Kloka unga politiker

Det är alltid värt att lyssna på Luciano Astudillo. Miljöpartiets Gustav Fridolin säger också kloka saker i Dagens Nyheters texter idag om politik och makt.

"Ju närmare makten man kommer, desto lättare är det att tappa fotfästet", säger Luciano Astudillo. Han betonar vikten av att ha ett liv utanför politiken. Visst känns det bra att få uppmärksamhet i medierna, säger han, men "samtidigt är det minst lika viktigt att möta och lyssna på väljarna. Om för mycket tid går åt till att `spegla sig´i medierna blir det farligt."

Luciano Astudillo lever som han lär, med rötterna kvar i Malmö och många års engagemang för ungdomarna i Rosengård. Han är inte ensam, även om Astudillo är en av mina favoritpolitiker. Många i de politiska partierna, från höger till vänster, satsar massor av ideella arbetstimmar på att göra samhället bättre.

Jag har ännu inte haft möjligheter att läsa Torbjörn Nilssons bok "De omänskliga", som DN-uppslaget handlar om. Kanske är boken mer nyanserad än vad beskrivningarna ger sken av.

Politik är ju betydligt mer än maktspel och karriärlystnad. Där finns det starka ideella engagemanget, som ibland kan ha ett högt personligt pris. Jag hoppas Torbjörn Nilsson lyfter fram även det.

Gustav Fridolin menar i DN att narcissism, självspegling, finns lika mycket bland journalister som politiker. Det tror jag han har rätt i.

Visst är det viktigt att diskutera varför unga politiker ibland börjar använda fula arbetsmetoder. Men jag ser också fram emot reportageboken om journalistvikarier som lär sig mediernas baksida och medieföretag som använder avtal om tystnadsplikt för att slippa bli granskade.