Jag uppskattar att Dagens Nyheter liksom internationella medier ber mig kommentera EU:s klimatpolitik. Känns som om cirkeln sluts, efter tiden i början av 1990-talet som Sveriges första miljöattaché i Bryssel. Även då många mediefrågor.
Däremot verkar det lättare att få in långa debattartiklar i tidningar som Tagesspiegel och Le Monde än en kort replik på DN Debatt. Det är inte första gången som DN:s debattredaktion vill sätta dagordningen och vägrar släppa fram alternativa perspektiv. Nedan därför min kommentar till hur John Hassler, Per Kågeson och Magnus Nilsson beskriver relationen mellan Sveriges och EU:s klimatmål.
Fel att sänka svenska klimatambitioner
Det blåser motvind för
klimatpolitiken i EU. Nästa mandatperiod kan mycket väl leda till sänkta
ambitioner. Valet på söndag blir avgörande.
I det läget föreslår tre
klimatexperter att Sverige ”pausar” sina klimatmål, som varit en förebild för
andra.
John Hassler, Per Kågeson och
Magnus Nilsson påstår (DN Debatt 2 juni) att EU:s politik är mer ambitiös än
det svenska klimatpolitiska ramverket.
Jämförelsen har brister. EU:s
klimatmål är inte generellt sett strängare än de nuvarande svenska när det
gäller nationella utsläpp. Det saknas till exempel ett sektorsmål för
transporter och det är tillåtet att köpa ett stort utsläppsutrymme av andra
EU-stater.
Dessutom önsketänker Hassler,
Kågeson och Nilsson om EU:s inriktning för 2040. Med ett förändrat EU-parlament
och starka motkrafter i medlemsstaterna kan det bli svårt att enas om ett långtgående
sådant mål.
En förutsättning är att tillräckligt
många medlemsstater agerar kraftfullt för att minska utsläppen på hemmaplan. Att
sänka svenska ambitioner till exempel för biltrafiken ger motsatt signal.
På andra punkter, som kolinlagring, innebär EU-målen skärpningar. Men istället för att ”pausa” de svenska klimatmålen kan de koordineras med EU:s struktur, samtidigt som de högre nationella ambitionerna behålls. Det kan ske till exempel genom att kraftigt begränsa köp av utsläppsutrymme utomlands och genom att behålla sektorsmålet för transporter. Därmed skulle politiken gynna både innovativa svenska företag och EU:s möjligheter att bli klimatneutralt.