner i en miljöpolitik som Thorbjörn Fälldin och Olof Johansson stod för en gång.
Det vore synd om centern hamnade på Skansen mer permanent, men Maud Olofsson är på god väg dit.
Andra om centern, regionalpolitiken: AB, Dagens Arena, med flera
tisdag 11 maj 2010
Tafatta politiker bidrar till finansbubblorna
Det var glädjeyra på börserna i går efter EU:s krispaket. Kanske inte så konstigt. Ännu en gång går staterna in och garanterar kapitalplacerarnas pengar. Och här i Sverige vill bägge blocken gynna oss som gjort stora vinster på de senaste årens stigande bostadspriser. När bostadsbubblan spricker kommer övriga svenskar att tvingas betala, så att bankerna får tillbaka sina oseriösa lån. Var så säker.
EU:s krispaket innehåller flera delar för att hålla uppe lånemarknaden. Dels att staterna kan låna ut pengar om det behövs, men också att centralbanken ECB går in och köper statsobligationer av privata kapitalplacerare. Bingo. ECB lyfter bort risk från de investerare som annars motiverar sin höga ränta med just att de tar risk. Några skarpa EU-åtgärder mot den spekulation som bidragit till krisen finns ännu inte.
Här på hemmaplan gråter en villaägare ut i Dagens Nyheter över de rödgrönas förslag om fastighetsskatten, dock utan att vi får veta något om den aktuella familjens inkomst eller marknadsvärdet på deras villa i Bromma. Jag ser fram emot den dag en familj med hyresrätt i Tensta får berätta på DN:s förstasida om hur de missgynnats de senaste åren.
En av de stora förändringarna i Sverige sedan 1990-talet är ju den gigantiska ökningen av skillnaderna i förmögenhet, mellan till exempel hyresgäster och dem som bor i villa eller bostadsrätt, och mellan storstäder och resten av landet.
Den borgerliga bostadspolitiken har ökat klyftorna och bidragit till en bubbla som växer sig allt större. Tyvärr verkar Thomas Östros vara lika kortsynt. Han lovar i DN att ändra de rödgrönas fastighetsskatt så att ännu dyrare villor blir lågt beskattade. Mer skatt än idag, ja, men betydligt lägre än vad som är rimligt från rättvisesynpunkt och för att bromsa lånefebern.
På kort sikt skulle effekten av Östros utspel bli mindre pengar till välfärdsreformer för en rödgrön regering. På lite längre sikt - vem vet när? - kommer bostadsbubblan att spricka. Då lär ingen regering, oavsett politisk färg, stå emot kraven på ännu ett räddningspaket för bankerna och för dem som tagit för stora bostadslån. Den som bor i hyresrätt kommer att få betala, ännu en gång. Vilka fördelningspolitiskt rättvisa förslag har Thomas Östros för den situationen?
[UPPDATERING Enligt företaget Extrakoll.se hade den villaägare som framträder i DN en taxerad inkomst av tjänst år 2008 på 677 000 kr. År 2007 var motsvarande siffra 764 000 kr. Han har naturligtvis rätt till sin åsikt oavsett vad han tjänar. Däremot tycks det något märkligt att DN inte beskriver familjens inkomster när hela vinkeln är hur hårt de drabbas.]
Andra om eurokrisen, fastighetsskatten: DN,DN2, SvD, SvD2, SvD3,SvD4, SvD5, Carin Jämtin, Dagens Arena, Raymond Svensson, med flera
EU:s krispaket innehåller flera delar för att hålla uppe lånemarknaden. Dels att staterna kan låna ut pengar om det behövs, men också att centralbanken ECB går in och köper statsobligationer av privata kapitalplacerare. Bingo. ECB lyfter bort risk från de investerare som annars motiverar sin höga ränta med just att de tar risk. Några skarpa EU-åtgärder mot den spekulation som bidragit till krisen finns ännu inte.
Här på hemmaplan gråter en villaägare ut i Dagens Nyheter över de rödgrönas förslag om fastighetsskatten, dock utan att vi får veta något om den aktuella familjens inkomst eller marknadsvärdet på deras villa i Bromma. Jag ser fram emot den dag en familj med hyresrätt i Tensta får berätta på DN:s förstasida om hur de missgynnats de senaste åren.
En av de stora förändringarna i Sverige sedan 1990-talet är ju den gigantiska ökningen av skillnaderna i förmögenhet, mellan till exempel hyresgäster och dem som bor i villa eller bostadsrätt, och mellan storstäder och resten av landet.
Den borgerliga bostadspolitiken har ökat klyftorna och bidragit till en bubbla som växer sig allt större. Tyvärr verkar Thomas Östros vara lika kortsynt. Han lovar i DN att ändra de rödgrönas fastighetsskatt så att ännu dyrare villor blir lågt beskattade. Mer skatt än idag, ja, men betydligt lägre än vad som är rimligt från rättvisesynpunkt och för att bromsa lånefebern.
På kort sikt skulle effekten av Östros utspel bli mindre pengar till välfärdsreformer för en rödgrön regering. På lite längre sikt - vem vet när? - kommer bostadsbubblan att spricka. Då lär ingen regering, oavsett politisk färg, stå emot kraven på ännu ett räddningspaket för bankerna och för dem som tagit för stora bostadslån. Den som bor i hyresrätt kommer att få betala, ännu en gång. Vilka fördelningspolitiskt rättvisa förslag har Thomas Östros för den situationen?
[UPPDATERING Enligt företaget Extrakoll.se hade den villaägare som framträder i DN en taxerad inkomst av tjänst år 2008 på 677 000 kr. År 2007 var motsvarande siffra 764 000 kr. Han har naturligtvis rätt till sin åsikt oavsett vad han tjänar. Däremot tycks det något märkligt att DN inte beskriver familjens inkomster när hela vinkeln är hur hårt de drabbas.]
Andra om eurokrisen, fastighetsskatten: DN,DN2, SvD, SvD2, SvD3,SvD4, SvD5, Carin Jämtin, Dagens Arena, Raymond Svensson, med flera
måndag 10 maj 2010
Förbud mot bisfenol handlar om politisk vilja
Är svenska myndigheter för flata, frågar Svenska Dagbladet sina läsare utifrån dagens artikel om att Livsmedelsverket vill avvakta med ett förbud mot bisfenol. Men det största problemet är inte tjänstemännen utan bristen på politisk vilja i kemikaliepolitiken.
Henrik Ennart gör som vanligt en utmärkt genomgång i sin artikel. Bisfenol har förbjudits i en rad länder och i flera amerikanska delstater. Kemikalieinspektionens generaldirektör Ethel Forsberg tycker att så borde ske även i Sverige, men Livsmedelsverket vill avvakta EU:s utvärdering.
Däremot lyfter inte Svenska Dagbladet fram hur intresset för kemikaliefrågorna minskat under den nuvarande regeringen. Kemikalier var till exempel ingen högprioriterad fråga under EU-ordförandeskapet. Det är en dramatisk skillnad mot tidigare, när Sverige drev på för en ny kemikaliestrategi i EU och för den nya Reach-lagen. Nu är det EU-parlamentariker som Åsa Westlund (S) som agerar, till exempel för att stoppa bisfenol i nappflaskor.
[UPPDATERING Miljöminister Andreas Carlgren reagerade snabbt på Svenska Dagbladets artikel. Han vill ha ett nationellt svenskt förbud ifall EU inte stoppar bisfenol-A, enligt SvD. Det är bra sagt, men jag skulle nog gärna vilja se regeringens beslut om detta skriftligt innan jag applåderar. Vis av erfarenheten från Carlgrens andra löften till exempel om en kilometerskatt.]
Andra om kemikalier: SvD, Gunvor G Ericson, Louise Konsumentkoll, Martin Moberg, Åsa Westlund, med flera
Henrik Ennart gör som vanligt en utmärkt genomgång i sin artikel. Bisfenol har förbjudits i en rad länder och i flera amerikanska delstater. Kemikalieinspektionens generaldirektör Ethel Forsberg tycker att så borde ske även i Sverige, men Livsmedelsverket vill avvakta EU:s utvärdering.
Däremot lyfter inte Svenska Dagbladet fram hur intresset för kemikaliefrågorna minskat under den nuvarande regeringen. Kemikalier var till exempel ingen högprioriterad fråga under EU-ordförandeskapet. Det är en dramatisk skillnad mot tidigare, när Sverige drev på för en ny kemikaliestrategi i EU och för den nya Reach-lagen. Nu är det EU-parlamentariker som Åsa Westlund (S) som agerar, till exempel för att stoppa bisfenol i nappflaskor.
[UPPDATERING Miljöminister Andreas Carlgren reagerade snabbt på Svenska Dagbladets artikel. Han vill ha ett nationellt svenskt förbud ifall EU inte stoppar bisfenol-A, enligt SvD. Det är bra sagt, men jag skulle nog gärna vilja se regeringens beslut om detta skriftligt innan jag applåderar. Vis av erfarenheten från Carlgrens andra löften till exempel om en kilometerskatt.]
Andra om kemikalier: SvD, Gunvor G Ericson, Louise Konsumentkoll, Martin Moberg, Åsa Westlund, med flera
söndag 9 maj 2010
Orange oreda i EU-politiken
Mitt under den ekonomiska krisen ger alliansen motstridiga besked i eurofrågan. Det blir ingen folkomröstning under nästa mandatperiod, deklarerade Fredrik Reinfeldt i fredagskvällens Rapport. Folkpartisterna Birgitta Ohlsson och Fredrik Malm höll däremot fast vid partiets linje vid dagens EU-debatt i Kulturhuset.
"Vi i Folkpartiet har inte tappat ett uns av vår euroentusiasm", sa EU-minister Birgitta Ohlsson.
"Vi vill se en ny folkomröstning, gärna så snart som möjligt", sa Fredrik Malm, folkpartiets utrikespolitiske talesperson.
Jag frågade Birgitta Ohlsson om detta efter hennes tal. Så här förlöpte intervjun med EU-ministern:
ME: Vill Folkpartiet ha en folkomröstning om euron under nästa mandatperiod?
BO: Ja, det är vår ambition att det ska bli så, absolut.
ME: Men statsministern sa i fredags kväll att han inte trodde på en folkomröstning, att det inte var aktuellt.
BO: Vi får se vad som händer, men det är vår ingång i det.
ME: Folkpartiets uppfattning är fortfarande att det ska vara en folkomröstning?
BO: Ja, det har vi sagt flera gånger,
ME: Alliansen är inte överens om det här som Reinfeldt sa i fredags kväll?
BO: Folkpartiet är de varmaste euroentusiaster, vi hoppas att det ska bli breda överenskommelser, att fler ska vilja våga folkomrösta om euron. Vi måste ha en levande europadebatt.
ME: Men Reinfeldt var inte överens med er när han sa detta?
BO: Det kan man ha olika åsikter om.
Detta är inte första gången Moderaterna försöker köra över de mindre partierna i regeringen. Frågan är om Jan Björklund lägger sig platt.
Däremot är det ovanligt att regeringar visar sin oenighet så öppet mitt under en allvarlig ekonomisk kris.
Det ska bli intressant att höra vad Fredrik Reinfeldt säger om euron i kvällens Agenda-duell mot Mona Sahlin.
[UPPDATERING: Fredrik Reinfeldt körde över Jan Björklund igen, och lovade i duellen att det inte blir någon folkomröstning utan att socialdemokraterna är med. Vad händer nu inom alliansen?
För övrigt en mycket bra diskussion om värderingar, ledd av utmärkta Anna Hedenmo.]
[UPPDATERING2: Bra att Sven-Erik Österberg (S) idag begär besked av alliansen i eurofrågan.]
Andra om krisen, euron, Agenda: AB, DN,DN2,DN3, Ekot, Exp, Exp2,Exp3,Exp4, SvD,SvD2,SvD3, med flera
"Vi i Folkpartiet har inte tappat ett uns av vår euroentusiasm", sa EU-minister Birgitta Ohlsson.
"Vi vill se en ny folkomröstning, gärna så snart som möjligt", sa Fredrik Malm, folkpartiets utrikespolitiske talesperson.
Jag frågade Birgitta Ohlsson om detta efter hennes tal. Så här förlöpte intervjun med EU-ministern:
ME: Vill Folkpartiet ha en folkomröstning om euron under nästa mandatperiod?
BO: Ja, det är vår ambition att det ska bli så, absolut.
ME: Men statsministern sa i fredags kväll att han inte trodde på en folkomröstning, att det inte var aktuellt.
BO: Vi får se vad som händer, men det är vår ingång i det.
ME: Folkpartiets uppfattning är fortfarande att det ska vara en folkomröstning?
BO: Ja, det har vi sagt flera gånger,
ME: Alliansen är inte överens om det här som Reinfeldt sa i fredags kväll?
BO: Folkpartiet är de varmaste euroentusiaster, vi hoppas att det ska bli breda överenskommelser, att fler ska vilja våga folkomrösta om euron. Vi måste ha en levande europadebatt.
ME: Men Reinfeldt var inte överens med er när han sa detta?
BO: Det kan man ha olika åsikter om.
Detta är inte första gången Moderaterna försöker köra över de mindre partierna i regeringen. Frågan är om Jan Björklund lägger sig platt.
Däremot är det ovanligt att regeringar visar sin oenighet så öppet mitt under en allvarlig ekonomisk kris.
Det ska bli intressant att höra vad Fredrik Reinfeldt säger om euron i kvällens Agenda-duell mot Mona Sahlin.
[UPPDATERING: Fredrik Reinfeldt körde över Jan Björklund igen, och lovade i duellen att det inte blir någon folkomröstning utan att socialdemokraterna är med. Vad händer nu inom alliansen?
För övrigt en mycket bra diskussion om värderingar, ledd av utmärkta Anna Hedenmo.]
[UPPDATERING2: Bra att Sven-Erik Österberg (S) idag begär besked av alliansen i eurofrågan.]
Andra om krisen, euron, Agenda: AB, DN,DN2,DN3, Ekot, Exp, Exp2,Exp3,Exp4, SvD,SvD2,SvD3, med flera
Alliansen slarvar med skattepengarna
Det är hög klass på Annika Creutzers bevakning av det skandalösa beslutet om Nya Karolinska. Hon avslöjar i Svenska Dagbladet nya detaljer om skyhöga räntor till lånegivarna, provision till affärsbankerna, 13,85 procents årlig ersättning till byggkonsortiet för deras del av insatsen, och så vidare.
Alliansen på riksnivå vill gärna tala om ansvarstagande för ekonomin. De borgerliga representanterna i Stockholms läns landsting gör det motsatta, skänker bort skattebetalarnas pengar till banker och byggbolag.
Detta är fortfarande inte någon förstasidesfråga för den största morgontidningen i Stockholm. Dagens Nyheter presenterar istället idag tre sidors okritisk hyllning till satsningarna på Karolinska och området runt omkring.
Andra om Nya Karolinska: Alliansfritt Sverige, Mitt i steget, Peter Andersson, Sultans blogg, med flera
Alliansen på riksnivå vill gärna tala om ansvarstagande för ekonomin. De borgerliga representanterna i Stockholms läns landsting gör det motsatta, skänker bort skattebetalarnas pengar till banker och byggbolag.
Detta är fortfarande inte någon förstasidesfråga för den största morgontidningen i Stockholm. Dagens Nyheter presenterar istället idag tre sidors okritisk hyllning till satsningarna på Karolinska och området runt omkring.
Andra om Nya Karolinska: Alliansfritt Sverige, Mitt i steget, Peter Andersson, Sultans blogg, med flera
lördag 8 maj 2010
EU tvekar om spekulationen
Trots hårda ord från Angela Merkel och José Manuel Barroso om hur finansspekulanterna förstärker krisen blev det inga konkreta beslut om detta på euro-toppmötet i går kväll. Åtgärderna mot destruktiva finansiella instrument och oseriösa kreditvärderingsinstitut dröjer till juni.
Dagens problem beror inte på EMU, utan på att Europas politiker inte tagit konsekvenserna. Nu skärper de kontrollen av ländernas statsfinanser (samtidigt som Europeiska Rådet med Herman Van Rompuy i spetsen förstärker sin roll i samordningen av ekonomisk politik). Men om inte regeringarna använder eurosamarbetet till att också balansera finansmarknadernas makt kommer kriserna att fortsätta.
Retoriken finns där. "Spekulaterna är våra motståndare", säger Angela Merkel. Hon talar om "en strid mellan politiker och marknader".
José Manuel Barroso varnar finansbranschen. "Vi känner alla till uttrycket `marknaden testar det här, de testar det där", säger han. "Ja, men de testar också de myndigheter som sätter reglerna och de demokratiska institutionerna. De måste förstå att alla detta ytterst är en test för dem själva."
Nu blir det en översyn av derivatmarknaderna och kreditvärderingsinstituten, men leder det till beslut vid toppmötet i juni som verkligen förändrar spelplanen?
Och när kommer en ledande svensk politiker med något som är i närheten av Merkels och Barrosos kritik av spekulationen?
För övrigt kan man notera hur euroländerna nu helt oblygt, under ordförandeskap av van Rompuy, tar beslut som i vissa fall tillhör hela EU. Sverige är politiskt marginaliserat genom att vi står utanför eurogruppen - precis som ja-sidan varnade för 2003.
Andra om krisen: AB, DN, DN2, Ekot, Exp, SvD,SvD2, med flera
Dagens problem beror inte på EMU, utan på att Europas politiker inte tagit konsekvenserna. Nu skärper de kontrollen av ländernas statsfinanser (samtidigt som Europeiska Rådet med Herman Van Rompuy i spetsen förstärker sin roll i samordningen av ekonomisk politik). Men om inte regeringarna använder eurosamarbetet till att också balansera finansmarknadernas makt kommer kriserna att fortsätta.
Retoriken finns där. "Spekulaterna är våra motståndare", säger Angela Merkel. Hon talar om "en strid mellan politiker och marknader".
José Manuel Barroso varnar finansbranschen. "Vi känner alla till uttrycket `marknaden testar det här, de testar det där", säger han. "Ja, men de testar också de myndigheter som sätter reglerna och de demokratiska institutionerna. De måste förstå att alla detta ytterst är en test för dem själva."
Nu blir det en översyn av derivatmarknaderna och kreditvärderingsinstituten, men leder det till beslut vid toppmötet i juni som verkligen förändrar spelplanen?
Och när kommer en ledande svensk politiker med något som är i närheten av Merkels och Barrosos kritik av spekulationen?
För övrigt kan man notera hur euroländerna nu helt oblygt, under ordförandeskap av van Rompuy, tar beslut som i vissa fall tillhör hela EU. Sverige är politiskt marginaliserat genom att vi står utanför eurogruppen - precis som ja-sidan varnade för 2003.
Andra om krisen: AB, DN, DN2, Ekot, Exp, SvD,SvD2, med flera
fredag 7 maj 2010
Reinfeldt kör över Björklund om euron
Det blir ingen folkomröstning om euron under nästa mandatperiod, säger Fredrik Reinfeldt till Rapport.
Folkpartiet tycks ha kapitulerat i ett av partiets hjärtefrågor.
När kommer samma klarläggande från Reinfeldt om att Sverige inte ska delta i Natos försvarsplanering för Baltikum?
Folkpartiet tycks ha kapitulerat i ett av partiets hjärtefrågor.
När kommer samma klarläggande från Reinfeldt om att Sverige inte ska delta i Natos försvarsplanering för Baltikum?
Oseriöst av Henrik Brors
Man upphör aldrig att förvånas över hur Dagens Nyheter politiserar nyhetssidorna. Den skandalösa upphandlingen av nya Karolinska universitetsjukhuset kan avgöra valet i Stockholms läns landsting, men någon sådan analys gör förstås inte DN.
Däremot sätter Henrik Brors en (S)-stämpel på den grekiska krisen (artikeln ännu inte på nätet). Trots att det var den konservative premiärministern Kostas Karamanlis som efter fem års styre lämnade över fuskräkenskaperna till den nyvalda socialistregeringen. Giorgos Papandreous tappra försök att vara ärlig och få ordning på landets finanser ska nu läggas Mona Sahlin till last, tycker uppenbarligen Dagens Nyheter.
Henrik Brors artikel ser ut mer som borgerlig valkampanj än som seriös politisk journalistik.
Andra om Karolinska, Grekland, DN: SvD, Alliansfritt Sverige,Dagens Arena,Eva Franchell, Peter Andersson,Röda berget, med flera
Däremot sätter Henrik Brors en (S)-stämpel på den grekiska krisen (artikeln ännu inte på nätet). Trots att det var den konservative premiärministern Kostas Karamanlis som efter fem års styre lämnade över fuskräkenskaperna till den nyvalda socialistregeringen. Giorgos Papandreous tappra försök att vara ärlig och få ordning på landets finanser ska nu läggas Mona Sahlin till last, tycker uppenbarligen Dagens Nyheter.
Henrik Brors artikel ser ut mer som borgerlig valkampanj än som seriös politisk journalistik.
Andra om Karolinska, Grekland, DN: SvD, Alliansfritt Sverige,Dagens Arena,Eva Franchell, Peter Andersson,Röda berget, med flera
torsdag 6 maj 2010
Finansspekulanternas comeback
Det har inte ens gått två år sedan finanskrisen bröt ut på allvar. Ändå verkar erfarenheterna bortglömda. Dagens attacker mot EU-ländernas stabilitet har samma motiv som den ansvarslösa utlåningen till bostadssektorn - snabba ekonomiska klipp.
När Greklands nye premiärminister Giorgos Papandreou gjorde upp med fusket, inte minst under de senaste fem årens konservativa styre, så utlöste det häftiga reaktioner på finansmarknaden. Det var kanske inte så märkligt.
Däremot är det svårt att se de rationella skälen för de intensiva angreppen på Spanien och Portugal, liksom för att den så kallade marknaden inte litat på EU när man lovat hjälpa Grekland ur krisen.
Ett av skälen till att krisen fördjupas är den kraftiga nedgraderingen av vissa EU-länder, som kreditvärderingsinstituten gjort. Samma institut som missade den amerikanska bolånekrisen. De får nu hård kritik av EU-kommissionen, som vill reglera den ogenomskinliga verksamheten hos dessa mäktiga, icke-folkvalda institutioner.
Om detta skriver svenska ekonomijournalister i stort sett ingenting. Inte heller på nyhetssidorna får vi veta vilka som tjänar på de skyhöga räntor på statsobligationer som krisen driver fram, eller på eurons fall mot andra valutor.
Det är samma brist på kritisk granskning som bidrog till bolånekrisen i USA. Samma blinda tilltro som låter Mats Odell och Finansinspektionen komma undan med ytterst blygsamma begränsningar av dagens ansvarslösa utlåning till svenska bostadsköp.
Nytt gick världens skattebetalare in med stödpaket till bankerna värda upp till ofattbara 7,1 biljoner pund, enligt IMF. Nu tycks finanssektorns fiasko vara glömt. Mottot verkar vara: Spekulera på ni bara, så får medborgarna ta kostnaden.
Andra om krisen: AB, DN, Exp, Exp2, DN2,DN3,DN4, DN5, SvD, SvD2,SvD3,SvD4,SvD5,SvD6, SvD7, med flera
När Greklands nye premiärminister Giorgos Papandreou gjorde upp med fusket, inte minst under de senaste fem årens konservativa styre, så utlöste det häftiga reaktioner på finansmarknaden. Det var kanske inte så märkligt.
Däremot är det svårt att se de rationella skälen för de intensiva angreppen på Spanien och Portugal, liksom för att den så kallade marknaden inte litat på EU när man lovat hjälpa Grekland ur krisen.
Ett av skälen till att krisen fördjupas är den kraftiga nedgraderingen av vissa EU-länder, som kreditvärderingsinstituten gjort. Samma institut som missade den amerikanska bolånekrisen. De får nu hård kritik av EU-kommissionen, som vill reglera den ogenomskinliga verksamheten hos dessa mäktiga, icke-folkvalda institutioner.
Om detta skriver svenska ekonomijournalister i stort sett ingenting. Inte heller på nyhetssidorna får vi veta vilka som tjänar på de skyhöga räntor på statsobligationer som krisen driver fram, eller på eurons fall mot andra valutor.
Det är samma brist på kritisk granskning som bidrog till bolånekrisen i USA. Samma blinda tilltro som låter Mats Odell och Finansinspektionen komma undan med ytterst blygsamma begränsningar av dagens ansvarslösa utlåning till svenska bostadsköp.
Nytt gick världens skattebetalare in med stödpaket till bankerna värda upp till ofattbara 7,1 biljoner pund, enligt IMF. Nu tycks finanssektorns fiasko vara glömt. Mottot verkar vara: Spekulera på ni bara, så får medborgarna ta kostnaden.
Andra om krisen: AB, DN, Exp, Exp2, DN2,DN3,DN4, DN5, SvD, SvD2,SvD3,SvD4,SvD5,SvD6, SvD7, med flera
onsdag 5 maj 2010
Bygg vaccinfabriken
Det blir ingen oberoende granskning av pandemiberedskapen. Inte heller någon nordisk vaccinfabrik, om alliansregeringen sitter kvar.
Så måste man tolka dagens artikel på DN Debatt. Myndigheterna själva ska utreda hur de mötte svininfluensan. Hur stor är då chansen att bristerna i information, alltför svaga krav på landstingen och försenade leveranser lyfts fram?
Regeringen verkar inte heller ha tagit intryck av den kamp om vaccinet som bröt ut, tills åtminstone denna variant av svininfluensan visade sig vara mild för flertalet som insjuknade. Fortfarande är vi beroende av enskilda medicinjättar som GSK vid en allvarlig pandemi.
Argumenten för en nordisk vaccinfabrik är minst lika starka som tidigare. Nästa pandemi kan vara riktigt farlig. Det behövs en oberoende granskning, och en regering som tar krisberedskapen på allvar.
Så måste man tolka dagens artikel på DN Debatt. Myndigheterna själva ska utreda hur de mötte svininfluensan. Hur stor är då chansen att bristerna i information, alltför svaga krav på landstingen och försenade leveranser lyfts fram?
Regeringen verkar inte heller ha tagit intryck av den kamp om vaccinet som bröt ut, tills åtminstone denna variant av svininfluensan visade sig vara mild för flertalet som insjuknade. Fortfarande är vi beroende av enskilda medicinjättar som GSK vid en allvarlig pandemi.
Argumenten för en nordisk vaccinfabrik är minst lika starka som tidigare. Nästa pandemi kan vara riktigt farlig. Det behövs en oberoende granskning, och en regering som tar krisberedskapen på allvar.
måndag 3 maj 2010
Orimligt hårda krav på Grekland
Det är inte eurons fel att sjuksköterskor och lärare kommer att få sina löner sänkta i Grekland. Däremot tar EU:s finansministrar en stor risk när de ytterligare skärper kraven på åtstramningar. Gårdagens "räddningspaket" kan slå tillbaka både mot saneringen av statsfinanserna och mot förtroendet för EU.
Redan tidigare har Grekland gått med på omfattande nedskärningar för att få nödlån. Det räckte inte för Angela Merkel. De ytterligare krav som Tyskland med flera ställt, med lönesänkningar och kraftiga momshöjningar, riskerar att tvärbromsa ekonomin. Det blir också svårare att genomföra nödvändiga reformer när kraven utifrån upplevs som socialt orättvisa och ideologiskt betingade (som de påtvingade avregleringarna). Samtidigt tvekar EU inför åtgärder mot den uppenbara finansiella spekulation, som förvärrar krisen.
I Sverige försöker alliansen använda den grekiska krisen som argument mot oppositionen. Kanske får vi höra det även idag när den rödgröna budgetmotionen presenteras.
Det är ett pinsamt försök att driva valrörelse. Få internationella bedömare kritiserar hur Giorgos Papandreou hanterat krisen. Det var den konservativa regeringen under Kostas Karamanlis som lämnade över jätteskulderna, låt vara att de byggts upp under många år. Om någon tar ansvar i Grekland så är det Papandreous röda regering som avslöjade fifflet och nu försöker sanera ekonomin.
Jag vet inte vilken grekisk tragedi som passar bäst för att beskriva det som nu händer, men okänsligheten för social rättvisa är eurogruppens akilleshäl.
Andra om Greklands kris: DN,DN2, DN3,DN4, DN5, SvD, SvD2, SvD2,SvD3, SvD4, med flera
Redan tidigare har Grekland gått med på omfattande nedskärningar för att få nödlån. Det räckte inte för Angela Merkel. De ytterligare krav som Tyskland med flera ställt, med lönesänkningar och kraftiga momshöjningar, riskerar att tvärbromsa ekonomin. Det blir också svårare att genomföra nödvändiga reformer när kraven utifrån upplevs som socialt orättvisa och ideologiskt betingade (som de påtvingade avregleringarna). Samtidigt tvekar EU inför åtgärder mot den uppenbara finansiella spekulation, som förvärrar krisen.
I Sverige försöker alliansen använda den grekiska krisen som argument mot oppositionen. Kanske får vi höra det även idag när den rödgröna budgetmotionen presenteras.
Det är ett pinsamt försök att driva valrörelse. Få internationella bedömare kritiserar hur Giorgos Papandreou hanterat krisen. Det var den konservativa regeringen under Kostas Karamanlis som lämnade över jätteskulderna, låt vara att de byggts upp under många år. Om någon tar ansvar i Grekland så är det Papandreous röda regering som avslöjade fifflet och nu försöker sanera ekonomin.
Jag vet inte vilken grekisk tragedi som passar bäst för att beskriva det som nu händer, men okänsligheten för social rättvisa är eurogruppens akilleshäl.
Andra om Greklands kris: DN,DN2, DN3,DN4, DN5, SvD, SvD2, SvD2,SvD3, SvD4, med flera
lördag 1 maj 2010
Sahlin vill bygga möjligheter
Sverige ska bli modernt, rättvist och tryggt. Så kan man sammanfatta Mona Sahlins tal på Norra Bantorget. Hon förnyar arbetarrörelsens vision att bygga landet, och hon gör det bra.
De rödgröna vill satsa rejält på snabbtåg, miljövänliga bostäder och världsledande forskning. Finansieringen ska bland annat komma från gröna skatter. Det är en modern skatteväxling som snabbar på en nödvändig omställning för att klara konkurrensen från länder som Kina.
Mot detta ställer alliansen en konservativ retorik, där blygsamma bensinskattehöjningar påstås slå ut jobben. "Klimat-Fredrik" är försvunnen, som Mona Sahlin konstaterade. Det är alliansens omoderna politik som hotar jobben, kunde hon ha lagt till.
Socialdemokratin har en unik förmåga att kombinera grön modernitet med trygghet för dem som känner sina jobb hotade, eller som blir sjuka. Mona Sahlin gav ett antal löften idag om bättre sjukförsäkring och a-kassan. Tryggheten gäller även säkerhetspolitiken, där Sahlin uteslöt äventyrligheter som ett Nato-medlemskap.
Hon angrep också orättvisorna, privata barnsjukhus, skattesänkningar för de rikaste. "Jämlika samhällen är bättre samhällen", sa partiordföranden.
Dessutom var det bra att Sahlin återigen uteslöt allt samarbete med Sverigedemokraterna. Så länge Reinfeldt inte gör detsamma är det korrekt att räkna in (SD)i det borgerliga regeringsunderlaget, på samma sätt som när Ny Demokrati blev vågmästare. Valet står mellan rödgrönt och blått med stänk av brunt.
Däremot saknades en del konkretion när det gäller "investeringarna i välfärden". Visst är det bra med mer pengar till kommunerna än de borgerliga, men vad betyder det i vardagen? På äldreboenden, sjukhus, vårdcentraler?
Carin Jämtin höll också ett bra tal, med konkreta löften till Stockholmsungdomarna.
Modernt, tryggt och rättvist. Bra paroller för socialdemokratin att gå till val på.
Andra om Första Maj: AB,AB2, DN,Exp,Exp2, GP, SvD, SvD2, Johan Ulvenlöv, Kent Persson, Mitt i steget, Peter Andersson, med flera
De rödgröna vill satsa rejält på snabbtåg, miljövänliga bostäder och världsledande forskning. Finansieringen ska bland annat komma från gröna skatter. Det är en modern skatteväxling som snabbar på en nödvändig omställning för att klara konkurrensen från länder som Kina.
Mot detta ställer alliansen en konservativ retorik, där blygsamma bensinskattehöjningar påstås slå ut jobben. "Klimat-Fredrik" är försvunnen, som Mona Sahlin konstaterade. Det är alliansens omoderna politik som hotar jobben, kunde hon ha lagt till.
Socialdemokratin har en unik förmåga att kombinera grön modernitet med trygghet för dem som känner sina jobb hotade, eller som blir sjuka. Mona Sahlin gav ett antal löften idag om bättre sjukförsäkring och a-kassan. Tryggheten gäller även säkerhetspolitiken, där Sahlin uteslöt äventyrligheter som ett Nato-medlemskap.
Hon angrep också orättvisorna, privata barnsjukhus, skattesänkningar för de rikaste. "Jämlika samhällen är bättre samhällen", sa partiordföranden.
Dessutom var det bra att Sahlin återigen uteslöt allt samarbete med Sverigedemokraterna. Så länge Reinfeldt inte gör detsamma är det korrekt att räkna in (SD)i det borgerliga regeringsunderlaget, på samma sätt som när Ny Demokrati blev vågmästare. Valet står mellan rödgrönt och blått med stänk av brunt.
Däremot saknades en del konkretion när det gäller "investeringarna i välfärden". Visst är det bra med mer pengar till kommunerna än de borgerliga, men vad betyder det i vardagen? På äldreboenden, sjukhus, vårdcentraler?
Carin Jämtin höll också ett bra tal, med konkreta löften till Stockholmsungdomarna.
Modernt, tryggt och rättvist. Bra paroller för socialdemokratin att gå till val på.
Andra om Första Maj: AB,AB2, DN,Exp,Exp2, GP, SvD, SvD2, Johan Ulvenlöv, Kent Persson, Mitt i steget, Peter Andersson, med flera
Anna Lindh om kampen mot främlingsfientlighet
Flera bloggare publicerar Första Maj-tal, egna texter eller citat. Läs till exempel HBT-sossen, Röda Berget och Johan Ulvenlöv.
För min del vill jag gärna lyfta fram Anna Lindhs ord mot främlingfientligheten 1 maj 2002, som tyvärr känns ännu mer aktuella idag:
"Arbetarrörelsen behövs i dag, när högerextremism och främlingsfientlighet sveper över Europa. Le Pens framgångar har chockat oss alla, liksom framgångarna för högerextremister i Österrike, Norge, Danmark och Italien.
Så var det i Sverige också, i början av 90-talet. Då var det stor arbetslöshet och nedskärningar. Klyftorna ökade. Framtidstron var skjuten i sank. Också i vårt land letade man efter förenklade lösningar, efter syndabockar. Också i vårt land växte främlingsfientligheten.
Under 1992 attackerades 52 flyktingförläggningar, därtill skedde tretton korsbränningar och ett femtiotal attentat med molotovcocktails och sprängladdningar. Ny Demokrati kom in i riksdagen. Lasermannen härjade.
Detta lärde oss;
För det första: inget land är skyddat mot främlingsfientlighet.
För det andra: det krävs nolltolerans mot högerextremism och främlingsfientlighet.
För det tredje: det krävs mer kunskap om olika kulturer. Det är ett skäl att regeringen tagit fram en bok om möten med den muslimska kulturen och delat ut till eleverna på gymnasiet.
För det fjärde: vi måste klara ekonomin, jobben och välfärden. Det är när människor förlorar jobb och framtidstro som främlingsfientligheten växer. Det är när den sociala sammanhållningen bryts samman och klyftor och kriminalitet ökar som högerextremism vädrar morgonluft."
För min del vill jag gärna lyfta fram Anna Lindhs ord mot främlingfientligheten 1 maj 2002, som tyvärr känns ännu mer aktuella idag:
"Arbetarrörelsen behövs i dag, när högerextremism och främlingsfientlighet sveper över Europa. Le Pens framgångar har chockat oss alla, liksom framgångarna för högerextremister i Österrike, Norge, Danmark och Italien.
Så var det i Sverige också, i början av 90-talet. Då var det stor arbetslöshet och nedskärningar. Klyftorna ökade. Framtidstron var skjuten i sank. Också i vårt land letade man efter förenklade lösningar, efter syndabockar. Också i vårt land växte främlingsfientligheten.
Under 1992 attackerades 52 flyktingförläggningar, därtill skedde tretton korsbränningar och ett femtiotal attentat med molotovcocktails och sprängladdningar. Ny Demokrati kom in i riksdagen. Lasermannen härjade.
Detta lärde oss;
För det första: inget land är skyddat mot främlingsfientlighet.
För det andra: det krävs nolltolerans mot högerextremism och främlingsfientlighet.
För det tredje: det krävs mer kunskap om olika kulturer. Det är ett skäl att regeringen tagit fram en bok om möten med den muslimska kulturen och delat ut till eleverna på gymnasiet.
För det fjärde: vi måste klara ekonomin, jobben och välfärden. Det är när människor förlorar jobb och framtidstro som främlingsfientligheten växer. Det är när den sociala sammanhållningen bryts samman och klyftor och kriminalitet ökar som högerextremism vädrar morgonluft."