Krisen för euron kommer att påverka den svenska valrörelsen, men har de rödgröna dragit konsekvenserna av det?
Visst är alliansen splittrad i frågan om en ny euro-omröstning under nästa mandatperiod. Det är en belastning för regeringens trovärdighet. Men ska de rödgröna vinna debatten räcker det inte med att påpeka detta och att hålla i pengarna när skuggbudgetar läggs fram. Då måste också oppositionen ge en alternativ tolkning av krisen och vägarna ur den.
Finansmarknaderna löper amok. Först bankkrisen år 2008 vars efterverkningar vi fortfarande lever med. Inte minst alla som blivit arbetslösa. Sedan de senaste månadernas intensiva spekulation mot europeiska statsobligationer. I Sverige varnar riksbankschefen Stefan Ingves för hushållens höga skuldsättning och risken för en bolånekris.
I andra länder pågår en intensiv diskussion om bristerna hos dagens finansmarknader. Även borgerliga partier kräver ökat kontroll - till exempel de tyska kristdemokraterna.
Inte så i Sverige. Allianspartierna har okritiskt ställt upp för bankerna, först genom Mats Odells pr-kampanj för Finansplats Stockholm, sedan genom att driva storbankernas intressen gentemot Lettland, på senare tid genom att vattna ur EU-förslag mot spekulationsfonder och genom att säga nej till ett förbud mot nakenblankning. På hemmaplan låter alliansen skattepengar flöda in i kreditgivarnas kassakistor, till exempel vid bygget av Nya Karolinska i Stockholm.
De rödgröna partierna borde vara betydligt mer offensiva i sin kritik. Visst är det viktigt med väl fungerande finansmarknader, men liksom för andra marknader behövs regler och kontroll. Var står Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet i den intensiva internationella debatten om detta?
Dessutom finns tydliga samband mellan kvartalskapitalism, sociala klyftor och miljöförstöring. Det skulle passa utmärkt att ge en gemensam rödgrön beskrivning av varför hållbar utveckling är bättre än kortsiktig spekulation och resursslöseri.
Att inte Vänsterpartiet formulerar det tydligare är märkligt. Miljöpartiet har sin traditionellt kritiska syn på dagens ekonomiska tillväxt och borde kunna inspireras av den intensiva debatten i sitt europeiska parti. Socialdemokraterna presenterade en insiktsfull rapport om kvartalskapitalism och miljö inför 2004 års partikongress.
Det är dags att gå på offensiv i krisdebatten. Ta ansvar för statsfinanserna, men kritisera också spekulationen.
Håller helt med! Jag har börjat mejla till mp för att pusha dem i denna fråga.
SvaraRadera