Mitt under klimatförhandlingarna i Köpenhamn blev Jan Karlsson allvarligt sjuk. Miljöexperten på Naturvårdsverket avled kort tid därefter.
Jan Karlsson spelade under flera decennier en avgörande roll för att minska trafikens miljöpåverkan. Han var en av de kunniga tjänstemän som betyder oerhört mycket för miljöarbetet, även om de inte alltid får den största uppmärksamheten i tidningsrubrikerna.
Jag lärde känna Janne för tjugo år sedan, när jag var ung handläggare på Miljödepartementet. Snabbt insåg jag vilken betydelse han hade för att driva bilavgaskraven framåt i Sverige och internationellt, och hur klok han var.
När jag går på Rue de la Loi i Bryssel tänker jag ibland på den första gången vi tillsammans försökte leta upp EFTA:s byggnad i närheten, där Sverige förhandlade om miljökraven i EES-avtalet. Janne och jag hittade fram till slut efter att ha vandrat fram och tillbaka på den långa gatan. Det var mycket hans och hans medarbetares förtjänst att Sverige kunde behålla sina tuffare bilavgaskrav i EES-avtalet och senare vid inträdet i EG.
Då var EG hotet mot de svenska avgaskraven. När Sverige blev EU-medlem såg Janne till att miljöexperterna i Bryssel och andra huvudstäder insåg fördelarna med svenska regler om tillverkaransvar, kallstart och mycket annat. Just sådana krav som gör miljölöften till effektiva åtgärder, inte bara prat. EU höjde sina ambitioner istället för att Sverige behövde sänka sina.
Jag minns också hur Janne på en lunch i Gamla Stan lanserade förslaget om miljöklasser för bilar med olika skattenivåer, som blev ett förslag från miljöavgiftsutredningen 1989 och som finns kvar ännu idag.
Jan Karlsson spelade en stor roll på många andra områden och övergick så småningom till att arbeta med klimatfrågorna.
Det är ingen överdrift att säga att hans arbete mot hälsoskadliga utsläpp har räddat hundratals, kanske tusentals liv genom att minska riskerna för cancer och andra sjukdomar. Jan Karlsson var verkligen en miljöhjälte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar