Kort startsträcka

Birgitta Ohlsson kan säkert bli en bra EU-minister. Hon har gjort sig känd som en orädd och engagerad politiker. Men tiden är knapp om hon ska hinna sätta någon prägel på regeringens arbete.

Då tänker jag inte på att folkpartikvinnan ska ha barn i sommar. Det brukar man aldrig ta upp när det gäller nyutnämnda manliga statsråd.

Däremot är det bara sju och en halv månad till valet. Startsträckan är kort.

Det är extra tufft att skapa sig en roll som EU-minister i Fredrik Reinfeldts statsrådsberedning. Det märkte Cecilia Malmström, inte minst under ordförandeskapet som centralstyrdes av Reinfeldts statssekreterare Gustaf Lind och hans stab. Det var nödvändigt, men gjorde jobbet svårt för Malmström. Det hade underlättat om statsminister och EU-minister kommit från samma parti.

Dessutom har alla småpartier i regeringen blivit överkörda av Anders Borgs finansdepartement i ett antal frågor. Ska Birgitta Ohlsson lyckas måste hon lägga hårt arbete på att få fram tillräckligt bra beslutsunderlag och förhandlingsstrategier för att hävda sig mot Borg. Då blir det många övertidstimmar de närmaste månaderna.

För övrigt noterar jag att centern inte förnyade sin laguppställning i regeringen när det nu ändå skulle ske en ombildning. Partiet kunde åtminstone ha bytt ut Åsa Torstensson, regeringens kanske svagaste minister. Att inte använda chansen tror jag var ett strategiskt misstag av Maud Olofsson.

Andra om nya EU-ministern: DN med flera