Brister i John Hasslers jämförelse mellan EU och svenska klimatmål

Hagainitiativets seminarium i går innehöll många kloka inlägg. Spännande att höra olika syn på John Hasslers förslag och utredarens egna presentation. 

De tekniska problemen i början gjorde inte så mycket, tycker jag. Bra upplägg från organisatörerna generellt. Men jag kunde inte säga så mycket om min syn på Hasslers utredning när tiden krympte.

Därför, kort, fem punkter här om jämförelserna mellan de klimatpolitiska ramverken. 

1. Jag håller inte med John Hassler om att EU:s nya klimatmål är likvärdiga med de svenska när det gäller våra nationella territoriella utsläpp, om man inte sätter ett tak för hur många utsläppsrätter Sverige får köpa utomlands istället för nationella åtgärder. (Att det verkar bli svårt att köpa så många utsläppsrätter är en annan historia, det är målen jag skriver om här). Här är för övrigt tabellen på s.68 i Hasslers utredning missvisande, eftersom den inte nämner möjligheten att köpa utsläppsrätter utomlands i EU-systemet (Magnus Nilsson visade en bättre bild på seminariet).

2. Det svenska transportmålet nu är skarpare än John Hasslers förslag om elektrifiering, som mål betraktat, eftersom det täcker många aspekter av sektorn under ett samlat kvantitativt tak. EU saknar ett sådant sektorsmål.

3. EU:s översynsklausuler ger möjlighet att sänka målen om till exempel omvärlden inte minskar tillräckligt snabbt. Det gällande svenska riksdagsbeslutet är att en översyn utifrån förändringarna i EU ska ske i syfte att säkerställa befintlig ambitionsnivå. Denna skillnad nämns inte i utredningen.

4. Utredningens förslag (s.88) läser jag som att det svenska nettonollmålet för 2045 ska ersättas av EU:s mål för 2050, som är annorlunda formulerat. Det framgick inte på pressträffen. Så här står det i utredningen: "Förslag. Uppdra åt miljömålsberedningen att uppdatera de svenska klimatmålen så att de baseras på den målstruktur som används inom EU:s regelverk."

5. John Hassler vill förändra det klimatpolitiska rådets uppdrag (s. 113). Naturvårdsverket ska sköta den årliga uppföljningen av hur det går med klimatmålen. Här kan man notera att andra EU-länder, som Tyskland, fortfarande tycker det är viktigt att ett mer oberoende organ som deras klimatpolitiska råd sköter denna granskning.