Svåra frågor i arbetet mot terrorn

Terrorn i Paris kunde också ha drabbat Köpenhamn. Attacken mot Charlie Hebdo har tydliga likheter med planerna på en massaker i Jyllands-Postens kontor.

Polisen ingrep innan terrordådet i Köpenhamn blev verklighet. Flera andra terrorplaner med sin bas i Sverige har också avvärjts under senare år, enligt Säkerhetspolisen och andra källor. Däremot är svenska myndigheter mer förtegna om vilka metoder som används än sina kollegor i andra länder, som USA och Storbritannien.

Det handlar i stor utsträckning om underrättelsearbete, där den insamlade informationen inte används i domstol. Däremot kan materialet få rättslig verkan på andra sätt, som i Norge där ett antal personer utvisades sommaren 2014 efter varningar om terrorplaner, och vid de kritiserade egyptenavvisningarna i Sverige år 2001. De personer som betraktas som misstänkta har i sådana fall inte någon verklig möjlighet att bemöta anklagelserna.

Internationellt finns en debatt kring användningen av underrättelser på sätt som får rättslig verkan (se exempelvis Born, Leigh och Wills: International Intelligence Cooperation and Accountability, Routledge 2011). I Sverige finns alltför lite av denna angelägna diskussion. Förståelsen av underrättelsernas betydelse verkar begränsad.

Säkerhetstjänsterna misslyckades att förebygga terrordådet i Paris. Det kommer sannolikt att leda till hårdare tag mot personer som misstänks sympatisera med terrororganisationer, såväl i Frankrike som på EU-nivå. Islamofobin kan öka. Det gäller att slå vakt om öppenhet och rättssäkerhet i denna situation.

Samtidigt finns ett verkligt terrorhot från olika extrema grupper som det är farligt att förneka. Framför allt för de människor som riskerar att drabbas, men också för samhällsklimatet. Det gäller att visa hur stater kan skydda sina medborgare mot terrordåd utan att göra avkall på rättssäkerheten. Då behövs en öppen diskussion om hanteringen av underrättelser och om samarbetet mellan länder. Svenska myndigheter kan vara tydligare om sådana principiella frågor utan att arbetsmetoderna förlorar i effektivitet.

Det finns många andra angelägna frågor när det gäller terrorism, inte minst när det gäller det bredare arbetet mot utanförskap och risken för att stigmatisera vissa grupper. Jag har skrivit ett antal texter om dessa frågor, bland annat på Aftonbladets ledarsida och i internationella medier. Länkar till några av dem finns på min hemsida, www.matsengstrom.se, fliken om terrorism och rättssäkerhet.