Sverige i ett nytt EU

Toppmötet på söndag kan bli ett av de viktigaste sedan Sverige blev EU-medlem. Hur det går med Greklands stödpaket avgör euroländerna. Blir resultatet att grekerna lämnar euron kommer effekterna att bli stora även för oss. Sverige behöver ha en tydlig linje redan på söndag (EU-nämnd på fredag), bland annat i följande frågor:

1. Hur ska den akuta grekiska krisen hanteras om betalningssystemet bryter ihop fullständigt? Förberedelser pågår redan för nödhjälp. Även Sverige behöver ställa upp inom ramen för EU och kanske också bilateralt. Vilka verktyg ska EU använda och vilka beslut ska tas av EU-28 respektive av eurogruppen?

2. Vilken juridisk grund och vilka motiv ska användas om Grekland måste lämna euron? Detta avgörs till stor del av euroländerna, men kan också få långsiktiga effekter för alla EU-28 och leda till debatt om framtida fördragsändringar. Här handlar det om grundläggande frågor kring varje medlemsstats rättigheter och skyldigheter. Regeringen kan behöva förankra olika alternativ i riksdagen på fredag och/eller ha beredskap för stora beslut på söndag.

3. Det gäller att värna Greklands EU-medlemskap, som trots dagens svårigheter varit en stor framgång och en garanti för demokrati. Ett Grekland som upplever att man kastats ut ur euron kan försvåra EU-samarbetet framöver, bland annat genom sin vetorätt i många frågor. Kontakterna mellan Syriza och Moskva gör detta särskilt oroväckande. Vilka insatser kan Sverige, med våra historiskt goda kontakter, göra för att bidra till ett konstruktivt samarbete mellan Grekland och de 27 övriga medlemsländerna i ett sådant scenario?

4. Det finns redan starka krafter i euroländerna och EU-institutionerna som vill skynda på fördjupningen av eurosamarbetet som svar på Greklandskrisen. Sverige bör i så fall tillsammans med andra icke-euroländer verka för att fördjupningen sker med respekt för övriga medlemsländer och att institutionerna (som EU-kommissionen) fortsätter att arbeta för alla 28 medlemmar utan att vi blir marginaliserade. Men det räcker inte att hålla emot dåliga förslag och försöka säga nej. Samtidigt drar britterna åt det andra hållet och vill försvaga samarbetet inom EU-28. Sverige behöver beskriva en tredje väg där samarbetet mellan EU-28 utvecklas, ta fler initiativ för att påverka framtidens EU, och tydligare visa att vi vill tillhöra EU:s kärna på alla områden där vi kan.

5. Särskilt angeläget är det att Sverige tar initiativ när det gäller områden som annars eurogruppen kan välja att fördjupa på egen hand. Många sådana frågor om jobb, social sammanhållning och hållbar tillväxt finns inom ramen för Europa 2020-processen. De är också aktuella i den så kallade europeiska terminen. Visst gör Sverige redan en hel del, inte minst när det gäller jämställdhet och ordning på arbetsmarknaden, men det går att utveckla politiken och visa att fördjupningen kan ske inom EU-28 och inte enbart inom eurogruppen. Det kan i stor utsträckning ske utan att ge EU mer kompetens, om man nu är orolig för det. Här borde de politiska partierna träta mindre sinsemellan och istället inse att Sverige måste vara aktivt på dessa områden för att inte förlora inflytande i hela EU-arbetet.

Man ska inte utesluta en uppgörelse på söndag, trots allt. Men även i ett sådant fall har något avgörande hänt. Många av de grekiska problemen kvarstår även vid en tillfällig lösning. Konflikten mellan Grekland och övriga euroländer har dessutom satt igång krafter för en snabbare fördjupning av EMU som kommer att påverka oss.

Sverige kommer att vara medlem i ett nytt EU på måndag.