Jag är rejält förkyld, så jag måste begränsa bloggandet denna vecka. En notering dock.
Jytte Guteland och SSU:s valanalysgrupp har skrivit en viktig debattartikel om Socialdemokratins förnyelse. Idag säger Ibrahim Baylan att SSU har fel som kräver en tidigarelagd mellankongress. Kriskommissionen måste få tid att göra sitt arbete: "Det är också viktigt att vi gör en ordentlig analys innan vi hoppar på lösningarna", säger partisekreteraren till Svenska Dagbladet.
Samma dag rapporterar Ekot att Thomas Östros knappast tänker sig att vänta på mellankongressen innan partiet lägger fram nya politiska förslag: "Det handlar om att ta initiativ i politiken på så sätt att vi stärker vårt förtroende, och det kommer att vara viktigt även inledningsvis i mandatperioden." Östros har redan antytt en omprövning av Socialdemokraternas syn på förmögenhetsskatt, fastighetsskatt m.m. utifrån valresultatet.
I centrala frågor som Afghanistan och skolpolitiken pågår (S)-politik för fullt med det gemensamma draget att Vänsterpartiet kopplas bort. Däremot sker ingen omprövning av den positiva syn på vinstdrivande företag i välfärden som bland annat Ylva Johansson står för.
Jag förstår på en person i socialdemokratins ledning att Mona Sahlin tänker ta ett fastare grepp över den politiska förnyelsen när höstens sorgearbete över valresultatet närmar sig sitt slut. Bra, men vad betyder det för kriskommissionens arbete?
Mot denna bakgrund ter sig Ibrahim Baylans svar på SSU-artikeln som något svårbegriplig. Frågan är vilken betydelse kriskommissionen med sina utmärkta ledamöter får om partiets ledning fortsätter som vanligt och kongressen dröjer.
En annan fråga gäller kallelsen till en mellankongress. Partiets stadgar för extrakongresser blir lästa med förstoringsglas just nu. Stadgeexperten på partiexpeditionen ska ha slutat och nu görs tolkningen att det inte behöver skickas ut någon kallelse sex månader i förväg. När väl kallelsen går i väg blir dess innehåll avgörande. Vad jag förstår kan det inte bli aktuellt med några val om inte de punkterna finns med på kallelsen. Något att fundera över för dem som vill ha förnyelse.
För övrigt tycker jag Aftonbladets ledarsida kunde vara modigare än gårdagens i och för sig bra ledartext. Vad anser Karin Pettersson mer exakt att Socialdemokraterna bör göra i personfrågorna?
När jag läser K. Pettersson blir jag mycket bekymrad. Hon slår in en dörr ordentligt. L. Pettersson säger rent ut att ingen tar ansvar. Elefanten i rummet ger en bild av att ingen vågar prata om det som är så uppenbart. Alla vet vad som händer, och varför, men elefanten är i vägen, så inget händer. Vem är Elefanten? Det är nog ingen människa utan ett begrepp och något många vill ha; Makt!
SvaraRaderaMakt är bra när man vet vad man ska göra. Men makt isig är inte bra. När ideologin börjar gå sönder och riktningen försvinna så finns bara makten kvar och därmed sönderfallet. Risken för att partiet går sönder i strider om makt är stor. Ideologien inom ett parti är partiets gyrokompass. Socialdemokratin är på väg att förlora gyrokompassen och måste börja prata om ideologin. Om hur samhället ska se ut i framtiden. Inte bara prata skatter och reformambitioner, utan faktiskt ge bild av framtiden. Och jag tycker inte det arbetet ska ges till K. Pettersson. Som vanlig medlem börjar jag bli ordentligt bekymrad. Och jag ger J. Guteland rätt; Kongress snarast