Det har bara gått sex dagar sedan Ny Teknik avslöjade brister på FRA. Ändå ter det sig som en evighet. Sverige tycks inte klara att både debattera extrem islamism och samtidigt värna integritet och rättssäkerhet.
Enligt en person som verkar ha god kunskap om verksamheten lyckas FRA inte alls sålla bort svenskar från de stora mängder data som i klump lämnas över till utländsk underrättelsetjänst. Till exempel tar FRA enligt anmälan bort internetadresser som slutar på .se, men inte hotmail-adresser. FRA säger att kritiken inte stämmer, men något besked om hur myndigheten klarar att skilja på utländsk och svensk trafik finns inte.
Tvärtom visar det sig att de som ska granska FRA inte gör sitt jobb. Datainspektionen säger att utbytet av information med utländska myndigheter inte ingår i kontrolluppdraget. Siun, Statens inspektion för underrättelseverksamheten, har inte utövat något tillsyn på det här området ännu.
Allt detta står i motsats till vad regeringen lovade inför FRA-lagen. Ny Tekniks avslöjandet borde leda till en omfattande debatt.
Efter självmordsbombaren i lördags verkar istället många i offentligheten gå motsatt väg. Det kunde man befara, men det är ändå märkligt hur fort det går. Wikileaks är glömt. Nu handlar förstasidor om att Sverige skulle ha gjort för lite mot "radikalisering" (vilket för övrigt är fel, Säpo är bättre på att motverka våldsbejakande extremism än sina motsvarigheter i många andra länder). Journalister undrar på presskonferenser varför inte hela Facebook är övervakat.
Och Morgan Johansson berättar att Socialdemokraterna nu är beredda att ge Säpo möjlighet att beställa spaning från FRA (jag kan inte se av citaten att han vill ge Säpo rätt till självständig signalspaning, vilket man skulle kunna tro av rubrikerna).
Visst kan man diskutera vad Säpo ska få beställa. Problemet tidigare var att verksamheten saknade regler och att inte ens regeringskansliet verkade vara informerat.
Men att nu föreslå ökad övervakning utan att först se till att kontrollen fungerar är olyckligt. Börja med att gå igenom dagens brister i samarbetet med andra länder, Morgan Johansson, istället för att surfa på vågen av rädsla och krav på ökad kontroll.
[UPPDATERING: Morgan Johansson har tydligen fått bakläxa på dagens (S)-riksdagsgrupp.]
Andra om övervakning, terrorism: AB, Exp, Exp2, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, Erik Laakso, Högbergs tankar, Johan Westerholm, Kulturbloggen, Mark Klamberg, Rasmus Lenefors, med flera
Om sossarna nu efter terrordådet vill stödja FRA, vad trodde de att FRA skulle ha för uppgift innan dådet? Att enbart spana på svenssons för kartläggning? Vilka nötter! Snacka om att inte tänka igenom sin ståndpunkt.
SvaraRadera"Säpo är bättre på att motverka våldsbejakande extremism än sina motsvarigheter i många andra länder"
SvaraRaderaDet låter intressant! Berätta gärna mer. Vad är de bra på? Hur arbetar de?
/Lisa
Jag tror så här:
SvaraRaderaMona Sahlin är bästis med Tomas Bodström i USA och har tydligen försökt övertyga honom att vilja bli partiledare under sin vistelse nyligen i USA. Bodström gjorde en del saker som justitieminister som nog betyder att han tycker mycket om det Morgan Johansson nu har gjort. Det finns ingen anledning att tro att Sahlin och vännerna till henne i partiledningen skulle ha någon annan uppfattning.
Sahlin har förövrigt visat prov på avsaknad av kommunikation med partiet själv under sin tid som partiledare. Till exempel genom att vänta till efter valet med att bekänna att hon inte trodde på politiken hon gick till val på eller att hux flux ställa till med alliansen med MP.
Jag är ju överens om att dagens S-ledning saknar förankring i S. Jag håller även med de som säger att detta inte är rätt väg att gå, den som Johansson verkar vilja vandra tillsammans med Bodström, Sahlin och de andra. Dock är det lite komiskt hur man nu i S kan bli sådana FÖRSVARARE. Jag och många med mig tror jag har intrycket att S vill försvara en hel del såsom det är. Men hur är det med att gå till angrepp på det som inte är så bra, som ett ständigt mer ojämlikt samhälle, och inte bara försvara saker som skulle ersättas av något värre?
Kommer ni någonsin igen att komma på offensiven, S?
Ska man lyssna på Sven-Erik Österberg har Johansson stöd i kontentan, man är bara upprörd över att det inte hunnit "förankrats". Antagligen är de rädda för att Johanssons utspel ska göra det svårare för S att driva den linje han talat för. Komiskt nog blir därmed Johansson den som (ofrivilligt?) gör att S inte kan göra den vändning i frågan som S-ledningen uppenbart egentligen stödjer. S är så himla tråkigt och formellt, för mycket hyckleri, för mycket formalia... Återstår det några priniciper i partiet förutom att följa vad som genom tiderna blivit partiets ibland mycket osunda ritualtänkande?
SvaraRadera