Sätt ramar för gentekniken i tid

Hjälp för oroliga blivande föräldrar eller ett steg mot ett mardrömssamhälle? Det amerikanska företaget Genomic Prediction har börjat marknadsföra en ny form av gentester för att välja embryo vid provrörsbefrukting (IVF). Riskerna för elva ärftliga sjukdomar ska analyseras, enligt reklamen, och sedan får de blivande föräldrarna en tabell som rankar möjligheterna till friska barn.

Förutom osäkerheterna och de etiska problemen redan med denna användning av "DNA scoring models" varnar experter för konsekvenserna på andra områden. Tekniken utvecklas snabbt och det blir frestande att också ranka sannolikheten för till exempel hög intelligens. Redan väljer föräldrar kön på sina barn vid provrörsbefruktning.

Jag skrev år 2002 en av de första artiklarna i svensk press om privata gentester, i Ny Teknik. Samma år började vi på Aftonbladets ledarsida argumentera för en reglering av riskerna. År 2005 kom ett rätt tunt förslag från regeringen. Det ansvariga statsrådet förklarade på presskonferensen att privata gentester nog inte skulle bli särskilt använda.

I dag är kommersiella gentester för privatpersoner vanliga. Den tekniska utvecklingen fortsätter. Förutom de metoder som Genomic Prediction använder har Crispr-tekniken för genredigering revolutionerat arbetssätten inom genetik och medicin, ofta positivt men också riskfyllt. En av huvudpersonerna bakom Crispr, Jennifer Doudna, efterlyser regler för tillämpningen.

Det är numera populärt i innovationskretsar att argumentera för friare användning av ny teknik så att gammelmodiga regler inte hindrar utvecklingen. Så kan det vara i vissa fall. Men när det gäller teknik med potentiellt stora negativa effekter finns det skäl att följa Jennifer Doudnas råd och styra utvecklingen innan det är för sent. Det minskar risken för bakslag, både för samhället och för innovatörerna.